Aftonbladet – 10 oktober 1857, sida 3

NR or EE SNR SA AE me än vag era 0: sammansatta stats-, I bevillningsoch ekonomiutskottets batänkande. n:r 19, om folkskoleväsendet, hvaruader följande talare ytirade sig: Prosten Runsten, som särdeles varmt förordade det af utskottet föreslagna inrättandet af småskolor för att derigenom lifva undervisningen i hemmen; och yrkade, att de me el som komma att anslås, skulle ingå till församlingarnes skolstyrelser för att af dem efter behof användas. --Den 3:dje punkten, om ep högre folkskolas inrättande, ansåg talaren böra äfslås. Prosten Landgren trodde. l:sta och 2:dra punkten kunsa bifallås, men ansåg det i 3:dje punkten föreslagnarvanslaget till en högre folkskola af 24,000 rår rmt böra till den-i 2:dra purkten omtalade summan öfverflyttas. Prosten Melander. föreslog, att i st. f. den här föreslagna delen af skyddsafgiften ett statsan:leg af 130,000 rår rmt skulle stöllas till K. M:ts disposition för att användas till folkundervisningens befrämjande. Biskop Butsch yrkade, att frågan om småskolors inrättande för närvarande måtte få förfalls, samt att de ifrågavarande )100,000 rår måtte öfverlemnas till K. M:is disposition att användas enssmt till förhöjning af de nu antagna skolIärarnes aftöning, äfvensom att de i 3:dje punkten omtalade 24,600 rår måtie få användas till pensionsfond åt folkskolelärare och deras enkor och barn. Prosten Almqvist trodde ifrågavarande betänkande icke ega någon annan förtjenst är välmenicgens, emedan det vore elldeles opraktiskt. Tal. ansåg medlen höra ingå direkte till församliovgarne och yrkade afslag å 3:dje punkten. i Doktor Säve ansåg utskottets förslag i 2:dra puukten böra bifallas utan annan förändring, än aw församlingarne skulle tillskjuta . endast. hälften och ej två tredjedelar af den summs, som erfordras för folkundervisningens ändamålsenliga ordnande, och instämde i afseende på 3:dje punkten med prosten Landgren. Prosten Tellbom trodde att, om ytterligare understöd skulle åt folkundervisningen beviljas, sådant borde ske genom direkt statsanslag, och yrkade afslag å älla punkterna. Till försvar för utskottets förslag yttrade sig biskop Björck och professor Carlson, den sistnämde dock för den händelse utskottets försleg ej skulle bifallas, instämmande i det förslag bi: skop Butsch framstält. Derefter afslogos 1och 3 punkternå, hvaremot den andra förändrades till följande af prosten Emanuelsson föreslagna lydelse: Hälften af den personliga skyddsafgiften, som för nörvaran: de ingår till statsverket, öfverlemnas åt kommunerna; på sätt uu sker med folkskoleafgiften, under följande vilkor: 1:0 Skollärarnes löner höjes, så att hvarje lön, inberäknade alla emolumern er, uppgår till minst 400 rår rmt; 2:o Äro de allmänna medlen härtill icke tillräckliga, skall-förssmlingen fylla brisien; 3:0 Är -någon skollärarö, såsom jonehaftare af både kleckareoch läraretjenst eller på :nnat, sktt redan aflösad, ätt nägon förhöjning icke behfres, då skola de: Här beviljade. medlen användas till andra för folkundervisningen gagneliga ändamål, helst flere lärares antagande; 4:0 De åf staten anslagna skolmedlen få icke utan domksapitleis tillstånd användas till annat än skolmateriel och lärares aflöning. Detta beslut fattades med 20-röster möt. 19; som voro för bifall till doktor Sandbergs i förra plenum framstälda förslåg (se onsdagens Aftonblad). Derefter afbröts föredragningen af deita betänkande kl. 3 e. m., och skulle i aftonens till kl. !7, 6 utsätta plenum fortsättas. Borgareståndet. Flere inbjudningar från ridderskapet och adeln att borgareståndet måtte förena sig i dess beslut, rörande några af bankoutskottets betänkanden, lades till handlingarne, : Derefter föredrogs konstitationsutskottets memorial, s:r 34, angående förökning af högsta domstolens ledämöter. Hr Bager fann en förökning af högsta domstoless ledamöter vara högst behöflig, då man tager i batraktande den mängd mål, som der måsta balanseras, samt den afser att få ärendena -skyndsammare afgjorda. Talaren