Aftonbladet – 5 oktober 1857, sida 2

gora ett DesoOK 1 Berll :, Äro skön konst och litteratur ämnen, son kunna anses värda någon uppmärksamhet oc omvårdnad från folkrepresentationens sida 2 Vv veta mer än väl, att bland dem, med hvilk: vi sympatisera i de flesta politiska frågor gifves icke så få, som äro böjda att besvar: denna fråga med nej och anse hvad som frår det allmännas sida göres och uppoffras för et l sådant ändamål vara fruktlöst och onyttig bortkastadt. Vi kunna för ingen del instäm. ma i an sådan Baigt; vi ansa datia alaman; af den nationella utvecklingen vara lika vig tigt och maktpåliggande, som många af på materiella frågor, hvilka anses ha oafvisliga !l anspråk på intresse och uppmärksamhet. De, tlsom med en viss puritansk ensidighet tala om Jatt menskligheten om några få årtionden skall ha vuxit ifrån sådana barnleksaker som voesi och könst, förbise dervid menniskoanJ dens väsende och behof, och att så länge på dvär planet finnes menniskor, ef naturen utrustade med. fantasi och känsla, skall också kondsten. utgöra. en; oundgänglig beståndsdel af kulturlivet. Konsten är s långt ifrån att blott. vara en lyx och prydnad för det yttre lifvet, att den. tvirtom ganska väsentligt och märkligt ingriper uti hela den nationella lifs utvecklingen. En kultur, som: ensamt skulle hvila på materiel utveckling och sträng vetenskaplighet, skulle snart bli alldeles steril och utsina såsom de stora floderna i Afrikas sandöknar. De liberala. misskänna sitt kall och sin ställning, om de visa samma slags fiendtlighet mot intelligensens och den nationella bildningens in!ressen, som den, hvilken rättvisligen gör-sig gällande mot det som hörer till den verkliga statslyxen och endast tjenar til! onyttigt prål. Långt ifrån att visa någon dylik fiendtlighet, bör det tvärtom ligga i deras: intresse att så mycket söm möjligt befordra allt: som tjenar till att. utbreda bildning och humanitet, samt ådagalägga, att man har -orätt :dåman tror, att -konst. och litteratur bäst omhuldas af absolutismen eller aristokratien, och att demokratiens segerskulle medföra de största vådor för mensklighetens andliga intressen. Det tillhör dem att göra det klart för verlden, att hvarje sant och godt intresse har sitt bästa stöd i fribeten och dess målsmän. Så länge svenska nationen gör anspråk på att vara ett sjelfständigt och civiliseradt folk, måste det äfven söka upprätthålla en natio: nell konst. I intet land, och allraminst uti ett så litet som Sverge, kan detta ske utan understöd och uppmuntran från det allmännas sida. . -Meecenaternas tid är förbi och vi sörja icke deröfver, ty konsten bör betraktas som en nationalangelägenhet. Så länge poesi och konst endast uppbäras af ett hof eller af nåsra aristokratiska maecenater, äro de ett slags drifhusplantor, som sakna verklig rot uti och betydelse för folklifvet; det är först de med lefvande intresse omfattas af folket, : som de kunna bli i sann mening. natonella. Bland: des vid denna riksdag väckta motiorer, hvilka gå ut på att påfordra rikets stänlers deltagande för en elier annan fråga, som ammanhänger med allmänna bildningens inreasen, finnes en som blifvit väckt af hr Lalerstedt och som förut i detta blad blifvit uti in helhet meddelad, hvilken motion går ut erpå, att staten bör kraftigare än hittills uppnuntra litteratur och konst. Vi förmoda att ede:börande utskott icke: kan göra sig fullomligt döft för den ganna och lefvande ramställning, som i denna motion lemnas af en prekära och tynande ställning, i bvilken onst och vitterhet hos oss för närgarand: efinna sig, och att de förslag, som i moötioen blifvit gjorda, tagas i allvarsamt öfverigande. Om man kan ha grundade skäl till rifvelamål i afseende på lämpligheten af en ler annan bland de af hr Lallerstedt föreegna åtgärderna, hvartill vi senare torde å rkomma, så är det dock alltför många sköl m tala för han; förslag i dess hufvudsyftng och specielt för de af honom föreslagna a resestipeadierna för författare och konstirer, att dessa framställningar skulle kunna mnas utan allt afseende. I denna motion vidrördes äfven vigten af t upprätthålla en teater. gom ; nåmsn man