Aftonbladet – 2 oktober 1857, sida 2

osed ärbruklig! endast i: Stockholm och flera andra7svenivka ktäder, rom lärt töycket åf På ris,.utom, aktning, mot qvinnan, sig sjelf och dencällmänna moralen: tivesd ångan Ridår ick öpp till Charles XII; stört militärskädespel med melodfålmne drjöke MN dresäm 15. tablåer;umed..den ena knalleffekten på den andra. Detsvar ett förfärligt skjutande Pårsoehen ända frin kli på aftonen till 12 på natten, så att män hädö Skälätt instämma med den odödlige,Tegner: ;Kung Kärtldemånge: bjelte;-Han stodsi-rök och dawn, Jag troddeatt jag skulle qväfvas åf krutröken, jag Bhortade och ghed Mina.svidande-ögonj:-och-mina -parisergrannar ..småskrattäde åt tnig.? Dem genetade: alls icke dessa, moln, som vältrade sig. fram i sälöf gen, förmodligen. derföre att fransmännen äro. vana vid att jukta ikriftröken, ufider ditjag dererot med avsrigket kunde äse burwde verldsbekanta .kerolinerna,, marscherade i.snön vid Pultava i skor och silkesstrumpor::.:Czar. Peför representerades af en aktör; som var lika korpulent. som br. direktör Stjernström, men mycket längre. Peter :den--store uppträdde således som engröbianj öch Ryssland bör derföre fiina sig belåtet; men Svärge det borde genom sin minister; Manderström. med kraft protestera mot:den . franska, okunnigheten att göra Karl XII till en liten pe 4 het och på Köpet så brunett, söm etkörsikanare. .cTäsk:er,, .gode berrar..00 svellske män, hjeltekonungen, som skomEuropa satt bäfva, Tepredöiterad af en pygmåtillfransmany, .med en svag nasalstämma — åb, det en oförlåtlig drifto med :historiensoch vårt ungdoräsideal.s Visserligen applåderade: bluterna liffigt den svenska äran och det svens ska hjeltemodet hela. aftonen, men detta Bi fall. kunde: dock ioke försona mig med framställningssättet på scenen: Dekorstionerna, kKostymerna, ensemblen — jag Tivdger let — voro utmärkta; men allt var franekte En svensk årkådare kärdeiicke igen sina landsmän. Det är utan -tvifvel lättarö för svenskar:att spela fransmän, än för fransmän att spela Svenisker.