: Tf f rn Ar STOCKHOLM 495 2 Okt Kejsarmötet i. Stut:gart utgör, naturligtvis sför ögonblicket det ämne,. kring Hvilket alla räsonnementer och förmodanden på den högfe polirikens--område wändasig. Ehuru man har sig föga eller iatet bekant om föremålen förde. båda mönatKernab öfverläggningar, synes ma? docks anse. .som, gifvet, ett Englånq,. icke har sjifterligt:skälvätt vara belåtet med; detta persöhliga färmande emellan de båda sjelfherrskarse samt att detsamma innebär en tävåligen direkt-demonstrat:on emot .Österrike..., Om detta senare rike derienom erhåller ett..nytt bevis, derpå, att Ryssand är oförsonligt! i si förbittring mo: sin otacksamma klient från 1849, sä-tjerar detta å andra sidan, att. i..byskland något Köja Österrikes aktier, emedan manstror. sig häraf kunna sluta att Österrike; för, allvar brutit med j Bössland och att. en försoning icke. kän åvägabringas. . Under dessa förhållanden kan det vata af intresse att ge; akt .påcdet sätt, hvarpå den engelskäl OcK tyska pressenomtalar! och bedömer denna: företeelse, n Bekymren för Ostindien, de vidlyftiga och till en del gräsliga berättelserna om blodbad, massakrer och fäktnifgar sait de ifrigtopågåeade :rustningarne taga i England intresset så mycket. i anspråk, att pressen der, långt mindre än e!jest skulle vara fallet, syss-!sätter sig med kejsarmötets Tönes ytttar Ideront i eft af sina secaste numer: Denna sammanko sst lärer väl icke göra stort intryck på-oss engelsmän, I våra dagir höra dylika samiankolmster Itillj.ordningen för dagen; och om mötet i Swttgart skulle framkalla några. ; minnen fråa Tilsit och. de konfe onser? som der egde rum för 50 år sedan, så s: Vi döck der: mera ett utbyte af höflig: hetec än invigandet af. en ny politiek plan: Fransmännens-s ejsare handlar, efter vårt sätt att se, klokt, i det hah på sådant sätt gör kuusgt. sitt upptågande ide europeiska suveränernas brödtas p. Den aflidöe cZaren tillfogade honom för fem år sedan en skymf, hvarpå följde et sträng Vedergällning. När cesarernas efterföljare ock den herrskarinns; som intager vårt konungarikes vördnadsbjudande tron; ieke draga i betänkande att tilltala den nye monarken såsonr sin like, kunde herrskaren öfver ett blott halfei-iliseradt rike icke besluta sig att egna Honom devanliga böflighetsuttrycker. Dette var en uppenbar och ganska väl öfvervägd och afsigtlig skymf. Man . skulle visa Europa, aw. de som så högt iofsjunga czarens storhet och--makt ha rätt der:, Och att en rysk herrskarer mycket väl kan be. handla chefen för det vestliga Europas stör sta militärmakt helt kavalieremärg. Det är ingen rioga triumfy att. ett par år senare-kej. sar Nikolai söner aflägga ett aktningsfullt be: sök, hos, den magnen, söm icke ansågs värdig att af-en rysku kejsare: kallas för brödeös. Om Näpoleon: II:s:tron. hvilar på; det yttre skenet af glshs och ära) så särsammankom: sten i Stuttgart i alla händelssr-epvad:act ge en fast hållnisg åt, dsnsamma. . Hvad politi ska frågor angär, så kommer föga att göras på.detta mötes af den enkla orsaken att föga är att göra. Den, som inbillar sig att sammankomst emellan wå dhonifker kan j våra dågar afgöra Europas öde; känner föga till de förändringar som inträdt i EutopaBedan en Napoleon senast hade eti möte med en Romanow. Då fanns det blostakonungar och generaler; nu finnes) det natiocer som känna sina intressen, det gifa en. upplyst allmän opinion--oeb sen --hög.. moralisk Jagbok. Ingei stat är foäktig nog för aitviga ingripa i grannstaterras. rättighetef; eller så svsg att hon icke kau: försvåra ink ågna rättigheter, Preussen och Österrike, Putu afundsjuka de RR fn nar i ann ALT ST VOR RNA