kunde det äfven bafva anspråk på medgifvanden från de andra ståndens sida. Talären trodde att hvar och en, som ifrar för fosterlandelts franåiskridande, bör önska en ändamålsenlig reform af reprerentstionen. men ansåg det orätt att vidare lappa på det gamla och röstade för afslag. Sählström: Det ämne, som nu till öfverläggning förekommer, är enligt mitt förmenande af stor betydenhet, Skvida män eljest afser och rätt uppfattar behofvet af någon förbätlring i vår gätbla och olämpliga representation. Denna borde väl rätteligev kunna och böra uttrycka den större delens af patioaens egentliga tanka och mening om de allmänns apgeligenbeterna, deras, orsaker, beskaffenhet och behandling; men jag vågar dock frå:a: när och buro bar v Ii-novärande r:presentation kunpat rät: uppfatta denna dess ovilkorliga plikt och förbindelse? Bondeståndet, som från de äldsta tiderna varit både talrikast ch mest bidragande till statens styrka. försvar och underkHåll, äfvensom marunanhålli enom de starka banden af laglydnad, kårlek för öfverhet och fosterbygd, jemte den bushållningsanda, hvilken blifvit en foljd af dess sparsammare tillgångar, samt i politiskt hänseende af ej ringa betydenhet, dock mest i den mån dess armar eller skattebid-ag påräknats för de beråkuaingar ochplaner, som legat regeriogarpe om hjertat; detta stånd saknar till någon del numera den inflytelse, som det aldrig bort förlora. Och hvad är väl härtill orsaken? Efier min. tanka hufvudsakligen des; a t-demstörreintelligensen rättsenligt nörmera regerar verlden; och bland annat förstår: alt läpka händelserna: efter en annapv måttstock: ochberäknpingsgrund än bondestårdet, hvilket; genom vederbörandes benögaa försorg, blifvit qvarbållet vid -en grad af upplysning och förståndsutveckling, som icke kan mäta sig med de öfriga sambällsklassernas i allmänhet. Om så verkligen är, och ett tillfalle nu lemnats; att med bondeståndet förena de krafter och den: inteligens, som, ännu obegagnad, finnes att påräkna bos den talrika klass af orepresenterade medborgare på landet, hvilka med bondeståndet dela lika yrke och lika intressen, så kan jag icke-annat finna, än att både det allmännas och bondeståndets sarioa fördelar fordra, ati detta tillfalle begagnas, så att, under det sunda och oförvillade förståndets, bildningeas och kunskapsrnas öfverlägsna inverkan, ståndet må kunna erhålla den både ekonomiska och rhöraliskastyrka, som: erfordras för att inotväga den itflytelse, som under er petiod ef egoistisk fiktnidg ej försummar att görs sig så gällande som möjligt. 2 Att på detta sätt söka häfda och bibeh la den urgatnla och för hela landet gesensamma odal mannarätten; änsef -jag-för närvarande-bondestånd vara en ren plikt, emedah en;inom sig söndrad jordbrnkareklass, särdeles; den från representationen uteSlutnå; svårligen rer dermed si längder finna sig belåten; och sålunda från densamma föga understöd i dergemensamma angelägenheterna vara att förväntas; då deremot genom en förening af intressen och sträfvanden helt andra resultater borde kuuna ernås: Mr KE fs a Dåt vore äfvef ett misskännande af svenska alloa urskilniog och förmåga att förutsätta, det idtriger, månnåmån, eller andra mindre rensbevekelsegrunder, skulle vid de blifvaride riksdagsmannavalen kunna mera inverka än förut, helst som ock i alla händelser det ligger i der ojemförligt större antalets skön atv välja den, hvilken de anse för bäst, och som hos sig förenar de egeoskaper, som för det vigtiga uppdraget erfordras. .SOfver billigheten och rättvisan af den hittills uteslutna jordbrukareklassbns fordran att i bondeståndet inrymmas, beköfver jag icke yttra mig; den erkännes af alla dem, som önska lika och jembgoda rättigheter åt en hvar, så vidt möjligt är. Det må erkännas, att för en redan förfluten tid