Aftonbladet – 21 oktober 1857, sida 3

meder .drig skulle -blifvä bättre, så länge man ouppHörligt taker och under armarne med förökade anTslag, och yrkade birm.t För bifall talade också kyrkoherden Odåerström, dokior Sandberg och prosten Meländer. t Bisköp Annerstedt, Pröfessor Selander Samt proskarna Holinberg, Berlin, Almgoist och Ljunggren yrx8de, tt i enlighet med prosten Söderbergs motion, ett förökadt anslag till Kongl. teatern äf 50,000-rår bko skulle beviljas. Såsom skäl anfördes kufrudsakligen teaterns vigt, såsom den enda musikaliskt-praktiska t I bildniogsanstalt i vårt land, samt dess helsosamma inflytande på sedernas förädling och civilisationens utbredande. I samma syftning yttrade sig riksarkivarien Nordström och erinrade om den inskrift: Cästigat ridendo möress, som fanns på en ridå vid ex utländsk teater. Om teatern understödes med till-, räckliga ansläg, så behöfver dess styrelse ej vid valet af stycken rötta sig efter publikens kanske för. skämda smak. Y De återstående punkterna af ifrågavarande utrsåtande biföllos utan diskussiom. Derefter föredrogs bevillningsutskottets mernori:al nr 27, med förslag till voteringspropositioner, i anledning af riksståndens skiljaktiga besint, ängåend:e tullbevilloingen. Utskottets inbjudning till presti3stindet att, med frånträdande af sitt beslut, antaga dess förslag, om en tullsats af 13 öre pr. B raffinatisocker, antogs genom votering med 24 röster emot 8 efter någon diskussion, hvarunder inbjudningers antagande förordades af prosten Melen, professorerna Carlsör. Och Selander samt komminister Beckman, hvaremot professor Agardh och prosten Wåhlander ansågo ståndes böra vidblifva sitt förut fattade bestut. Fill följd äf detta beslut ansågs den 57:de voteriogspröpositionen Mafra förfallit. Öfriga delar af detta memorial godkändes. Ståndet åtskildes kl. 7y, till 3. Borgareståndet. Stats och Barkoutskottets utlåtande nir729, äfgåenåe förböjnibg af honorariet för fullmäktige ibanken och riksgäldskontoret, föredrogs. Hr Schwan förklarade att, ebura han i allmänhet talat för de vid denna -riksdag föreslagna löneförhöjningar, ban ej kunde bifalla: någon förhöjning i. detta honorarium. Tal. delade bankofullmäktige i två slag: arbetande och slumrande. : Till desförre hörde de, som hafva befattning med dUiskobtverket oehvexelköpen; för hvilka bestyr ae uppbure särskilta homorarier; de senare vere endast rådgifvare, och dem isyrnerhet, liksom fullmäktige i allmänhet, dråbbade mårga amn märkningar om försumlighet eller ovillighet i att utarbeta nytt förslag till ändring i bankens öefterrättliga organisationoch förvaltning. Likaledes avsåg: tal: att arfvodet för-fullmäktige i riksgäldskontoret vore tillräckligt, särdeles som -de ej visat sig ege några större issigter i landets finanser. Hr Falhem instämde. Hr Muren hade velat höja arfvodet med 50 procent, Hvilken mening ockståndets ledamöter i utskottet hyst. Då tal. förmodade att man ej kunde ursvälta föllmäktige ett recrganisationsförslag, och således från det hället intet i det afseendet vore att vänta, så borde man hos rikets ständer bringa ett sådant å bane. Hr Ekman instämde med hr Schwan samt yrkade särskilt proposition å honorariet för fullmäktige i banken och i riksgäldskontoret. Hr Lallörstedt motsätte sig förhöjningen såsom hinderlig för förändring i verkens styrelse. Om deri insattes personer, som fullt fylde sin plats, så borde anvodena höjas till större belopp än utskottet nu förp slagit. -Hr Björok framstälde åtskilliga anmärkningar mot riksgäldskontorets organisation, och yrkade likaledes skilda propositioner. Efter slutad diskus-sion afslogs förböjningen i honorariet för fullmäktige i barken, och bestöts att det skulle utgå med 10093 rdr rmt. Genom votering bestämdes arfvodet för fullmäktige i riksgäldskontoret till lika belopp, med 42 röster emot 5 röster, som voro för