Aftonbladet – 21 oktober 1857, sida 2

Article Image
större som mindre maskiners förfärdigande, är nu, berättar Dagbladet, så nära färdig att beställningar derstädes emoöttagas. — Enligt i dag afgifven rapport hafva un. der senaste dygnet inom hufvudstaden i kolera in: sjukpät 11 och aflidit 9. Af sjukdomsfallen komma på Jakobs och Johannis församling 1, Maria 1 Katarina 1, Ladugårdslands 1, Adolf Fredriks 3, Djurgården 1, fartyg i hamn 1 sämt bland främlingar 2: Å sjukliusen varo i dag kl. 9 f. m. 43 qvar: liggande, deraf å erafimerlasarettet 10, Provisoriska sjukhuset 15 samt i Sabbathsbergs sjukhus 18 Sedan sjukdoniens början hafva inalles 996 insjuknat och 501 aflidit: — Uppgift till svenska läkercsällskapets protokoll tisdagen den 20 Öktoberrörande sjuklig: heten i hufvudstaden under förflutne vecka. Sjukligheten tämligen betydlig. Allmännäst hafva före kommit: diarreer, gasfriska febrar och halsflusser dernäst: koleriner, frossor, skarlakansfeber, .kikhosta och kolera; mindre allmänt: katarrer, reömatismer, lunginflammaätioner, smittkoppor och nerfebrar; spridds vall af rödsot och vattkoppor. På serafimerordenslasarettet sjukantalet för dagen 233, hvaraf 137 på afdelningen för ifivårtes sjuka; inkomne under vec kan: svåra. nervfebrar, kolera Sattit spridda fall a andra sjukdomar, . På kongl. garnisonssjukhuset sjukantalet för dagen 178, hvaraf 78 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomne under veckan:frossor, kasärrer, diärref, tervfebrar, ett fall af Hjörninflamma: tion och ett äf kolera. På provisoriska. sjukhuset sjukantalet vid veckan: slut 125, hvaraf 90 invärtes sjuka, af hvilka 20 hade koppor öch 22 kolera. På barnhuset samma förhållande Som uhder föregående vecka. På barnsjukhuset sjukantälet för dägen 32; inkomne under veckan: ögonsjukdomar och diarråer. På Stockholms stads och läns kurhus sjukantalet för dagen 116, hvaraf 100 från staden, 16 från länet. Bland de fattige: diarröer, skarlakansfeber; koleriner, kolera, kikbosta, frössor, katärrer, Itögin affimatioaer, gaåstriska och nervösa febrar, reumatismer och halsflusser.. I fängelserna: fall af diarrå; fros:å,.gastrisk feber och reumatismer; ett fall af kolera. — — Med anledning af folkskolfrågans behandling inom riksstånden har Göteborgs Handelstidning för den 17 dennes en artikel, utmärkt för de sunda och riktiga tankar dep uttalar så väl om den föreslagna nya organisationen i allmänhet, som särskilt om inzpekionen öfver folkskolorna. Vi tillåta oss att derur såtergifva följande, som vi lägga våra riksdagsmän af börgåreoch bordestånden på Att utskottet öppgjört och tre stånd gillat då all männa grunder för folkskolans örganisation, som ligga uti ett flertal af småskolor, med en ceniralskola af större utveckling; allt. i någon enlighet med det system, -hvarpå: folkundervisningen är bygd uti vissa af Nordamerikas Förenta Stater, synes oss förträffligt. Det är ock just detta system, som grefve Th. Rudenschöld, :medblicken. fästad på de. sgendomliga förhållandena i vårt land — våra långa distånser m. m. uppstält och :beifrat. De ledamöter af bondeståndet, som motsagt detta; -med invändning, i afseende å den högre skolan, att denna blott skulle komma: herreklasseos barn till godo, hafva i sanning icke begripit saken, då de ej fattat, a:t det är just svenska allmogens barn, som i första rummet komme att ega nytta af den högre skolan. Och för att denna åter skall blifva hvad den bör och kun blifsa, måste den befrias från itnanläsningsöfningen, som bör öfverlåtas:-till småskolor, stående ;:nti lefvande samverkan med hemmen: Denna organisation är så enkel och erbjuder så: vackra utsigter för svenska folkets upplysning, att fosterlandsvännen icke kan motse densammas allmänna