Aftonbladet – 16 oktober 1857, sida 2

va snöhvita duk i ordning, och der prunkade ett stort fat med potatis, några spiekna gillar, väl upplagda och utstyrda med pörsilja, en kanna dricka och en brödkorg med groft bröd. -På-fadrens servett-låg ett franskt bröd. Mar läste en andäktig bön, hvarefter den enkla måltiden förtärdes med stor aptit af de unga. . Gubben åt litet och tåg bekymrad ut. Nora läste i sin-fors ansigte, att.han var,ledsen öfver det afslag han måste gifva-henre på giftermålst mellan henne och kusin Henrik. Nora uppbjöd hela sin förmåga att synas glad och ni d. Fadren sirälog forgset emot dottren, och på. eftermiddagen, sedan gossarne åter gått i skolan, började han tala om kap. ten Storms redbara karakter och huru lyck. lig det skulls göra bonom. sågom far, att se sin dotter gift med en sådan karl, Tigande afbörde Nora -houom, och -dås han slutligen tystnade, upptog hon ett ånnat samtalsämne, berättade honom om gossarnes framsteg i skolan, och om de förhoppningar han med skäl kunde hysa med afseende på dem. Nog af, hon talade om allt, som kunde göra fadren glad och försona honom med den närvarande fattigdomen. cDet var något så enkelt, och ändå så rörande, i den. unga. flickans bemös dande att muntra fsdren, att: han slutligen. vid. jemförelsen emellan. sig och henne, kände djupt, att-under det har: satte sig emot det Nora ansåg för sin lycka ock telade om allt som var henne plågsamt, gjorde hor deremot allt för att förströ honom. När aftonen kom och Nora gick fram till den: gamle fadren ochiröckte bonom sin panna, i det hon. bjöd bonomgod natt, sade han: a: nd välgigne dig, mitt älskade barn, för all. din kärlek, och må han, göra. dig så lycklig, som-du förtjenar. Nora insomnade, under detdessa ord sväf. vade för hennes tankar: E Föräldrars välsignelse grundlägger barnens lycka.n ; INeckor och månader förflöto utan att någon synlig förändring egde rum inom den fattiga familjen. Gubben skref nuwror på