Aftonbladet – 17 september 1857, sida 3

No OLA lok sn SAR AT Re de .pockande tvinga rikets ständer till ett:grund!agsbrott, så behöfva de blott läsa något nosare i grundlagen och i rikets ständers skrifvelser vid innevarande riksdag, än de hitt:lls yckas hafva gjort, för ati finna, huru de på ullkomligt grundlagsenlig väg sannolikt skulle kunna få sina ansökningar snart nog behörigen afgjorda. (Insändt.) Med allt erkännande af den goda viljan och förmågan hos signaturen C—m i Svenska Tidningen att rida på ord, kan dock icke erkännas att han lyckats bevisa hvad han så träpande velat bevisa i afseende på ordet eger, uti-4 S regeringsformen jemfördt med ordet eger uti 37. S regeringsformen, att det då förra stället skulle innefatta ett bud, på det senare en tillåtelse. Tvärtom nyttjas det på båda ställena i samma bemärkelse. Man skall vara särdeles klyftig för att icke begrida hvad 4 G just efter ordalydelsen tydligen :nnefattar, då den .söger: Konungen (alltså icke drottning eller tronföljare eller prins ller prinsessa eller någon annan) eger (tilåtelse) att allena (utan medregenter) styra iket (icke godtyckligt, huru väl eller illa han vill och behagar, utan) på det sätt dena regeringsform (som innehåller flera andra paragrafer) föresktifver, -Denna paragraf inrebåller alltså först något tillerkännande. och sedan något påbjudande och förbjudande, eller våde ett berättigande och ett tillförbindande ör konungen! Denna paragraf uppställer den prineipen att de jure skall konungen styra riket, Många andra paragrafer handla om de All, då de facto konungen personligen ej kan eller ej vill styra riket på föreskrifvet sätt. Då man för öfrigt vet, buru det tvistats blott öm det lilla ordet allena, torde C—m lämpligast adressera sina klagomål öfver verkliga eller förmenta otydligheter i grundlagen till höga vederbörande sjelfva, som under långa år gjort så litet för att afhjelpa såväl otydligheter som :oformligheter, vare sig genom att i afseende på dem -tsga initiativet eller genom att blott gå till. mötes ständernas uttalade önskningar. Den bloti vegeterande naturen) gör sig i allmänhet gäl:ande och. vaknar upp endast då det handlar om utsträckningar i dynastiskt hänseende och monarkisk mening,, t. ex. införande af prinsregering, eller om inskränkningar i natonelt hänseende och demokrstisk mening, t. ex. utstrykande af tryckfrihetslagen såsom grundlag. En Fristat och en Slafstat. Under denna titel uppdrages i ett nyligen utkommet verk ö ver tillståndet i de åmerikanska slafstaterna (Letters from the Slavestates-by James Stirling. London 1857.) följande jemförelse emellan fristaten Illinois och slafstaten Georgia. Illinois och Georgia ha ungefär samma omfång, äro båda belägna i centern af landet, och deras folkmängd är nästan lika. Man kan betrakta dem såsom representanter af norden och södern, och om man ställer dem vid sidan af hvarandra, framträder. den förres öfverlägsenhet på det mest slående sätt. Georgia har en areal af 58,000 engelska qvadratmil, Illinois 55,405. Den förras befolkning uppgår till 1,009,680; den senares till 1,074,271 ersoner. Men härmed uppbör all vidare ikhet. Ehurw Georgia är en gammal stat och Illinois en ung stat (den förra hör till de tretton ursprungliga medlemmarne af förbundet, den senare upptogs först 1818 iunionen), har den senares framsteg varit vida mer betydande, Dess befolkning ökas. årligen med 7;6 procent, Georgias med endast 3,1 procent. I afseende påderas förhållande till Förenta! Staternas totalbefolkning. har. detta i Georgia inom: 20 år sjunkit. ned från 4,02 till 3,61 procent, under det -Illinois har stigit från 1,22 till 3,67 procent. I Georgia befans 1850 öfver 16 millioner acres ouppodladt land, uti Illinois ej fullt 7 millioner. I den förra staten funnos 1854 endast 884 engelska mil jernbavor upplåtna för trafiken, i den senare 1262 mil. Hvad det politiska inflytandet angår, så bar antalet af..Georgias representanter på kongressen inom 20 år gått ned från nio till åtta; Illinois deremot ökats från tre ända till nio. Slutligen. bestå af Georgias befolkning 22,67 procent af amerikanska--och -1;24 procent af utländska invandrare, under -det. Illi nois har 47,25 procent af det förra slaget och 13,22 af det senare. Denna sistnämda omständighet ;kan -måhändg bidraga till att förklara allt det öfriga. Den starka invan-dringen utgör hemligheten af Illinois framåt) skridande, men hvad är orsaken till denna invandring? Båda staterna äro fruktbara, i båda . öppnar-naturen ett: vidsträckt fält för-kolonisationen ; Georgiag klimat är bättre och sundare än Illinois. . Hvarföre har det då stannat så långt efter i utveckling och välstånd? Jag vet bärtill.ingen-annan grund. än den städse återkommande — slafveriets förbannelse. I Illinois är allt lif, hopp och rörlig verksamhet; i Georgia. råder en trög förstelning. I Illinois fyllas ångvagnarne med invandrare. spekulanter -och personer, som söka ett nytt hem; Jordens värde och dess egenskaper ut: göra det allmänna samtalsämnet. Vid hvarje ståtion ser man en ny stad eller åtminstone en ny by i begrepp att uppstå; på alla håll förkunna hamrarnes slag eller sågarnes gnisslande, att nya kolonister uppslagit sina tält il: detta förlofvade :land. Huru helt -annorlunda i Georgia! Ett par städer förete väl några tecken till stigande, bomullsfabrikationen är i en viss tillväxt; men det felas den liflighet,) det friska mod; den hoppfulla anda, som gifver sig tillkänna i Illinois. Man reser bundra mil utan att ge en by, och ej sällan kommer man förbi landsträckor, der de unga, gröna tallafne bära vittne om; att öfvergifna åkrar på nytt förvandlas i ödemarker. Och härvid får man ej förgäta, att Georgia ännu är den mest framåtskridande stat i hela södern. Pet är söderns yankeeland, och dess stora oentralbana. var. den förata jernväg, som öppnades i-det inre af Förenta Staterna. — SS