Aftonbladet – 25 september 1857, sida 2

Ekonomiuiskoitets betänkande, angående in-! dragning af de två lägsta klasserna vid krigsakademien på Karlberg, innehåller efter redogörelsen för de i ämnet väckta motionerna, bland hvilka utskottet afstyrker den--af friherre Creutz om krigsakademiens upphörande och om inrättande i stället af en militärfakultet vid universiteten, följande motivering af utskottets: tillstyrkånde: I öfverensstämmelse rhed den åsigt, som ligger till grund för fikets ständers underdåniga skrifvelsa af den 19 December 1840, anser utskottet det vara önskligt, att nämde läroverk må blifva så ordnadt, att största möjliga antal af dem, hvilka ämna söka anställning som officerare vid armån eller flottan, må kunna vid berörde läroverk inhämta erforderlig militärb.ldning, hvilken synes i allmänhet böra derstädes kunna fullkomligare meddelas, än uti de militärundervisnitigsanstalter, hvilka af enskilta inrättas, särdeles i anseende dertill att dessa senare icke kunna lemna tillfälle till sådana praktiska öfningar, som vid läroverket på Karlberg förekomma. Då nu ändamålet att, utan betydlig kostnad, bereda tillfälle för ett större antal elevers emo:tsgande derstädes kan vinnas derigenöm, att de klasser, i hvilka undervisningsämnena äro företrädesvis humanistiska, varda, såsom motionärerna ifrågastält, helt och hållet indragne, genom hvilken åtgärd tiden för läroverkets genomgående betydligen förkortas, tvekar uiskottet så mycket mindre att instämma i denna del af motionärernas förslag, som en efter utskottets tanke väsentlig bristfällighet i sjelfva organisationen af läroverket sålunda tillika blefve afhjelpt. Oberäknadt det -principvidriga deruti att lärjungarne uti:en tillämpningsskola intagas för att under ett eller flera år: erhålla undervisoing hufvudsakligen endast i humaniora, innan skolans egentliga specialstudier begynnas, äro flere i motioaerna omförmälda olägenheter förenade med elevernas alltför tidiga inträde vid ifrågavarande läroverk. De vigtigaste bland dessa synas utskottet vara, dels att ynglingen måste bestämmas för ett visst lefoadsyrke vida tidigare, än hans anlag derför kuona med någon tillförlitlighet bedömas, och dels at: han undandrages familjens omsorg och tillsyn vid en ålder, då han måhända deraf mest är i behof. ÅA andra sidan förekommer, att ynglingens senare inträde vid läroverket ,skulle föranleda besparing i kostnaden för hans uppfostran, åtminstone i de fall, då ynglingen kunde i hemorten inhämtä de för inträdet erforderliga kunskaper. Att den år 1850: vidtagna förändring af läroverke: på Karlberg, hvilken sannolikt haft för ändamål att afhjelpa de här ofvan uppgifoa olägenheterna; icke blifvitVidare utsträckt, än som då skett, så att jem? väl de två nuvarande lägsta klasserna borttagits, lärer hafva varit föranledt deraf, att undervisningen inom elementarläroverken uti vissa ämnen ej ansett: vara så ordnad, att derstädes kunnat bibringas eleverna det för upptagande i nuvarande tredje klassen å Karlberg nödiga kunskapsmått; men efter deregle: ringar af elementarläroverken, som dels år 1849 och dels nästlidneår egt rum; har förhållandet utan tvifvel blifvit så-förändradt, att nämde hinder för der ifrågavarande indragningen icke vidare förefiones. Emot denna motivering skulle man visserligen kunna erinra; att den tämligen godtyckligt afskär de väl grundade skälen för indrag: ning af hela detta läroverk eller åtminstone för en fullkomligt förändrad organisation deraf, så att det förändrades från en öelementarskola till en undervisningsänstalt, som gjorde något skäl för det högförnäma namnet af akadersin, hvilken benämning icke rimligtvis borde gifvas åt ett undervisningsverk, der åtminstone den humanistiska bildningen från början till slut icke består af något annat än lexläsning. Emellertid lärer man väl för denna gång få åtäöjas med den mindre te: form, som utskottet föreslagit. Men äfven emot denna finnas, såsom man kan .se af reserva:ionerna vid-utskottets betänkande, -ganskastarka motståndare: Samtliga desse utgå från synpunkten af behofvet att ega en från de allmänna läroverken afskild bildningsanstalt för officerare: Besynnerligt nog är det likväl icke mindre än två militärer emot en civilliet, som föreslagit upphörandet af detta särkilta militäriöstitut. Och af desså militärer har den ene (hr G. Moatgommery) både sjelf deltagit i blodiga krig och författat en mycket berömd historia öfver finska kriget, och den andre (friherre Creutz) har sjelf genomgått Karlberg. Då hans motion föredrögs på riddarhuset, förordades den af flera militärer, som sjelfve på olika tider varit Kadetter, hvaribland vi specielt erinra oss grefve C. H. Anckarsvärd och kapten Mannerskantz. Der upplystes äfven, att om det än må vara sant hvad en reservant uppgifvit, men vi högeligen betvifla, att regementsoch kärchefer företrädesvis önska utexaminerade kadetter till officerare, det allmänna omdömet inom officerskårerna, så väl hvad artilleriet och kavalleriet som hvad infanteriet beträffar, är det, att i allmänhet de säm: sta officersämnen äro just de; som dimitteras från krigsakademien med öfverdrifna anspråk, ingalunda motsvarande förmågan och-skickligheten. Dessa vitsord torde tillräckligt bevisa, att, åtminstone hvad angår militärbildningen för armån, den ingalunda har någon fördel af den s. k. akademienn. I afseende på de humanistiska studierna, öfver hvilka det väl må vara äfven andra än militärer tillåtet satt döma; så torde-väl-en långvarig erfarenhet bevisa, att dessa vid krigsskolan å Karlberg äro särdeles klena och ingalunda motsvara dem, som inhämtas genom att. fullständigt genomgå, ett elementarläroverk. Om äfven några utmärkta vetenskapsmän finnas, som erhållit. sin första bildning vid Karlberg, så bevisar-detta ingenting annat, än att dessa med öfverlägsna hufvuden kunnat, trots den bristfälliga underbygnaden, genom egna studier arbeta sig up Det skäl, som likväl hufvudsakligen bestämmer oss för instämmandet i den mer och mer allmänt uttalade önskan, att krigsakademien måtte i sin nuvarande form ju förr desto hellre upphöra, är sjelfvadet der antagna och ifrån denna form, såsom det tyckes, oskiljaktiga uppfostringssättet, hvilket utan all motsägelse hos ynglingarne utbildar :en ensidighet, en inbilskhet och en falsk esprit, som sedermera hänga vid under en stor del af lefnaden och säkert grundlägga ganska många ynglingars förderf. — Sedav r kets ständer för innevarande år beviljat en summa, motsvarande tre fjerdedelar af de till underofficerarne och deras vederlikar vid flottan och marinregementet för nästa statsregleringsperiod bestämda nya aflöningsbelopp, art såsom gratifikationer utgå för det antal personer, hvilket nu gällande stater för