Aftonbladet – 28 september 1857, sida 3

SIKSDAGEN LÖRDAGENS AFTONPLENUM. Presteståndet. Behandlingen af stadgarne för svenska kyrkans missionsverk fortsattes. Vid 6 ansåg prosten Me lander, att en sekreterare af styrelsen bör tillsättas, att en enda skattmästare vore nog för alla afdelniogarnb, men hvarje afdelning finge särskilt notarie. Professor Lindgren och domprosten Bring anmärkte något emot redaktionen och yrkade återremiss. Biskop Björok ansåg förslagets syftning ingalunda varä, att d2 presterliga ledamöterna skulle konna vara? emot 6 lekmän, och således hafva en alltför stor infytelse, och instämde i öfrigt med prosten Melander. Doktor Sandberg förenade sig med biskop Björck. Haforedikanten Nordlund trodde, att blott an gicr ordförande kunde såsom fungersnde deltaga i styrelsen, och ansåg styrelsån sjelf bäst kunna ordna förhållandet med sekreterare och skattmästare. Domprosten Knös ville att båda vice ordförandena skola deltaga i öfverläggningarne, men blott den för tillfället fungerande ega rösträtt i besluten. Erkebiskopen ansåg ståndet i hvarje särskilt afseende böra fatta sitt beslut före paragrafens återremitterande. Doktor Säve delade samma åsigt, men ville att afdelningens ordförande ingalunda bör afträda, då styrelsens tjonstgörande -ordförande der infinner sig. Doktor Björkman instämde. Paragrafen återremitterades. På hofpredikanten Nordlunds förslag anmodades afdelningen att stadga något om hvilka personer skulle närmare eller fjermare ansvara för medlen. a ; Professor Lindgren ville utesluta sista punkten i 7 såsom öfverflödig, enär ärendena för hvarje afdelhing vore redän noggrant bestämda. Domprosten Knös försvarade paragrafen. Biskop Falorantz ansåg att den ena afdelningen borde sysselsätta sig med författandet och vaäljandet af lämpliga uppbyggliga skrifter och. den andra afdelningen besörja utdelningen af både biblar och skrifter. Biskop Björck trodde, att den 7 kunde förenas med 4 , hvilket bifölls, och blef denna paragraf återremitterad. 8 bifölls; likaledes 48 9 och 10. Vid 11 an märkte prösten Ljungdahl, att ordet evangelisk-luthersk bör utgå, emedan andra här icke äro legali erade, och ville icke heller erkänna några andra: Biskop Annerssedt yttrade detsamma. Biskop Björck trodde att ordet borde qvarstå. . Ståndet uteslöt detsamma. Doktor Säve ville i 12 hafva infört att medlen böra insändas fill kontraktprosten i Maj månad mied öf. riga ecklesiastikmedlen, som då ingå i Hernösands sift. Dr Norström upplyste att ecklesiastikmedlen i flere stift inflyta i Februari månad. Biskop Arinerstedt yttrade sig i samma syftning. Häru i instämde dr Sandberg, prost. Melander m. fl. Biskop Björck villeatt en berättelse om missionsverket gång tillika med: redovisning för medlens användande skulle hvarje år från trycket utgifvas, hvilket bifölls. Biskop Björck Pe också å1agga styrelsen för bibelspridning uti 14 a i ; s ! bibel pplagorna äro korrekta och of. talar man numera, som ni vet, icke om pö-! litiska personligheter; man endast tänker i tysthet. Man dricker sitt kaffe utan att konversera; ty herr polissergeanten vandrar strax bredvid en fram oc tillbaka. Himlen bevare en parisare från att klandra en åtgärd af rezeringen; nej, man ropar: vive lempereur! från morgon till qväll. Man applåderar och skriker bravo, man är så innerligt förtjust i kejsaren ; ty det är han som har räddat la Francen, flätat nya lagrar i dess historia och tält det främst bland nationerna. Louis Napoleon älskar folket — jublar pressen — hans nål är att göra hvarje medborgare lycklig; man gör liksom Kremer, bygger broar och planterar trän,; han låter rifva hus, för att kaffa bluserna arbete och för att försköna Paris. I dyra år säger han till bagarne: Ni äljer ert bröd för godt pris; ty jag vill att nina parisare skola lefva -billigt.-Och nu r, då skörden är god, befaller han herrar vagare att taga några gentimer mera på brölet, än man gör i det öfriga Frankrike. Det r en god politik, det förstås. Köpraännen ch alla husvärdar, som förtjena, jubla. Presen instämmer; ty den skrifver i bojor. Ivilket besynnerligt folk, denna franska naion! Det Ännes tider då den hurrar för frieten och reser stoder åt förnuftet; men det ing också tider, då dess förnuft tyckes vara orta; det ropar då lefye för des otismen och risar sig lyckligt tlott det har bröd och nöen. Hvilka ytterligheter karakterisera ej detta flera hänseenden utmärkta folk ! Å propos kafser torde jag böra nämna att andsmän mycket besöka Caf de la Regence ch Cat äu Danemarck), der man träffar kandinaver och har tillfälle att läsa tidninar från Stockholm, Kristiania och Köpenamn. Man träffar ofta på en och annan:beant, vid hvars anblick en liten scen af foTR mA mm Av MM mm MP OLA cr eo RM -— FR MH -