Aftonbladet – 8 oktober 1857, sida 2

drar och utan något att lefva af, icke hade annan utsigt för sin framtid, än den menni-skors godhet för henne öppnade. Hon hade kommit i huset kort före Falks inträde deri, och var då fjorton år gammal. Hennes upp fostran, hvarit hennes mor egnat en särdeles: öm omsorg, kunde således icke, anses fullbordad, hvarföre den, hederlige Timtander, som hade för princip att göra allt med största besparing och drifva så många verk som möjligt vid kraften af samma hjul, samt dessutom ville flickan väl, och tydligt såg att hans bustru hvarken hade tid eller omtanka att egna benne, utan vidare betänkande anbefalde henne åt Falks lärovård. — Flickan,, sade han dervid, kan naturligtvia ingenting begripa bverken af latinet eller de högre läroämnen mina söner som: gossar behöfva inhemta, hvar. före det ingalunda kan skada henne att vara närvarande vid deras lektioner. Hon är emellertid undan händerna på min hustru, är sys. se!satt och skall ej en dag kunna förebrå sin morbrer att hon ej fick hålla i sina fulla läroår. På dessa grunder lemnad åt Falks omsorer hade Amalia snart visat sig vara den enda vf hans lärjungar, som tillfredsställande förmnidde motsvara dem. Hvad som möjligen mäktade tränga genom nsaturhindren till de te bröderna Timtanders begrepp, fann lätt ch likasom af sig sjelf vägen till hennes. Jader sådane förhållanden gingo sakerna sin iaturliga gång. Den undervisning, som med ätthet mottogs, blef med glädje gifvenFalk ysselsatte sig gerna med Amalia, och hon goade honom med ett alltid vaket intresse in uppmärksamhet. Men under det hufvulets funktioner så togos i öfning, vaknade fven hjertats hos både lärara och lärjunge. Amalias närvaro blef för Falk solskenet i