Icze fnåne: skal att användastatens medel på ändamå:, som utän särskild uppoffring kunnat vinnas. Visade motcägelse emellan reservanternas uppgifter. Doktor Säve ansåg dei af en reservant anförda skälet för de lägre klassernäs bibehållande, att nemligen en officer först borde bildas: till menniska genom -studi om af humaniora, förlöra all vigt, enär en sådan bildning kan meddelas vid andra läroverk. Tal. ville ej en så genömgfipande åtgärd, söm utskottet föreslagit, men ansåg dock en skrifvelse on lägsta klassens indragande böra aflåtas, Prof sAgaran och Seland27 samt prosten Söderberg yrkade också afslag med anförande af hufvudsakligen enahanda skälson biskop Annötstedt och prosten Berlin. Prosten Almqvist yttrade sin förundrän öfver det ömtålighet ch nästan vresighet som visade sig så snart man vidrörde denna irstitution.. Den fysiskauppfostran vore ingalunda bättre på Karlbergs meddess kasernering. än vid de llmänna läroverken. Tal. yrkade bifall. I samma syftning yttrade sig doktor 5 nadberg. — Komminister Beckman: Vårt land vore :ik. på läroverk nåd nattin åf äkådetbier: Skulle Karlberg göra skäl för dettå namn, vore det af vigt at de lägre klasseroa indragas. Att Karlbergs elever e hslla de högre platserna, kommer ejderaf att de ega en öf vervågande bildning, utan deraf att dessa elever ur göra riddarhusets grädda, och att vid befordrinjfar inom militären stört afseende fästes vid bördep. Yrkade bifall. Genori votering, somm itföll-med 24röster emot 14, göm föro för Tirall, äfslogs ifrågavarande betänkande. 4 Sammansatta: batiköoch lagutskottets me öria! n:r 2, i anledning al åtefremiss af betänkandet om räntans frigifvande; lades till handlingarne: Samma utskotts betänkande n:r 3 bifölls: Vid föredragning af sammansatta, stats-, bevillnings-ocH ekondmidtskottets uilåtande Hr 20, tillstyrkande en pension af 2000 rår rmt åt grefve Th. Rudenschöld, yr ade professor Lindgren m. fl., at utlåtavdet skulle återförvisss, med föreläggande at: öfverlemna frågaa till statsutskottet, enär ärendet ej blifvit i grundlagsenlig ordning behandladt. Professorerna Carlson och Agardh, prosten Landgren m. n. ansågo utskottet Haft-skål att upptaga frågan til! behandling. .Genomtotering beståmdes-med 20 röI ster emot 18 att företagå årendet till behandling. Då derefter hufvudfrågan förekom, yttrade pröster Håhl, att folkskolan vore grundad på ett kolossalt misstag och att en verksamhet i denna riktning derföre ej borde belönas. Professor Lindgren erkände grefve Rudenschöld ;nit och välmening; men de positiva resultaterna hafva icke varit sådana, att en nationalbelöning bör honom tilletkännas. Flere instämde. Doktor Säve medgaf, att grefve Rudenschölds verksamhet har i Viss mån varit i strid med 1842 års skolstadga och gått ut på en sönderdelning af den fasta skolan uti flera småskolor ; men i anseende-till det nit och de mödor, som grefven ådagalagt-för en vigtig sak, tillstyrkte ban pensionen. . Doktor Björkman trodde, atv grefve Rudenschöld vore vid den ålder, att han kunde fortfara och såsom en högr:tillsyningsman öfver folkskolorna erhålla betydligare understtd, och ville derföre yrka återremiss. Professor Carlson gpsåg; att en sådan verksamhet för ett stort öch vigtigt ändamål bör af riationen erkännas;ock biföll pensionen. Flere instämde. Biskop Butsök erkäfide den särdeles Nfvände inflytelse, som grefve Rudenschölds verksaämbet åstadkommit inom Skara stift, äfvensom lyckliga resultater, hvarföre han b:föll. Biskop Björck och prosten Landgren yttrade sig i samma syfining, äf-venså hofpredikanten Nordlund, den sensre med vilkor, atom grefve Rudenschöld skulle antagas i statens tjenst såsom folkskoleinspektör, pensiouen minskas med lönen. Prosten sSchram biföll, men ville, att de iförsamlingen tjenstgörande skollärarne också skulle: erhålla bättre vilkor. Derefter anstäldes votering om såsom Kontrapropösitiou skulle uppställas utskotters förslag med det