Från sistoämde år daterar sig jemväl Sverges förta egentliga handelsoch seglationsordning. Deri örbjöds alla främmande, vid äfventyr af skepp och rods, att segla eller drifva handel på andra orter i verge än Stockholm, Kalmar, Nylöse, Göteborg, söderköping, Norrköping, Nyköping, Westervik, Telje ch Gefle. Förutom dessa städer tilläts Öregrund, fvensom tills vidare Hudiksvall och Hernösand, att ned egna skepp segla utiändes, dock så att desse icke gde att exportera annat än trävirke, koppar, tjära, ran, budär och talg; men smör, fisk och andra matåror sämt elghudar och kostliga skiontvarors voro le förpliktade att föra till Stockholm och till dess borgare föryttra eller förbyta; — ett tvång, hvilket ådane norrlandsborgare, som icke seglade utrikes, emväl för allt sitt bandelsgods voro underkastade. Andra; hamnar i Norrland än de ofvannämde fingo cke i: handelsändamål besökas. Beträffande: varuMskeppningen från det inre af landet, förordnades, utt allt gods från konungadömet skulle föras på Stöckholm, att der säljas eller utskeppas, och allt zods från furstendömena Södermanland, Nerike och Wermland i lika ändamål gå på Telje. Uppstäderna ingo uteslutande rätt att handla med bergslagerna. Borgare i sjöstäderna egde. väl att idka direkt köpenskap med uppstäderna, men icke att besöka deras frimarknader. Tre år senare, efter det K. M:t funnit nödigt revidera förut nämde handelsoch seglationsordning, utgafs en ny ordinantie i äm et, medgifvande åtskilliga jemkningar. Då den förfätthing någon tid varit antagen, att tullen för utgående bergseffekter skulle erläggas till en -del:-i öppstaden och till en annan deli sjöstad, hvarifrån exporten skedde, stadgades genom. 1614 års tullordning, att, vid godsets förbrytelse, intet koppar eller jern finge föras landvägen till sjöstad, utan från vederbörande uppstad föras aöfver vatten till sjösidan, Genom nämde tullordning faststäldes till betalande i tull för ett skeppund stångjern: i uppstäderna !, daler och vid sjösidan 1 riksdaler. Men redan året derpå undergick denna stadga, på menige : borgerskapets anhållan, jemkning i: flera delar. Införselstullen nedsattes åter för svenska borgare till halfannan ungersk gyllen af hvarje 100 då. lers värde. Ingen främmande behöfde gifva tull af det gods. som utfördes, utan den. svenske exportörer skulle: svara till: tullen, dock så att, om han icke sjelf verkstälde exporten, utan sålde godset till an främmande, tullen skulle ökas. med !4. Innan förtullningen vid export skedde, skulle af hvarje 100 dalers värde-gifvas i vexel 10 rdr mot godtgörelse af k.myntet med-4!y, mark för hvar riksdaler: Sedan borgerskapet i Stockholm anbållit, att K. M:t ville benåda dem med : någon frihet framför främmande, tillbjudandes sig deremot att vilja försörja sig med egna skepp och sjöfolk, så att K. M:t oh riket, vid förefallande behof i krigstid, skulle hafva deraf styrka och gagn, utfärdades år 1617 ett 8. k. privilegium för de. borgare i Stockholm och andra städer med fri utrikes seglation, hvilka der innebade egna bus och böllo egoa skepp. med skobtportar, åtminstone så stora och goda, attade;på nöd. fall kunde göra värn ifrån sig. Genom detta privilegium;, som till en-början faststäldes på: 4 år, förunnades borgerskapet å allt det gods, soni de på sådane sina egna skepp sjelfve införde, nedsättning i tullen till hälften mot andra svenska borgare, som icke brukade sina egna eller så goda skepp, äfvensom på allt hvad de således af riket utskeppade, lindring i tullen med !; mot andra svenska börgare: Vi se häruti upprinnelsen till hvad som i mer än 300 är derefter kallades helfri tull. Några år senare (1629) förenade sig borgerskapet att upprätta. ett skeppskompani, både till egen nytta och förkofring i-handel och näring, som ock till rikets värn. och försvar, Åtagandet. att utrusta 16 skepp jemkades städerna . emellan. efter -som de vore förmögne till. K. M:t utfärdade för kompaniet ett särskilt privilegium, genom hvars sista punkt alla i städerna, vare sig borgare eller andra, tillförbundos att sefter råd och ämne i kompaniet participera vid straff och K. M:ts onåde tillgörandes. Är 1622 beviljades af rikets ständer den så kallade lilla tullen, att för den inländska varutrafiken så väl. till lands som till sjös uppböras i alla städer öfver. hela riket enligt faststäld taxa. Harom utfärdadesför städerna särskilta ordningsstadgar; men till--hvilka: praktiska svårigheter hela saken ledde, visar sig af det nya reglementerande, som den påkaliade föga mer än ett år derefter. För flera af oss är det icke obekant, buru tryckande och besvärlig landtullsinrättningen under följande tidskiften blef för alla inhemska näringar, och hvilka bekyms mer den tillskyndade administrationen. Först genom riksdagsbeslutet af den 2 Maj 1810 upphäfdes landtullarng, med förklarande, att inrättningen lagt på handeln och näringsfriheten ett olämpligt tvång, utan att, såsom Kontroll mot sjötullens försnillande oeh förbjudna varörs införsel, medföra en olägenheterna uppvägande nytta. Tidslynnet under konung Gustaf II Adolfs regeringstid började riktas. åt -monopolier. År 1615 utfärdades ett :kongl. plakat om privilegierande med betydligavfördelar af ett allmänt Aandelskompani, som under 10 års tidegde årifva sin handtering på alla orter ineller utrikös, der något märkligt och ansenligt kunde vara att vinna och förtjena. Alla K. M:ts undersåter förunnades att deltaga i detta kompani med rättighet att för sina insatta penningar njuta 12 procents ränta utom andelen i handelsvionst. Fyra år.senare, då förra plakatet icke ledt till åsyf. tad påföljd, lät K. M:t utgå ett nytt öppet bret öm köpenskapskompaniet, hvari K: M:t ytterligarö bland annat utfäste sig att försträcka kompsniet en märklig somma; men ännu 1627, då åter ett kongl. plakat utgick, hade ändamålet ioke vunni:s. År 1624 utfärdade K, M:t en follmakt för holländaren Wellam Ossling att i Sverge inrätta ett generalhandelskompani till Asien; Afrika, Amerika och Magellanica; och sedan året derpå af trycket utkommit ett program om denna inrättning, förespeglande stora fördelar tinder åberopande af andra länders exempel, expedierades år 1626 oktroy eller Privilegiom för det or i meg hänseende upprättade så kallade Söderipaniet. Året förut hade K. M:t ingått kontrakt med ett 8. k. Kopparkompani, som egde att uppköpa och drifva handel med den koppar, som utginge från K. Msts och kronans.stora kopparberg. p Vidare förklarade konungen genom ett plakat af 1628. importen: af salt och handeln med denna vara för ett regale, som skulle förvaltas af dertill förordnade faktorer; men enligt ett patent af påföljande år fick salt åter af enskilte införas, dock mot erlärgande i s, k, licent af 2 svenska daler för hvar tunna, med hvilken. intägt krigsstaten förmältes kunna någorlunda: undersiödd varda. Då emellertid snart visade sig, att salthandeln härigenom alltför mycket besvärades, fann sig förmyndareregeringen 1635 nödsakad nedsätta licenten till 1 ortsriksdaler jemte det allt-salt förklarades tullfritt. Uögefär samma skaplynne, som under den nästföregående tiden, utmärkte för öfrigt handelsoch tullagstiftdingen äfven under nyssnämde förmyndareregering, likasom under drottning Kristinas egen styrelse, H Nys seglationsordningar utfärdades åren 1636,