Aftonbladet – 29 september 1857, sida 3

ka man anser sig bafva rätt att forda ej endast ovanlig förmåga och öfverlögsna kunskäper, utan ock uteslutande uppoffring för vetenskapen; men hvilka vid förfall eller ledighet skola fullgöra professorns befattni g, och hvilka äfven annars sjelfve äro skyldige att i föreläsningar meddela den studerande ungdömen tidens vetenskapliga framsteg — derföre riktigare nämde. extra ordinarie professorer —, män slutligen, ur hvilkas leder professorsplst:erna skola rekryteras, ty med lJektorernas förökade tjenstskyldighet. torde det hädanefter mer än bittills blifva för dem svårt att följa med sin tid tillräckligt väl för att kunna söka en sådan transport.— Men... med 2000 rdrs lön måste män, som skola uppoffra sigåt vetenskapen, antingen göra ett onaturligt offer af familjelif och: hem eller lika onaturligt offra sina närmaste åttorftighet och fattigdom; med 2000 rårs lön kunna de ej utan personliga försakelser göra de uppköp af böcker och materialier, som sätta dem i stånd att följa med sin vetenskap; slutligen med 2000 rdrs lön mäste de inom kort alldeles upphöra att — fibnas tilll Så orimligt detta En må låta; är det likafullt oemotsöägligt sänt. Ty hvilken magister ller lönplös docent vill. väl offra tid, arbete och penvingar för att s eciminera till en adjunktur, dervid anspråken äro ungefärligen desamma som: på ett professorsspecimen, då han genom ett ojemiörligt lättare och mindre dyrbart prof kan ernå lektorsplawser der lönerna småningom stiga till 3500? Säkerligen ingen. Snarare torde hända, att adjunkten ser sig tvungen att öfvergå till lektorernas, visserligen ej avnpat än i jemförelse med honom lyckligt lottade klass. När då de få, som redan finnas, gått undan, så blifva dessa platser stående obesatta, såsom det redan är förhåliandet inom medicinska och juridiska fakulteterna. Antirpgen måste då fordringarne på en professor betydligt nedsättas, och vi med detsamma stiga ned ur kretsen af Europas öfriga intelligenta nationer, eller bans lön så ökas, att den, hvilket nu ej är fallet, lockar törmågor från utlandet. Detta blir i alla fall att gå öfver än efter vatten. Mitte rikets ständer bebjertå denna fråga, helst nu, då stora industriella företag genom fördelaktiga vilkor redan draga i sini tjenst en större mängd af andliga krafter, än vårt fädernesland till fromma för det allmänna kän hafva att dertill använda.