Aftonbladet – 25 september 1857, sida 3

besluta, torde medstånden genom protokollsutdrag böra derom underrättas;, Detta förslag; bvari flera af ståndets ledamöter instämde, bifölls genast. Efter en kort protokoll-justering åtskildes ståndet; I Borgareståndet. Statsutskottets utlåtande;4r 122, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette titel, öretoga. till behandling. Utskottets föreslagna förhöjning med 4500 rdr i chefens för civildepartemen-et lön nedsattes till 3000 på yrkande af hr Gråå, hvaremot hr Malmborg talade för utskottets-förslag. För de öfrige statsråden uian departement har utskoitet föreslagit en förhöjning af 3000 rdr för hvardera, Hr Björck ansåg konseqven:en fordra att nedsätta detta belopp til: 1500. Hr Björkman yrkade bifall till utskoitetz förslag. Genom; votering och dez förseglade sedelos, öppnande. blef ståndets beslot att förhöjningen bestämdes; till 1300. rår med 16 röter mot. 15. Förhjningarne för civildepartementets embetsoch tjenstemän samt betjente, äfvensom anslagen till kommerskollegium, sedan jbergskollegli g57omål blifvit på detsamma öfverflyttade, godkändes. Likaledes beviljades anslaget till det statistiska em betsverket. Vid föredragning af förhöjoingårne i staten för landtmäterikontorets ijebsemän ansåg hr Björck ati en löa,af 5000 rår, i wtället föraf uiskottet föreslagna-6000, vore tiliräcklig för generallandtmäteridirektören, hvilkens befattning i afseende på göromålens mängd, och vigt ingalunda vore jemförlig med.generabulloch posidirektörernas. Då vid ser hasie riksdag denna lön reglerades till dess nuvarani!e belopp, såvore en förhöjning-nwej beh:flig, Täl. yrkade afslag. I samma syftving talade hrvr Brodin pch Falkem. Hr Heaschen ansåg dei vara mindre liberglt att aflöna en tjenstemsn efter hans rang och Åckevefter hans skicklighet och kunskaper. Den nufarande direktören hade på mångsbanda sätt blifvit misshandlad och trakasserad; han vore dock en man af stora förtjenster om siit fack och som gjort sig förijent af uppmuntran. Yrkade bifall. Hr Hasselfot anmärkte det oparlamentariska deri att inblanda person i striden om en sak-af denna beskaffenhet. Tal, srinrsäe. ätt med denna fjenst följde en boåtällsvåning, som egde ett ganska högt värde, då rum kansat utbyras. Yrkade afslsg. Hr Stolpe erinrade tt innehafvande boställe icke utgjort hinder förlöneförbätt: ing åt andra embstsmån, samt trodde att Isodimäteridirektörens befsttning wore i intet afse seendå riogare än andra generaldirektörers, och yrkade derför bifall. Genom votering med 21 röster mot 14 bifölls utsk:s förslag, Öfrige anslag förlandtmäterikontoret beviljades. För socknekarieverkets skyndsamma bedrifvande och kartornas utgifvande bäradsvis bar utskottet föreslagit. att, utom det ä riksstatens örut uppförda årliga anslag af 6000 rår, nu måtte ör nästa slätsregleringsperiod beviljas ett extra an lag af 15,750 rdr årligen. Emot detta uppträdde hr Björck, anförande att nödig personal för Tandtmäterigöromålen inom länen Började att tryta samt tt om personer skola användas för detta ändamål, så skulle de komrha att saknas för åndra, i instämde br Röndlad... För bifall talade hr Hensöhen, änder förenande att, om kartverket skulle fortsättas efter samma plan som hittills, så skulle det först om 200 år kunna afslutas och således arbetet vara af ingen nytta. Hr Stolpe fanh besynnerligt att man ville lägga hinder i vägen för ett sådant arbete, då man beviljar anslag till ett statistiskt embetsverk. Att embetsmän började fattas, vore. rätt nyttigt, på det att det måtte blifva alla klart att staten måste anständigt löna sinå tjenare. Vid jernvägsanläggnidarne .vore ingen brist på ingehiörer, emedän de der a tillräcklig lön. Yrkade bifall. Sedan hHrr Gråå och Gahn yttrat sig i samma syfte, bifölls betänkandet. Anslagea till öfverståthållareembetet biföllos. Såsom Lidrag till underhällandet af polisen i Stockholm äskar utskottet, utom det förut beviljade anslåget 5,000 