Aftonbladet – 2 oktober 1857, sida 2

än må vara på hvarandra, äro dock ense i att skydda Central-Europas oberoende; och. desmärre tyska staiersa äro geröm sitt intresse I och minnet f fordna farork gögslade via dem. med -oupplös!iga band. B lena och Holland ! befiana. sig i lyckliga förhållanden och äro : ektad.. S idinien gläder sig å verlden. sya-, PaHet-OCKKan Uttal Ifuk.alltOMERTILA på fed) eh SERA Aldrig hviladeden europeiska savby äggen PE starkare grutd: Dn vala; y.aldrig war. den fastare. sammanfogad an: för närvarande, då händelsernas gång och den j! lt mera sig utbredande intiligensen -gjot den längs efteslingtade europeiska jemyigien ja sill År sandivg. Vr kunna Zerföre, om vi jl också icke lägga synnerlig vigt på Napoleons ! upprepade bedyranden: ellem på Alexanders uppenbara intressen, icke instämma talarmi:t ternas farhågor, i det Mö hänviså. dirpå, ott Europa är för starkt för att behöfva frukta för ett par potentaters förbuåd. Asgediog kan göras, som icke stån Vöfserengätämmelse I med de ghö dsatser sörå bäftir erkärda såsom! allmän Tätt. Och dethäjt; kunna de hufyädfrågar, oms hvilka ännu:för nögon tid sejan några, stridig teater egde ruufybetfåktas sågora afgjorda. Den s sta ahgelägenheten, som rör Orieaten; höåmligen ; Donandu shop dnr ras politiska organisation, är, såsom man. hör, icke längre någon fåttdsfråkal! Hyarje atom haruppsj fylle EE Sjön ämnets Tr och mn nes böjd. att äfven framgent iakttagal desant ma. Italienska frågan samt stridigheterna mellan Spanien och Mexikö föröte för när-, varande inga oöfverstigliga Svåtigheter: Skullej de båda kejsarne diskutera Europas angelä? genheter, så hafva de lika litet tillfälle: till j fredsmäkling som till framkallande af förvirringa, 5 Ja 32 b a r ömlak..s 1 Men på et -pukt; menar: Times; kunde dock de båda kejsärne rikta sin uppmärksam: tet, nemligerns på reduktionen af de, stående armåerna. sOi det franska kejsarr:ket,y yt trar det engelska bladet, sär liktydigt med freden, och om det ryska kejsardömet betyder jernbanor och spånmålsskördar, så är det äfven i sin jordnihg att) veflden! får glädja sig åt välgerningårdeaf denna: förändrihg. !Om ingen önskar krig, så är deticke inetanödvän-I d:gtattfortfarande sättasig uti försvarsställning. I Kriget sjelft är-knappastett större .ondt,än de utårmande.; förberedelserna till detsamma: ve båda suveräner, hvilka sammanträffa uti Stuttgart, behertska d nationer hrjle uu ligt verldens tanke utgöra största Hindrer för en allmän afräpningt Hvar och en vet, att Preussen och Österrikericke:äro:-anfallslystna makter. England eftersträfvar naturligtvis. icke. nägon landvinning på europeiska Kontis nenteny och dess välstånd. går band. i hand med freden och kontinentens välbefinnande; Frankrike och Ryssland äro de måkter, hvils ka genom sina. härar fortfarande hota Etäropas lugn. Vi hysa den fasta öfvertygelsen; att Frankrike för närvarande icke närer någon ; eröfringslystnad, öch att (dess serkörda armåtill en stor del :ehdast underhålles :med afseende på vissa från fordna tider Härrörande iraditionet. Men fransmännen. hafva numera ingenting att befåra af engelsk-österrikiska ellef engelsk-ryska koalitioner; och. hälften af den väcdiga franska hären kunde utamfara förvandla svärden till plogbiliar; D;t ministeriella bladet Globemenar, att alla förmodanden och gissniögar om innehållet af förbandlingarne äro fullkomligt onyttiga, då det är tämligen klärt, att man väl aktar sig för att låta någon ing derom transpirera. .. Orimligt vore. det emellertid att antaga; attyen dylik sammankomst icke hade något politiskt, syftemål; :ser-man,densamma emellertid ur synpunkten af nuvarande politiska förhållanden, så behöfver man ingen officiell försäkran. derom, att resultatet bör blifva: hugneligt för de europeiska staternas fred och endrägt. r ; Inom österrikiska pressen ha hittills företrädesvis Oeslerreichische. ;Zeitungs och -nOstdeutsche. Posty yttrat sig förande denna sak, och komma OÖfverens deruti; ätt man bör till-. mäta kejs;rmötet en fredlig ocH oskadlig kat rakter, ehuru vi lemna derhän den grad af uppriktighet, Hvarmed detta skör. . Förstnämde tidning! yttrar bland sannat följandu; . Det råder icke blott) hös ala .regeringår en, böj:lse till: ehdrögt, utan iman känner äfven et behof att göra det klart för folken, att fre den önskas uppriktigt -på alla håll... Fransmännens Kejsare förklarade vid början af sin kejserliga, bana, att kejsärdömet betydde freden, — Misstaga. vioss ej, så, skall. detta ord nytt-bekräftas vid: monarkernas samman komst i Stuttgart: Från alla-sidor uppenbar: rar sig nu en, för onlighetsanda,; -som-snart skall komma till veridens kännedom genom omisskänneliga bevis. Hvarje dylik manifestat:on är säker att blifva -helsad -meå.bifall af hela Europa. Denna epok har en s8 stor kulturuppgift, och dess behof äf en lugn och rask utveckling är så trängande, att freden blifvit:allahjertans önskan.. Aldrig har tanken på skrig .och söndring, varit, så. opopulär. som uti denra period iStaternas.maktutvecks ling skall hu förnämligast försiggå uti-deras inre. Vi vilja ej påstå, att eröfringskrigens tid för alltid är förbi, och att det aldrig mera skalP falla enståtsin :åttssöka blifva stor .genöm våldets makt, istället förvgenom? civilis; sationens medel. .Tiden är änn idkes inne ått förklara.bvarje försigtighetsmått onödigt; Ått rasera-fästningarne och afskeda armåerna. Men likväl:törde -verlden känna jöfverlemna arters kan man då få skapligt för, litet nog i Sverge. boinesan vatten är min förskräckelse. och .bar igarebrödet i Pafisitnder allskritik. -Parisarns läro gubevars så förrätda, att deendast äta ihvetebröd; men detta--bröd är surt oöh Har