af hofpredikanten Nordluöd föreslågna vilkor och återremiss, hvilken votering utföll med 20 röster för det förra emot 14 för det senare. I den slutliga voteriogen antogs det af hofprödikanten Nordlund föreslagna vilkoret med 16 röster emot 14; . Samma utskotts utlåtanden n:is 21 och 22; afstyrkahde yåckta motioner om förändrädi: pappeftil skrifkärtörna och om ett medelportö för skrifvelser med telegrafen, biföllos utan diskussion. Borzareståndet. Ekonomiutskottets betänkande n:r 111, angående föreslagen indrågning eller förändring af krigbäkademiön på Karlberg, understöddes af bhrr Björkman, Falhem, Henschen, Björck, Hesselgren, Nygren och Gråå, dervid såsom skäl anfördes, att vid den ålder, då in trädet å Karlberg sker, ynglingens anblag ej kunna vara så utvecklade, att -desst framtida yrke kan bestämmas; derjemte erihYades om det olyckiiga ka sernlifvet, om penalismen, om skråanda, om det olämpliga namnet af krigsakademi åt en simpel krigsskola; och derom att.ode humanistiska ämnen. hvari nu på Karlberg undervisas, lämpligare inhämtades vid elementarläroverken, hvarefter den speciela militärbildningen borde vidtaga. Emot utskottets förslag uppträdde hrr Rydin Tatison, Palander, Frick, Lundh, Stolpe, Malmborg och Ericsson, sökande försvara den nuvarande krigsakademien. Genom votering med 28 röster mot 14 bifölls betänkandet. F Sammansatta: stats-, bevillningsoch ekonomiutskottets utlåtanden n:r 20; Om pension af 2000 rdr åt grefve Thorsten Rudenschöld, föredrogs derefter. Hr Lallefåtedt förordade pensionens höjande till 3000 rår årligen, hvari flera af ståndets ledamöter instämde: Hrr Hasselrot, Wedberg, Boman, Tauson och Henschen talade i samma syfte. Hr Nygren ansåg den föreslagna pensionen tillräcklig, med kännedom om grefvens anspråkslösa lefnadsvänor. Hr Hesselgren anmärkte att om pension. beviljades, borde icke det i ett annat be tänkande gjorda resekostnadssnslaget för samma man beviljas. Hrr Gråå och Björck anmärkte det i dera: tanke oriktiga i avt sammansatta utskottet föreslagit pensioners utgående från indra. niogsstateo, hvadan hr Gråå föreslog att pensio en borde utgå från riksgäldskontoret, till dess den kunde uppföras å indrag: ningsstaten. Hr Henschen försvarade utskotteis rät: tighet i detta anmärkta fall. Ståndets. b-slut blef att -pensionen best mdes till 3000. rdr, och att öfrige stånd s-ulle iobjudas deltaga i samma beslut, hvar emot dess uppförande å indrag: ingsstat f rut genom votering godkändes med 23 röster möt 19. Samma utskotts bet. n:r 20, abgående foölkskole väsendet, föredrogs derefter deh förbigicks första hems:iällan om det anslag, .som för detta ändama skulle beviljas, hvarpå vid föredragning sf andr: puakten ooi skolornas örganisation och om understöds anvisande för de särskilta slagen öt skolor, hr Björkman, Hasselrot, Henschen, Lallerstedt, Thomå och Renström talade för bifall, ehuru flera af dem önskade hela skyddsafgiftens användande: FEI Rönblad an: såg distriktskolorna nu ej behöfliga. Hr Björck ville att ståten ej skulle blanda sig uti underhållet af lärarne i de fasta skolorna, ntan dessa underhållas a kommunerna. Hr Stolpe hyste samma åsi:;t, emedad kommunerna borde vänja Siv avtsje fra draga försorg om sinä angelägenhete;. Sedai derpå denna punki blifvit: godkänd, afbröts föredragninger. Hr Lallerstedt väckte, med anledning deraf attlagutskottets betänkande i religionsfrikeisfrågan väntades inkomma nästa onsdag, förslag om gemensamt sam manträde i och för denna fråga. Denna motion be gärdes på bordet. Bondeståndet: Plenum upptogs nästan helt och hållet af protokKollsjustering. När denna var slutad, föredrogos och viföllös utån diskussion statsoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris 23 till och med 28 samt bevill ningsutskottets betänkande n:r 25, för hvilkas innehåll recogjordes i Aftonbladet n:r 227 den 1 dennes. ns Bondeståndet. I FÖfverläggningen: om. Oreppesenterm.. a. ILE