dess höjande till 1500 rdr riksmynt. Derefter bifölls samma utskotts utlåtande n:o 30, angående ändring i vissa för hypoteksföreningarne gällande föreskrifter. Lag och ekonomiutskottets betänkande n:o 37, angående föreslagna ändringar och tillägg till nu gällande föreskrifter om Skiftesverket i riket, föskom derpå till behandling. Utskoltets hemställan att gode män böra vid landtmäteriförrättningar uppbära 3 riksdaler riksmynt i arfvode:;om dagen, zfslogs genom votering med 33 röster mot 16, och beslöts detsammas utgåenäe med 2 riksdaler, på yrkande af hrr Kistner, Hasselrot och Ödmansson, hvaremot hr Henschen talade för bifall Alla öfriga hemställanden godkändes. Slutligen föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 136, angående utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel. Förhöjniogen i departementschefens aflöning nedsattes från föreslagna 4500 till 3000 rår rmt, på yrkande af hr Henschen. Angående utskottets afstyrkande af väckt motion om hyresersättning åt depattomenischefen uppstod en tiflig diskussion, derunder hrr Henschen, Schwan, Ekelund--ochStolpe, yrkade afsiag, på det att denne departementschef måtte erhålla lika förmåner med öfrige departementschefer. För. bifall talade hrr Björck, Gråö, Elkholm och Hesselgren, emedan ett bifall till hyresersättningen vore ett godkännande af K. Maj:ts rätt att disponera statens hus utan ständernas hörande. Genom votering med 27 röster mot 25 afslogs utskottets hemställan och beslöts hyresersättningens belopp till 2000 rår. Öfrige hemställanden angående finansdepartementets samt statskontorets och kamnlarkelegit stater godkändes, hvarefter stindet åtskildes. Bondesiåndet: — --c Ekonomiutskottets betänkande n:r 116, om ändringar i skolstadgan af. 1856, företogs nu. efter att i flere. plena ha blifvit förbigånget.. Mengel.påyrkade återremiss i syfte af hrr Sondzs och. Lallerstedts reservationer, och att tillika utskottet måtte anmodäs genast företäga detta ärende. Många instämde. Anders Eriksson från Elfsborgs lån ansåg klökast att genast antsga kyrkoherden Sondens reservation i allt utom 5:te punkten, i fråga hvarom han ville antaga hr Lallerstedts reservation, men slö. sig längre frart upder öfverläggningen till återremissmeningen. Åtskilliga andra talare uppträdde i samma. syfte, och ingen mer än Petter Jönsson sökte försvara uiskottets förslag, äfven han likvälsblotit på visst satt, utsnatt ban ville mötsätta sig en återremiss, som han ansåg vida bättre än ett bestämdt beslut genast. Slutet blef, att betänkandet återremilterades på grund åf de anmärkningar, som i ståndet blifvit gjorda, öck de som i reservationerna innefattas. Frågan om förhöjning till 2000 rår af arfvodet åt fullmäktige i banken :och riksgäldskontoret föranledde en debatt, i hvilken Ola Månsson ensam förordade denna förhöjning. Per Nilsson i Espö, Nils Hansson, Östman; Jonås Andersson, Mengel, Erik Ersson, Hedstiöm och DäVid Andersson talade alla för förböjning till blott71500 rår, somr och blef ståndets bestat:-77 f Derefter förekom presteståndets inbjudning till medstånden att förena sig om presteståndets beslut frågan om personliga skyddsafgiftens användande ill folkskolorna, och beslöt bondeståndet att, med ridblifvande af sina förra beslut i öfrigt med anleding af folkskolebetänkandet, antaga den gjorda inpjudningen, ; avi svs porbeill il Till slut godkändes atan diskussion: statsutskottets itlåtande n:r 145, om ändring iskattläggningsmetoden Westeroch Norrbottens län; bevillningsutskoitets oteringspropositioner i fråga om tullbevillningen, selan de af utskottet gjorda inbjudningar blifvit aflagn3; och slutligen bankoutskottets memorialer p:is 50 och 51, om ändring af vissa föreskrifter i bankoeglementet, samt 52, som tillstyrker årlig pension af 1800 rdr åt fegistraforn vid Jänekolitoret i Göteborg 1. Lindquist. Y ROEERO RIITR 60 NES