bringande till stånd anpat än med den gladeste förkoppning. Bondeståndets major.tet har ock gillat sjelfva planen, ehuru nan icke velat anslå medel till dess, utförande. Det är presteståndet, som äran tillkommer. att ensamt. hafva motsatt sig densamma; en handling, som utgör ett nytt blad i dettå stånds historia. Det näst härefter vigtiBasie i utskottets Förslag vår tillstyrbandet af anslag it 12 folkskoleiöspektörer sämt åt en öfve-inspektör för hela riket, Detta försiag har bifallits af adeln, återremitterats af borgsresamt afslagits af presteoch Londestånden. Blifver det, sedan detsamma från uts oitet återkommit, af borgarestågrdet tillstyrkt, kommer det slutliga afgörandet att bero på förstärkta statsutskotiet. Hvar man inser att dessa skolinspekörer — hvilka vi doek betfakta icke blott sisom kontrollörer, utan ock såsom rådgifvare, i hvilken genskap de borde kanna af kommurerna tillkallas tt biträda med råd och-upplysningar i afseende å olkskoleväsendets ordnande — hvar man inser, säga vi, it dessa tjenstemän hafva ett mycket vigtigt uppdrag. Men just derföre böra de icke tillsättas annat än i len mån psrsoner förefinnas, som ega ett lefvande lit för detta kall. Att derförinzcan ovilkorligen ylla platserna med hvilka personer som helst, skulle nera skada än gayna saken. Liza litet anse vi det ämpligt, att åt seminarii-föreståndarne öfverlemna frågavarande uppdrag. Det finnes nemligen tyvärr cke,.. ånga sådana : landet, som rätt fullgöra sina ligganden; flera finnas deremot, som endast uppbära let mesta.af lönen, öfverlemnande den ansvarsfulla ör ättningen åt en illa Jönad, underordnad vikarie. Jet är mycket illa, att sådant kan. obehindradt pasera, men ännn sämre blefve det att åt dessa persoer öfverlåta inspektionen öfver ett helt stifts folkkoleväsen. Men här hade funnits en utväg, hvilken i beklaga att:den icke sf utskottet blifvit föreslasen, nemligen att åt regerivgen öfverlemnpa ett reervationsanslag, för att tillsätta de nyssnämde inpektöreraa,.i.den mån rätt qvalificerade personer derill erbjöde. sig. .Ty — vi upprepa det ännu en gäng — uti: en.sak-eådan som denna, är det icke. instituionen som leder till: målet, utan personerna, de lefande; verksamma krafterna. En sådan kraft, en-person: framstående såsom utnärkt qvalificerad för detta uppdrag, erbjuder sig ör öfverinspektörsbefattningon. Vi tveka ej att ämna denna persons namn, det är: P. Siljeström. lär finnes en förening af lärdom och: ovanlig allhän: bildsing med. brinnande nit för folkupplysninon: och stor praktisk administrativ. förmåga. Det är n kraft, -.hvilkens åsidosä!tande på det område, der en kunde ntöfva ett oberäkneligt inflytande, utgör D. oersättlig. förlust. för samhället, en försummelse, varför de, som nu råda, komma.att drabbas af ett ungt ansvar inför efterverlden. Måtte borgarestånet blott besluta denna befattnings tillsättande och örstärkta statsutskottet deri instämma, så vore rean blott deri — enär vi förutsätta att regeringen Idrig kunde förbigå den nu nämde personen — så ycket vunnet för. folkskolans sak, att det uppvägde länga ännu återstående brister och ofullkomligheter. Vi taga oss friheten lägga dessa erinringar på en ch annan riksdagsmans hjerta, n, hb. på deras, som ke hålla sig för goda och sjelfkloka att taga råd F en tidningsredaktion, äfven då denna bjuder nåot skäl för sin isigt. MUSIK. Allmänheten hade i går afton tillfälle att örnya. bekantskapen med mll Juringii vackra lang vid den soir hon, efter ett längre viande: utrikes, gaf i De la Croixs salong. oiregifverskan utförde arier ur Bellinis I uritanin och Mercadanstes Il Giuramento, n romans ur Othellö af Rossini, alla på alienska språket, samt slutligen en vacker

21 oktober 1857, sida 2

Thumbnail