Aftonbladet – 29 september 1857, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Sir Robert Sohomburgk i Slam. Den ge nom sina mångåriga upptäckisresor i Guiana bekante sir Robert Schomburgk här nyligen af engelska. regeringen. blifvit utnämd. till britiskgeneralkonsul i Siams bufvadstad Bangkok och kommersannolikt att redan i -Oktober inträffå på den nysskådeplatsenför sin verksamhet, Man kan vånta, att Schombärgk, meöed sih omfattande vetenskapliga bildning ock sin rastlösä verksamhet, skall i ganska betydlig månutvidga vår bittills så ofullständiga geografiska kännedom om Sian. Han här blifvit frikostigt utrustad med alla. i och för gecgrafiska bestämningar nödiga instrumenter, äfvensom med en förträfflig fotografisk spparat, :bvarjemte han kommer ait åtföljas af europåer,-som skola biträda honom så välibans embetsgöromål som hans vetenskapliga forsktingar. Schoms burgk tillbragte, med endast få och körta afbrott, alla åren från och med 1835 till och med 1844 på upp: täcktsresor och gränskestämningar i Guiana och närbelägna länder; af Sydamerika. Derefter uppehöll han sig en kort tid i London, hvarunder han skref sin stora geografiska monografi öfver ön Barbados, äfvensom det ictressanta, af Hakluyt Society utgifna arbetet om Guianas upptäckande af sir Walter Raleigh, År 1848 blef hah engelsk konsul i republiken Hayti och hade tillbragt åtta och ett halft år på San Domingo, då han erhöll kallelse om sin förflyttning till östra hemisferen. Osktadt vöder nyssnämde. långa tid hans verksamhet starkt togs i anspråk af den politiska oredan på Hayti, hade han likväl hunnit få färdig en story tolf :fot lång karta öfver hela denna ö. Sir Robert Schomburgk är preusssre och bördig från Freiburg vid Merseburg. . Om hans märkvärdiga lefnadsbana imehåller den af Berghsus utgifna geografiska almanach följander — Schomburgk var till sitt ursprungliga yrke handelsbetjent och var i sådan egenskap under en längre tid anstäld på ett handelskontor i Leipzig. Men redån från hans tidiga ungdom utgjorde resör i trämmande länder målet för all hans diktan och traktan. Omkring år 1822 yppades för honom tillfälle att. fillfredsställa denna sin längtan. Man skulle nemligen till Amerika öfverflytta, den sachsiska fårafveln, och Schomburgk erbjöd sig att öfvertagabestyret med hjordarnes transporterande till deras bestämmelseort. Ö serenskommelse träffades, och han reste öfver till Nya verlden. Här, i Förenta Staterna, sysselsatte han sig med han1elsföretagy Kvilka föranledde honom att begifva sig till Vestindien, der ban etablerade et handelsrörelse för egen räkning. Men lyckafi var bonom öblid; han dräbbades af förluster, som visade sig svåra att ersätta, och hans håg tör handelsyrket kallnade. Omgifven af den vestindiska tropiknaturens ur der, började han betrakta den praktfulla plantverlden red helt andra ögon äh blott och bart den merkantila spekulationens; minerälierna började taga hans intresse i anspråk; han gaf akt på fenomenerna i Iuftoch vattenoceanen, vände ögat mot:himlen och följde stjernornas lopp; han förskaffade sig böcker, för att undervisa sig, och instrumenter, för att på firmamentet vinnå upplysning om orternas på jorden läge samt observera tilldragelserna i atmosferen; ben studerade med den wihålligaste flit, utan afbroit, utan atttröttna, och detta i ett klimat sådant som. det vestindiska. Sålunda blef Schomburgk botaniker, geolog, fysiker, geograf, hydrograf, och detta allt genom egen viljekräft, genom endast sjelfstudium, fjerran från alla de litterära hjelpkällor, som kontinenten bar att