— Novembertraktaten har nu äfven varit föremål för pröfning och omdöme af en delepatios utaf brödrariket Norges lagstiftande församling. Den norska könstitutionskomiten, som haft att yttra sig angående de storthinget förelagdåa förbund och traktater med främmande makter, har nemligen: nu afgifvit sitt utlåtande rörande detta ärmne och dervid, efter en redogörelse för innehållet af traktaten af den 21 November 1855, uttalat följande omdöme: De förenade rikena torde, såsom en af de mindre makterna, säkerligen finna sig mycket belåtna med denna traktat, som garanterar deras områdens integritet emot ett öfvermäktigt naborike, och för det möjliga casus foederis innehåller löftet om en defensiv trippelallians med två stormakter, eller om dessas kraftiga bistånd. Traktatens bokstaf pålägger icke de förenade rikena någon reel positiv förpliktelse; men emellan raderna i densamma står skrifvet, att-den; som skall med ära söka hjelp hos andra, bör äfven söka hjelp hos sig sjelf, och såtillvida innehåller traktaten, om det erfordrades, en väckelse för rikena till oaflåtlig uppmä ksatahet på deras försvarsväsen.n Komiteutlåtandets konklusion lyder derefter som följer: Komiten kan, efter hvad som sålunda blifvit anfördt, icke annat än finna Norges intressen vara, genom de storthinget förelagda konventioner och statshandlingar, väl iakttagna, hvarföre komitån anser sig böra vördsamt föreslå storthinget att fatta följande beslut: De med skrifvelsen af den 9 sistlidne Mars från inrikesdepartementet till storthinget öfversända öfverenskommelser med främmande makter m.m. läggas till handlingarne.