bondeståndets 5. k. renket kunde ega bågot skäl för sig vid de förkålländen och omständigheter, som då-förefännos; men den är redan de fåcto bruten och kan ieke under något slägs vilkor återställas. Att Dumera yrka densämma, vore att alldeles missförstå den ställning, hvari bondeståndet. sig befinner, då såväl principerna för statsförvaltningen som sättet för ärendenas behandling undergått en märkbar förändring, samt erfordra-enmera utbredd och noggrannare kännedom af statsmaskivens sammansättning, dess gång, dess krafter och ofta nog hemliga afvikelser, hvarigenom det ockx blifver både tänkbart och möjligt, att def enkla bondförståndet skall; som man säger, slås ur bradet och befinna sig hjelplöst, så fränt icke särdeles gynsamma omständigheter komma detsamma till bjelp: Beträffande -de inkast .mot förslagets nytta och anyändbarhbet; som af några reservanter inom d:;tta stind blifvit framstälda, så vågar jag för min del tro, att desanftåå gedom ed ganska eckel slutkonst kuäns till deras rätta Balt och värde reduceras. Det ena inkastet förmenar, att de hittills uteslutne. jordagarne böra inympås på de andra ståbden, mön svårligen lära ridderskapet och adeln. eller presteståndet vilja med sigfförena ick adliga eler ofrälse lekmän; icke heller kan sådant rimligtvis hos borgareståndet ga rum, då detta genom de. fyra stånsens bifall redan erhållit den förstatkning, Bvarom den sllmänsa meningen länge varit ense; dessutom förenar; såsom redän? anfördt blifvit, mödernäringers intresse och tordelar alla läldtbygdens invånare på dötallranärmaste med bvarandra dörhbäv, att en dylik förening blifver både naturlig och med båda klasseröas! för delar fullt öfverensstämmande, Hvad det acdra aögår, eller undanskjurandet af alla mindre förbättringar, tills en allmän och mera genomgripsndå röpresentationsreform kan genomföras, så känner on äsäde reservåantep, lika med större delen af nationen och mig, hurusom, då någon dylik verkställighetsåtgärd sarit i fråga, de, stora svårigheter att förlika de skilda idtressönå, Som dervid uppkommit, icke minst hos sjelfva bondeståndet, äfvensom att da obotfårdigas förhinder :städsg skola dervid -mellaokomma, intilldess antipgen den allmänna meningen fär en så öfvervägande kraftyatr vidare motstånd blifver fruktlöst, eller en regent framstår, som mes anut nit och full insigt af fosterlandets behof förmår genomndrifva ed Så önskvärd förändring. d Slutligen anser jag mig böra. erinra, ait, innan det framstälda: förslaget underkännes, det tor. e noga böra öfv.rvägas, huruvida en dylik åtgärd är egpad at framkalla ett ogillande från deras sida, som förvänta ett aerajlibaralt) bandlingssätt från bondestån: det -och allmogen, jemte en måhända billig misssanka om egennyttiga beräkningar hos denna allmoEC nuvarande ombud (Forts.) RÄTTBSÅNGSooh POLISSAGER. Pol skammarens. session slutade i dag först sent på aftermiddagtn. Band! de många mål, hvilka före kommo. omnämnes nu ikorthet ravs;kningen angåenfe ett groft nidiögsdåd, som i går utför.s å ångfartyget Östergöthlisd liggande: vid Riddarholmen. Matrosen Johan Wernströr, ombord å nämde fartyg, hade. stoppat. sin kamrats Carl Johao ÖQissons rökipa med krut och lagt några Korn tobak ofvanpå, hvilket baft till följd aut, då Olsson antindt pipan, kruotet exploderat och Olsson fallit omkull ådäck samt fåit ansigtet och högra ögat alldeles förderfsade. Det: beror. på läkarnes utlåtanas, huruvida Olsson kommer att häktas. Telegrafrapport. Hamburg dena 2 Okt.ckl. 9, 35! f. m. Från Welmaäröskrifves! deh 1: Kelsarne Alexander och Frans Jöseph ha i dag på förmiddaget haft sitt första möte. .Försoningen synes fullständig, De talade länge allena med hvarandra. I morgon afresa de till Dresden. Times berättar efter tillförlitliga underrätmo sla KR OR F