erbjuda, och utan annan muntlig urdervisning, än den någon välvillig sjökapten kunde lemna honom i handhafvandet af sextanten eller kronometern. På detta.sätt har Schomburgk blifvit en värdig repre-. sentant af vetenskaplig bildning. Engelska amirali-. tetet, som väl måste förstå sig på hvad till geografens yrke hörer, har faststält Schomburgks uppmätningaf Anigada, och geografiska sällskapet i London bar invalt honom bland sina resande ledamöter.. — John Pounds ooh hans elever. Hvem var Jobn Pounds? torde våra läsare :r.ga. John Poundås var stiftaren af de i Englånds folkskolväsende så framstående trasskolorna: (ragged schools). Han var till yrket skoflickare och född i Porismouth 1766. Upptagandet af en liten systerson synes ba varit första upprinnelsen till den ädla verksamhet, för hvilken -han blifvit namnkunnig. I tanke att gossen. skulle blifva lärgirigare, om han hade en kamrat att täfla med, upptog han sonen till en fattig enka, och då han under de begge gossarnes undervisning blef alltmer intagen af sin sysselsättning, ökade han småningom sina elevers aätal. Den lilla verkstaden vid S:t Mary-Street i Portsniouth, der han förfärdigade och lagade skor och stöflör och som hittills endast varit fyld åf sångfoglär, blef nu fullpackad med barn ur samhällets allra fattigaste klasser, stundom uppgående till. nära fyratio, så väl flickor som gössar. Pounds brukade ofta gå ned till kajerna och sökte medelst stekta potatisar och andra dylika läckerheter locka de små trasvargarne att komma. till hans skola... Utom läsa och skrifva, lärje han; dem koka sin mat och låga sina kläder och skodon. Han var på samma gång deras lekkamrat, deras lä-. kare och sköterska. Som han aldrig ville taga något slags betalbing för sitt besvär, valdöhan sina elever: bland de allra eländigaste, och det hände ej sällan att han, då han fick veta att föräldrar, som hade fåd att betala för sida bard i en skola, skaffat dem inträde i hans, skickade dem ifrån sig för. att lemna rum åt andra, som voro mera behöfvande. Joha Pounds dog nyårsdagen 1839. — Det största konstridarsällskap i verlden ger nu representationer i Englands större städer, Det står under ledning af hrr Howes och Cushing, och består af de allra utmärktaste konstuärer som kun-! nat hopsamlas i det på dylika särdeles rika Amerika, Det har kommit öfver från Newyork till Liver. pool i. ett . enkom. för truppen befraktadt och inredt fartyg. 1 hvarje ny stad intågar det alltid med stor ståt, såsom brukligt är i Amerika. Ispe:-i sen går en ofantlig vagn, mer än dubbelt så hög som den största omnibus, praktfullt utstyrd och inrymimande en hel orkester; den drages af 40 hvit-) födda hästar, hvilka;gå 4 i bredd och al!!2 köras af stallmästaren J. P. Paul från en kuskbock, som liknar första våningens balkong på ett hus. Uanpå. vagnen är målad Columbi landsti ning i Aterika och en buffeljagt. Uti densamma sitter, jemte orkesiern, en talrik trupp: af kabyler utaf den oerhördaste vighet och styrka. Midt i den efterföljande kavalkaden går en nordamerikansk indianstam i sina inhemska drägter. Derefter följa 10 prakifalla vagnar. På dessacföras alla dekorationer, kostymer samt en flyttbar byggnad af ofantlig storlek, hvilken med! största. hastighet och lätthet kan uppsättas hvar som! helst. Sälskapet har gjort mycket goda affsrer. Dei! skulle i dessa dagar: komma till London: HANDELS.-UNDERRÄTTELSER VEXEL-KURSER, : noterade på Stockholms Börs, Tisdagen d. 2 LONDON 41: 40, k. sicht; 41:36, 30 d. d.; 41: HAMBURG 4981,; 44 d. d.: 498. 350 d d4206 ROR DETTSNDENE SYSTRAR.