Aftonbladet – 6 oktober 1857, sida 2

AE I — rn rr TT TR AR deles i anseende till sakens nyhet i vår. tand; att både de sjelfve ifrån första början upp: fatta sitt kall och att detta äfven af lärare och skolstyrelser måtte uppfattas så, att de mera må betraktas såsom sakkufinige män; hvilkäe på vidsträsktare insigt öck erfarenhet grundåde auvisningar öch råd älltid töra vära välkomna och förtjena att efterföljag, än såsom Kontrollerande busar, hvilkas särvaro man fruktar elle? endast ser med oro. Danska: riksdagen bar, såsom vanligt, blifvit . öppnad första -måndagen 1 Oktober. Då den är inskränkt till förbandlingarne rörahde konungarikets särskiltå atgetägenheter, san man egentligen icke vänta, att genom less sammanträd :nde något nytt uppslag sKsll eke i den politik, som berörer hela monärkiens ställning dch de särskilta landsdelarnes stridiga intfessets Emellertid syner det vara ner än troligt, att represstitantersa icke kunna undgå att i många frågor: beröra de politiska: förbållandena, för . ögonblicket. . En del sf venstern synes ha, för afsigt att genast bringa å bane en diskussion, 1 det nemligen fyra bland de tiest framstående af f. d. bondevännernas p rti frarälägt ett förslag till en adress till konungen; hvaruti uttalåg klander öfver den politik, somhittills blifvit följd, och specielt öfver den Schee!ska äntiskardinaviska noten af den 20: Februari, och deröfver att regeringen icke sökt sin styrka i en allians med de nordiska brödrarikena, hvarjemte helt: pyet uttalas den åsigtens, aut, då de tyska ormakterna nu icke vilja erkänns helstatsö fattningen, regerihgen ofördröjligen bör upphätva. densamma och Jåta Danmarks rikes srundlag åter i sin.belbet intröda i full gällande kraft. Detta:;af. Alberii, Frölund, J. A. Hansen och Miillen undertecknade adressförslag bar töljande lydelse: AE Allernådigste konnog! Då underhandlingarne inievarande år. mellan E. M. samt, kabinetten.i Wien och Berlin samt det-af.de holsteinska ständerna uti den nyligen bållna urtima sessionen afgifna. .betänkandet angående det der förelagda författningsförslaget tyckas bevisa, att -författningslagen för danska monarkiens gemensamma angelägenheter af den 2 Okt. 1855 icke till sin kraft och verkan: erkännes enär båda ofvannämda kabinett och standerförsamingen förklara densamma icke rättsenligt gällande; och då det sannolikt förnämligast.kan tillskrifvas det ivångy-som det pliktskyldiga försöket att. förskaffa denna :författning slatligt erkännande utöfvat på den kungliga regeringen; -att detinas: politik har fört till utfärdandet af den beklagliga noten af den .20 -Feoruari innevärande år samt till att icke-söka ett förbund för Danmarks rike med de två nordiska brödrarikena, oaktadt ett sädant synes för bevarandet af vår fribet och sjelfständighet lika nödvändigt, som det i. och för. sig är naturligt och önskvård.; alltså känner folketinget, såsom organ för E. Mits trogna folk is konungariket, ett. behof och en förbindelse, att med vördnadsfull och orubblig: tillförsigt -allerunderdånigst vända sig omedelbart till E. M.; för att-uttala sin djupa och ionerliga öfvertygelse, att -Danmarks rikes välfärd och sjelfständighet;frihet och nationalitet på det kraftigaste mana till. att nw-öfvergifva den politik; som följts af E. M:ts regering alltsedan utfärdandet af författningen af den 2 Oktober 1855, samt framförallt att faktiskt upphäfva denna icke till kraft och verkan erkända författning, och, med fästadt afseende å riksdagens för en sådan händelse nedlagda reservation, ;återkallagrundlagsstadgaiidet af den 29 August 1855 om inskränkning i Danmarks fikes grundlag af den 5-Juni 1849, så att denaa grundlag åter träder i kraft uti hela sin ursprungliga omfattning. Det tros, att riksrådet (belstatsrepresentationen); som egentligen skulle sammankomma i slutet af Oktober; kommer: att prorogeras till i början af nästa år, då de båda reprtentationerna icke samtidigt kunna vara samlade; Oaktadt de betänkliga politiska förhållandena och den kinkiga:; ställning, i hvilken regeringen på senare tiden befunnit sig, ha dock en stör mängd vigtiga reformer blifvit af Henhe förberedda. Så nämnas bland de saker, som höra under helstatsr:presentatio nen: revision af tulltariffen, plan för orgaoisation af flottan och för ordnande af monarkiens befästningsväsende, ny plan för srar m.m. . Bland de vigtigaste af de saker, som skola fötekomma på riksdagen, nämnes i allrafrämsta rummet näringsfrihetsfrågan; som tros framkalla en hård kamp, men dock anses kunna bli afgjord i en någorlunda liberal anda. Vidare skola förekomma: frågan om införande af juryer och en förändrad organisation af domstolarne; fiågan om en jernväg genom Jutland; och man väntar att regeringen skall framlägga en lag om ny lönereglering för konungarikets embetsmän sam: lagar rörande qvinnans myndighet vid 25 åre ålder, om den litterära eganderätten samt om sundhetspolisen.