BULIMNGRUU VALUE) STSER SAVA SLL BARR, AMV ötgå år 1782, utan äfven i dem som sedermera ut färdades åren 1799 och 1816. Man räknar i desss 3 tariffer ännu ett antal af 320 å 350 införselförbud. a . (Slutet följer.) SEA äIKSDAGEN DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Lagutskottets betänkande n:r 43, tillstyrkande ändring af 2 i 12 kap. rättegångsbalken, förordades äl frilörre M. Armfelt, hvaremot hrr Adlercreutz, R. T. Cederschiöld och friherre C. Wrede yrkade afslag, som äfven blef ståndets beslut. Deremot bifölls sam ma utskotts betänkande n:r 44, afstyrkaude väckt motion om kärande parts skyldighet att kungörs svaranden underrätts uppskofsbeslut: ; så Derefter förekom ekönomiätskottets betänkande o:r 111, i fråga om indragning eler föräbdring af krigsakademien på Carlberg: Utsköttets första yttrande; som afstyrkgr friherre Creutz motion om indragning af krigsakademieo och inrättande af en militärfakultet vid universiteterna, bifölls, sedan fri herre Creutz uti ett längre anförande utvecklat motiverna till sitt förslag, utan att dock nu påyrka någon annan åtgärd än den utskottet föreslagit. En längre öfverläggning uppstod deremöt omsutsköttet: andra yttrande, hvari föreslås ätt ständerna: skola hos K. M:t anhålla, det K. M:t behagade taga i öfvervägabde, buruvida icke de 2 lägsta klasserna vid krigsakademien må kunna indragås, eller om icke åtminstone en dylik åtgård må kunna ega rum med nuvarande första klassen vid nämde akademi, Hr Bråkenhjelm yrkade, under åberopande af de i hans reservation anförda skäl, afslag å denna punkt. Hr G. Cederschiöld klandrade utsköttöt derföre att det ej satt denna fråga i samband m:d läroverksfrågan isallmäphet, ty möjligheten afsden. af utskottet föreslägna och äfven af talaren önskade reformen b :rodde pålelementarskolans örganisatior och att denna erhållersden utveckling; att krigsakatlemien ej, såsom nu, behöfver befatta sig med bibringande af elemeuterna af den humanistiska bildningen; ätan kan blifva, hvad den egentligen. bör vara, en tillämpoingsskola, som i sådånt: fall skull: kunna blifea för ett vida större antal lärjungar tillgäoglig. De första elementerna af sotdatbildningen, hvilken nu bibringas kadetterna i de lägre klasserna vid Karlberg, ville talaren se bibragia hela landets ungdom uti elementarskolorna. Han yrkade derföre bifall till utskottets förslag med den modifikation, att ständerna skulle uttrycka sin önskon, att K. M. måtte taga förevarande fråga i öfvervägande i sammanhang med en revision af rikets elementarläroverk. General Lefren och hr Weidenhjelm: yrkade. afslag, den förre med den anmärkning, att krigsakademien kanske vore den enda skola i Sverge som allifrån sin stiftelse sträfvat att följa med sin tid. Fordringarne för inträde vore redan nu så skärpta, att halfva an2alet, och stundom mer, af de inträdessökande måste afvisas, hvilket bevisade att de allmänna liroverken ej följt med tidens fordringar. . Man borde derföre icke onödigtvis besvära K. M. med en skrifvelse eller söka jägta skolan att spricga förbi sin tid, i stället att han bör hålla jemna steg med densamma. Såscm bevis på de godaäresultater krigsakademien lemner anförde tslaren slutligen, att medan dess elever ej utgöra mer än 27 proc. af armåns officerare i de lägre graderna, utgöra de 43 proc.: af regementsofficerarnes antal och 60 proc. af regementsoch kår: chefernas, samt blefvo särdeles gerna mottagna vid regementena. j Punkten blef af ståndet afslagen. Scåndet biföll derefter bevillsiogsutskottets memorial n:r 25, avgående ytterligare förändringar i föreskrifterna om stämplade pappersaf. iftens utgörande; sammansatta bankooch ekonomiutskottetrs betänkande 0:r 3, sammansatta: stats-, bevillvingsoch ekonomiutskottets utlåtanden p:ris 20, 21 och 22 samt lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris 24—28, för hvilka alla fionessredogjordt i Aftonbladet n:r 227 för sistlidne torsdag: Någon diskussion uppstod endast om sammansatta ståts-, bevillningsoch ekonomiutskotets. utlåtande n:r 22;-a::tyrkande hr A. R. v. Kremers motion om iuförande af ett medelporto för skrifvelser, som inom riket genom elektriska telegrafen befordras. Motionären sökte nemligen vederlägga de skäl, som utskottet, på grund af upplysoiogar från telsgrafverket, andrasit mot hans förslag. Emot invändningen, ätt p.rtot måste vara högre för längre afstånd; emedan vid befordrandet af skrifvelser dem emellan de mellanliggande statronerna uppehållas, anmärkte han således; att denna grund för portobestämningen icke nu är och icke kan konseqvent tillämpas, iy redan ou har man samma portosats för dspescher, som passera högst olika antal stationer. Han medgaf att en förlust möjligen kunde uppstå första och andra åren, då ett lågt medelporto tillämpades, men: baao,var förvisssd; att ettökadt antal depescher snart skulle betäcka det uppstående deficit, och om antalet uf depescher blefve så stort, att de ej medhunones-.mednuvarande materiel och service, så bade man sig öppet, att utlägga nya trådar och öka tjenstemännens antäl. Om den ryska korrespondensen skulle geoom en låg portosats draas öfver Sverge, såg talaren: deri ivgen olycka, atan wärtom en fördel. Talaren höppades visserligen icke framgång för sitt förslag vid denna riksdag, men han trodde att den till grund för densamma liggande ide, om hvars sanning han var öfvertygad, skulle, såsom ss måvga dylika, i sinom id göra sig gällande, och han trodde att detta reultat skulle påskyndas, om ståndet vis.de sig omfatta förslaget med något intfesse-samt bevilja den återremiss om hvilken han nu anhöll. Grefve Björnstjerna: uppträdde att försvara utskotvets åtgörande och det resultat, hvartill utskottet kommit, förklarande ban dervid, att han satte den af utskottet tillkallade general Akrells auktoritet högre än hr von Kremers. Han eribrade dessutom, att telegrafverkets ställning ej kunde anses så lysande,som den för ögonblicket visar sig på pappeset, enär någon del af anläggningskostnaden ännu cke vore till handels: och sjöfartsfonden återgäldad, 30är en stor del af. telegrafstolparne snart behöfra förngas, en undervatteasledniog utläggas till Gotland 0. sv. Man kunde för öfrigt ge sig till tåls med införande af medelporto, intill dess någon af de stora industriidkande staterna, till exempel England, föregått med sitt exempel. Hr P, R. Tersmeden understödde hr von Kremers förslag, och trodde icke de: skulle ligga något ondt att vi uti ett enda fall skulle gå framför England, som befinner sig framför oss i så många andra. Fer Montgommery-Cederhjelm och v. Heland under. stödde. deremot utskottets förslag. . sä Tanåtmarskalken derefter framstälde proposi väl på bifall som på återremiss, hördes meNngarne vara ganska delade. Då emellertid landtmerskalken förklarade sig anse deras antal som ön skade bifall vara öfvervägsnde och någon vötöritj icke begärdes, blef bifall ti gon votering utlåtande ståndets bestar; till utskottets. afstyrkande Slutligen uppträdde hr G: Cederschiöld och väckte notion om 5emensam öfverläggning röjande religilonsfrihetsbetänkandet, som snart är att från Nar. utskottet förvänta. Förslaget understöddes af hr P. R. Tersmeden och frih. Creu:z, anmärkande dervid den förre, dels att ämnet me a än jernvägssystemer och hufvudtitlar egnade sig för gemensam öfferlagning, dels ock att då saken sannolikt komme att i ett stånd ej möta mostånd, i ett annat ingen sympati, ide öfriga delade :sigter, ett sådant törbållande vore ett nytt skäl för bifall till motionen. — Motionen begärdes på bordet. a Presteständet; rotokollsjustering föredrogs adelns -Eftör verkstäld-prc nnnsörarde ef förslag till nv