— Patent under 8 är har kommerskollegium den 30 September utfärdat för professorn L. M. F. Doy6re, i Paris, å ett genom ingifna ritningar m. m. samt beskrifning framstäldt system för förvaring af spanmål och andra. växtalster. Samma dag hafva mekanikus. L. J. Fouchå och civilingeniören R. A. Wright; begge boende i Paris, erhållit patent på 5 års tid, åt ett medelst ritniogar m. m. framstäldt sätt att frambringa kemiska sönderdelningar. — Kl. 11—12 hvar tisdags och fredags förmiddag. kunna personer, som lida af ögonsjukdomar och utvärtes åkommor, dock med undantag af bensårspatient-r, kosnadsfritt erhålla råd och hjelp å serafimerlasarettet. — Ångfartyget Thor, fördt af kapten Wittosen, ett af de större propeller-ångfartyg, som ett bolag i Slesvig för ett par år sedan lät bygga i England till transport af kreatur mellan hertigdömet och åtskilliga engelska hamnar, anlände hit i förgår och medförde från Aabenraa icke mindre än omkring 500 oxar och kor samt-en stor mängd får. De flesta af nötkreaturen äro af större holsteinsk race och ämnade till afvelsboskap. — 134 man af 1:sta Södermanlands rotebåtsmanskompani, som under sommaren varit till tjevstgöriog å Skeppsholmen uppfordrade, afgingo i går med kronoskjuts till hemorten, under befäl af kaptenlöjtnanten grefve A. Cronhjelm. — Egendomen n:r 10 ech 12 vid Lilla Skinnarviken har i dessa dagar blifvit försåld af fabrikören J. Galny för en summa af:78,000 rdr rmt till ingeniörer J. Hammar, bvilken der lärer ämna anlägga mekanisk verkstad. — Koleraepidemien i Upsala stad kan numera anses hafva såsom sådan slideles upphört, och de få sjukdomsoch dödsfall, som änna tima, betraktas endast som sporadiska. — Koleran har nu i Kristianstad så aftagit, att ingen bulletin der vidare utgifves. — Enligt i dag afgifven rapport hafva under . senaste dygnet inom hufvudstaden i kolera insjuknat. 12 och aflidit 10: Af de insjuknade kom: ma på Nikolai församling 1; Klara d:o 2; Jakob Johannis d:o-2; Maria d:o 1; Katarina d:o1; Kungsholms d:o 3; Adolf Fredriks d:o 2. Å sjukhus qvarliggande: d. 1 -Okt. kl. :9 f. m.:.å seräfimerlasarettet 10;-å provisoriska sjukhuset 11: å Sabbatsbergs d:o 26. Summa 47. Från farsotens början hafva inalles 658 insjuknat och 321 aflidit. — Man läser i Örebro Tidning: Redan på sommaren berättades från Finland om åtskilliga symptomer af nyvaknad skuggsrädsla, och deribland Hurosom ett litet skaldestycke af Topelius. kalladt Våren och infördt i en finsk tidning, väckt stor förargelse och mycken oro, enär man deri velat vädra anspelningar på den nye ryske kejsaren och de vårlöften hamn gifvit eller ansetts gifva. Ryskfinske generalguvernören grefve Berg hade särskilt tagit sig den ryska friheten--att uppkalla och-oför skämdt skrapa skalden: Man trodde emellertid att saken var glömd och skrapan likaså; men af senast anlända finska tidningar se vi pu att så icke är: vederbörande hafva nu i sin vrede vändt sig mot Finska Litteratursällskapet, från hvårs tryckeri den misstäskta dikten utgått; och anmärka att skalde. styckets sista vers blifvit tryckt ötan föregången censur () Sällskapet har lemnat åt den boktryckare, som disponerar Sällskapets tryckeri, att förklara sig öfver anmärkningen. Detta torde väl icke vara så särdeles svårt; men möjligen. önskar man ett svep! skäl för att få sak med Litteratursällskapet, kanske förevändningsatt upphäfva detsamma; och i sådant fall lärer väl ingen förklaring kunna blifva nöjaktig. Vi meddela här nedan det lilla -täcka poemet, hvilket väl försvarar sin. plats äfven utan alla skrufvade,häntydningar; som endast vittna: om ryska myn: digheternas sjuka samvete: Våra läsare påminna sig tvifvelsutan att våren började i år! mycket tidigt och . lofvande, men snart efterträddes af en skarp eftervinter;. detta .kan vara nog till att förklara syft-ningen. Vill man emellertid deri se en finska fol: kets klagan öfver svikna vårlöften äfven i annan mening, så kan man visserligen tolka poemet äfven derhän, ehuru vi näppeligen tro att.detta varit skeldens mening, åtminstone har väl någon dylik mening ej varit klart medveten. Till Våren. Hvi kom du tidigt redan Med sippor i din hatt Och lat dem vissna sedan I frostig vinternatt? Hvi lät du klart i höjden Den glada lärkan slå Och lofvade oss fröjden Och gaf den ej ändå? De tidigt hvässta plogar I måbget hungerns hem, De guld och gröna skogar, Hvad gjorde du af dem? De länge gömda segel, Som längta ut igen, Hvi slöt du hafvets spegel För dem i böjor än? O Vår för-all vår bidan, O Vår för allt vårt hopp, Hör du den tysta qvidan, Somvstår ur natten opp? Hur mycket att förskona, Hur måvgen stelnad tår Att torka och försona, Har icke du, o Vår! Är du en vinter, närma Dig då i vinterdrägt, Men ljug ej sol och värma För svikna blommors slägt! Låt skymma eller daga; Vårt öde bära vi; Men vilja ej. bedraga Och ej bedragna bli. () Tidningen afser:här troligen följande rader ur en i tidningen Wiborg för den 8 September intagen redogörelse för Finska Litteratursällskapets isenaste sammankomst: Till. sist. upplästesaf censorerne. ankommet memorial, hvari Sällskapet beskyldes att i Helsingsfors Tidning n:r 33 utan imprimatur hafva låtit trycka sista versen al visan Till Våren, Till redaktionen af Aftonbladet: I gårdagens aftonbläd förekom den uppift, att riksgäldsfullmäktige i sin verksamet att ingå öfverenskommelse om statslån på ett menligt sätt skulle varit uppehållna särskiltsderigenomwy-att expeditionsutskottet så länge. dröjt -med att uppsätta skrifvelse om rikets ständers beslut angående jernvägars anläggande, med hvad mera som hörde till