hade ej något att anmärka, deremot, ati ett mindre antal domstolens ledamöter afäömde vissa saker, men an såg det vara nödigt att alla.dess ledamöter handlade vissa mål, såsom lagiörklaringar och dylikt, hvarföre föreslagna föreskriften. i 22 regeringsformen, att ej flere än 8 ledamöter må på en gång i pröfningen. deltagar, borde utgå, och yrkade återremiss i detta afseende. Hr. Rudling förklarade, att depna inskränkning tillkommit just derföre, att högsta dömstolen utöfvar konungens domsrätt, samt att konungens röster i densamma förökas eller förminskas af ett mindre eller större antal ledsmöter. Hr Henschen delade den af hr Bager yttrade mening. Hr Lallerstedt förenade sig likaledes i det af hr Bager afgifoa förslag, men föreslog, att vid .återremissen såsom stånde:s gemensamms tanka skulle uttryckas den mening, att åntalet af högsta domstolems ledamöter ej skulls bestämmas, Hr Stolpe ansåg olämpligt, att föreskriften em arbetsordningen för: högsta domstolen erböll. plats i grundlagen, samt yrkade derföre boritagande af det föreslagna tillägget till T7 , och instämde i öfrigt i hrr Lallerstedis och Bagers yrkanden. Hr Björck försvarade .bsstämmandet af högsta domstolens ledamöters antal, På den grand att den ntöfvar koaungens domsrätt, och då antalet af statsrådets ledamöter är i grundlagen bestämdt. Emot hr Bagers förslag anmärkte talaren det vara af vigt, att högsta domstolen arbetade på två äfdelsingar, t. ex. en civil och en kriminel, samt att ec afdelaings utlåtande kunde och borde vara i mål, hörande till dess fack; grundligare, än om i dess afgifvande äfven andra afdelningen deri del:agit. Talaren biföll förslsget. Hrr Hörnstein och Falhem instämde; -Hri Hasselrot änsåg fråga endast vara om ökning från. 12:till 18 af: högsta domstolens ledamöter, samt förenade, sig i hvad hr Björck yttrat. Hr Henschen erkände att frågan visserligen rörde ökningen, men då anmärkningar emot det föreslagna afgifvits af hr Bager, så hade tal. instämt deri och vidhöll nu desamma, äfvensom han ansåg tillägget till 17 vara behöfligt för arbetets fördelning. Tal. erinrade derom att regeringen förr framlagt ett förslag lika med det af hr Lallerstedt, och att detta blifvit af bondeståndet afslaget af fruktan för mängden af löner. Hr Rinman förklarade att utskottet, för att afhjeipa det allmänt kända behofvet af en förökning i antalet af högsta domstolens ledamöter, endast: föreslagit det nödvändigaste, samt att tillägget till 228 endast vore nuvarande stadgande i,annan form. Hrr Gråå och Billström talade likaledås för bifall. Sedan Hrr Lällerstedt,; Stolpe, Rudliog och Hasselrot vidare utvecklat sina skäl och replikerat -hvarandra, förenade sig hr Lallerstedt i, hr.Stolpes yrkande i afseende på antalet, att det skulle vara minst 12 ledamöter, utan att bestämma maximum. Genom votering alltogs utskottets förslag till 17 såsom hvilande till nästa riksdag;rhed 32 röster. mot 9, och förslaget till 22 ; med 25 grå mot 16. S i . Derefter förekom samma ;utskolis memorial n:o 35, angående förbud: mot efteriryck af viltedek Int skrift. Hr Lallerstedt ansåg utskottet ej hafvå nog nträngt i ämnet och förbiseit eganderätten till litteära produkter, hvilken vorg lika helig som annan ganderätt, samt yrkade, det förbud skulle äfven inagas mot attutan egarens tillstånd öfversätta utländska, beten, och begärde återremiss i detta syfte. Hr tolpe kunde ej. finna det nu föreslagna behöfligt, nen ville ej motsätta sig detsamma, ehuru: tal.:dock nsåg att redaktionen -vore oriktig, samt afgaf ett örslag till gemensam tanke, gående derpå, utatt fall traktat med utländsk makt om reciprocitdt föreannesutländsk förlsgsman skalle ega i Sverge samra skydd mot eftertryck som svensk medborgare, Jeremot kunde tal. ej gilla br Lållerstedts förslag, eraf befarande stor skada särdeles; för lär bokslitteturen. Arr Henschen, Björck, Rinman och Rydin BsÅgo att endast förbud mot eftertryck bör ske, varjemte. hr Björek biträdde hr Siolpes förslag till RA OA ÖR are Sk Hr