rdr, ett ytterligare sådant, stort 5600 rår. Hr jörck ansåg Sig ej kuona bifalla denna tillökning i anslaget för en institution, den det tillkom Stockbolms kommun att underhålla, likasom andra städer sjelfve få bekosta sin polis. Hrr Falhem och Renström instämde. Hr Gråå fann det vara: statens plikt att deltagå i underhållandet af hufvådstädens polis, Som verksamt bidrager till skyddandet af de talrika i Stockholm befintliga allmänna bygnader och annan statens egendom. Anhöllom proposition på Bifall. Hr. Hensöhen förklarade, att om detta skäl vore giltigt, så skule Karlskrona, Lund, Upsäla och många åndra städer, der staten eger jemförelsevis flera hus, kunna pretendera statsbidrag åt sin polis: Instärnde med hr Björck. Hr Ödmansson: anförde, att anslag till bufvudstadens polis i många andra länder beviljats till höga belopp. Hr Hasselrot yrkade afslag, emedan han faon principen farlig. Hr Uppling förklarade, attiden mängd af resande från alla orter, som Besöka hufvudstaden, äfvensom den massa af löst folk, som årligen dit invandrar och förorsakar oreda, gjorde . en särdeles talrik polis nödig, och fann detbilligt tt ståten i någon mån bidroge till dess underhåll, tynnerligast som man läte sig nöja med en Så liten summa som den föreslagna. Hr Almgren förmenåde, att om man hade anspråk på att Stockholm. i detta ifseende skulle uppehålla sin värdighet som landets hufvudstad, så borde man-ej neka att bevilja något änderstöd dertill. Vid anstäld votering bifölls det begärda anslaget med 23 röster mot.13....Ståndet. åtskildes klockan ?;:9 e..m. Bondeståndet. Bland andra föremål för justering var äfven expeditionsutskottets förslag. till skrifvelse om riksstyrelsens -uppdragande. åt -kronprinsen. Mengel. begärde den på bordet; förklarade sig anse det vara oformligt ait skrifvelsen justerådes,-ienan det protokoll: och beslut, hvarpå den vore grundad, blifvit justerade. Sekreteraren upplyste ned anlödning deraf, att enligt gammalt hruk Skickades eudast remisslista, iänefättande sjeifva beslutet; till expeditionstitskottet. Så hade äfven niwskett. -Protökollets äppsättning kunle icke ske så Hastigt, och beslutet var: sådant, itt det ej kunde bli föremål för olika uppfattding. Villeemellertid ståndet en gång besluta, att remissistän icke fiögeafsändas till utskottet, innan fösteing föregått, så wörs han derför tacksam, medan an derigenom tndsluppe all ansvarighet! Ola Månson, sor derpå fidWordet: kunds icke förstå höra nan kunde vara så oförskämd att framstå med-ett sådant yrkande, som det, att protokoliet och beslatet skulle justeras inbanrentisslistan öfterlemnades: till ätsköitet; erkände Mengels rätt att begära skrifvelsen på bordet, men ansåg det onödigt då ingen tveydighet i åfveehde på beslatet kunde uppstå. Menjel gentHälde, att trogen ingen annan än den värde alaren kutinst tillåta fig att källa det soförskämdt itt begagna sin grundlagsebliga rätt, och vidblef till in början sitt yrkande. Sedan; på Petter Jönssms legäran, remisslistan blifvit uppläst och intet dermot varit att anmärka, samt vice talmannen Anders indersson upplyst, att riksgäldskontorets follmäktige Cke kunde offentliggöra inbjudningen till. jernvägsånet, innanseii siadgad regering funnes, afstod likäl Mengel från dön -begärda bordläggningen; hvarpå krifvelseförslaget godkändös. Derefter företogs statsutskottets utlåtande n:t-123, ed anlednirZ af riksständens olika beslut i åtskilga anslagsfrågor. Ståndöt beslöt dels att vidblifva ina förra beslut, dels att godkänna eller afslå deaf itsköttet i flörä särskilfå punkter gjorda framställingarne. RÄTTEGANGS: och POLISSAEER. ; Polisförhör har i dag hållits för utrönande af Ppkomsten till de senast timade eldvådorna. Angånde eldsvådan å Lundtmakaregatan vunnos i dag cke några ytterligare upplysningar, utan anstår poisundersökningen tills..om fredag. . Emellertid förlars de nu byggmästaren Renius, hvilken varit bland e förste som anländt till brandstället, att hans full