Aftonbladet – 19 september 1857, sida 3

lighet; för fylleri och slagsmål har han vä tjäögo gånger varit i polisen, aldrig. kormmer har hem förr, äm emot mornarne, och som sagdtär, han mäste ligga: ensain, ty jagiär fördöme mig icke karl att hålla honom ifrån att sparka sir sängkamret. Jag skall söga herrp att det är icke, så helt; me honom: i andra. fall beller för mästaren, som han arbetar hos;, har allt skknat ett och annat, och så der, ser herrn, och det var icke utan att jag trodde herrn var ute för hans räkningp, tillade han plirande med ögonen, liksom för att låta mig g-nomå ännu ett litet prof innan han fattade full förtroende till mig. Ett häftigt bulief utanför dörren afbrö! in uppriktiga försäkran, attskräddargesällen hade icke det ringaste att frukta-af migy hab måtte hafva gjort hvilka snedsprång som helst: Gräl och svordomar, interfolierade af. barnets jemmertoner utanför, abtyddelatt de ankommande i mörkret råkat: siöta -på den sofvande madamer ; dörren ryckies upp och tvänne snuskiga karlar mL skinpförkläden. inträdde; af deras nedsvärtade ansigten--och den egna obehagliga lukt af rått läder, de medförde, kunde jag inse att de voro den boriskickades kamrater, de Båda skomaksregesällerna, hvarom gubben talat. . De tycktes högst förvånade öfver min åsyn och et af den sade genost, under det han afdrog sin slarfviga rock och satte sina trätofilor ifrån sig: aHvad har ni der för ett förnämt främmande, skeppar Jarl?, g aJo, det är en herre, ser ni, som jag var .bekanter med sedan-jag var betjenti verlden, ni vet; han är inspektor ute på landet någonstäns Och är inne för att skaffa sig annan tjenst, och nu så v:ll han bli här öfver natten, och detMå ban gerna vara, bara jag bade en säng att bjuda honom; men det är omöjligt.