flagga framför en hederlig. Farbror har just en hygglig dotter. a Hör på, Storm, jag tål icke att man talar illa om min dotter, och jag ber dig vara så god och väga dina ord, då det gäller henne. Har du något att anmärka emot Nora, så tala rent ut och !emna din sjömansrotvälska. För. öfrigt tror jag att ingen menniska skall kunna fräda fram och säga något förklenande om. henne. Jag tål intet lättsinnigt prat, då det giller ör hkr sabbar Stein talade med och det gamla gulbleka ansigtet, förslappadt af år och bokymmer, lifvades af den harm a gon 2 som framskymtade ur de inejunkna TS ig a säger farbror, det är ögonblick Er?, et farbror hvar Nora i detta AHon: är hos hos ;fru. D—: för vatt taga emot arbeta och hjelpa henne klippa till skjortor N pj ha, ja det var en vacker fru.D—. ej, farbrors kompass visar icke rätt väder: atreck, märker jag. Nora är hos Här afbröts kapten Storm allen dra ; klädd i en ga bh and re qvinna, gammal snäf pelis och en sammetshatt, som för ett tiotal af år seda oh modern. Hon var liten, torr och ya e vari: ett gölblekt skrynkligt ansigte och er näs så hvass, att den fullkomligt motsvarade det skarpa uttrycket i hennes små, oc blinkande ögon. God dag, kusin Stein; -ged dag, kapten Storm, sade den lilla gvinnan. med brådskande röst, och satte at öfver golfvet : j snabba öch lättasteg, hvilka hade något ungdomligt. . God dag,. kusin Brita, svarade gubben Stein med ovanligt sträf ton. ; Nu är jeg hör för att fråga kusin hvad Nora -förer förett oanständigt lefverne, och ota kusin är alldeles förryokt,so:a icke håller tHenne till ett ärbart och arbetsan.t lif. Jag, som i alla mina dagar varit en sedesam menniska, har icke längre kunnat åsa Noras oskick, utan är nu här för att säga kusin, att hon är ett lättsinnigt stycke, och att jag för