Aftonbladet – 17 september 1857, sida 3

erunager inve: mna, UVURCR, På JIRGANVUVv At tf Ore kel och E. Bildt, neåsåttes till 20 öre. Beslutet härom fattades genom votering, begärå af br Printzenskjöld, i ä5dämål att få faststäld den högre tullsatsen, hvilken dock understöddes af blott 16 röster mot 20, som voro för den lägre. Den af utskottet till 2 öre pr I föreslagna tullen å gryn, utom af spanmål, ris-, äfvensom rismjäl, förhöjdes, på yrkande af K. Bildt, till 4 öre. . Den föreslagna tullfribeten å guanö bifölls, likasom äfvea utskottets förslag till afgifter å gummi, harts, hampa, lin, samt hudar och skinn. . Beslutet i afseende å hudar och skion före gicks likväl af en gavska liflig debatt, föranledd af br Printzenskjöld, som förmälde, att man hade sagt honom, att om icke tullen å sulläder och bindsuleläder samt hvitgarfvade (alinerade), äfvensom sämskade hudar och skinn, förhöjdes från föreslagna 25 öre till minst 37 öre pr 4 (motsvarande ungefär hvad den för närvarande utgör), så skulle den inhemska garfveri väringen gå under,. Grefve Ugglas samt hrr Fåhröus och Brakel upplyste emellertid, att den ned sättniog, som blifvit föreslagen i tullen å beredda budar och skinn, vore en följd deraf, att tullen å oberedda huiar och skinn blifvil å vissa slag alldeles borttagen, å and:a åter betydligt nedsatt, så att garfveriidkarne fortfarande komme att erhålla ungefår samma skydd som tillförene. Hr Printzenskjöld ville emellertid genom sSifferberäkningar visa, att detta ingalunda vore förhållandet, och ban fortfor att försäkra, det man hade sagt honom, att bibehållandet af den gamla tullen var alldeles nödvändigt, ehura ban medgaf, att sedan han hört sjelfva generaltulldirektören uppträda för den lägre afgiften, bade han föga hopp att kunna göra sin mening gällande. Detta medgifvande oaktadt, uraktlät hr P. icke att bringa saken -under omröstning, och hans ifver var dervid så stor, att han framkom med sin begäran om votering redan vid propositionen beträffande oberedda hudar och skinn, hvarom inga olika meningar hade försports. Hr: Ps fann likväl sitt missteg och bad hr grefven och landtmarskalken om förlåtelse. Vid den derefter anstälda voteringen bewäffande den omtvistade artikeln sulläder etc. utföl:o 24 röster för utskottets förslag mot endast 9, som understödde hr Printzsnskjöld. Efter sluta votering om denna punkt åtskildes ståndet. Presteståndet. Till suppleant 4 -konstitutionsutskottet utsågs prosten Wåkhlander. Derefter fortsattes och afslutdäes tullbetänkandet. Väfnader:. på yrkande sf prosten Wåhlander, doktor Sandberg och professor Agardh beslöts att till år 1860 -skulle tullen utgå för helsiden med T-rår 50-öre pr KC, för halfsiden med 3 rår 757öre pe: Eb, för bomullsväfriader, andra slag, öblekta ocK ofärgade med 50 öre pr E, för ylleväfnader; andra slag, med I rår 50 öre pr skålpund, blekte eller färgade med 80 öre, tryckte eller 4ressade med 1 rår pr skålpund, hvarefter de af uiskottet fö-eslagna lsgre tullsatserna skulle tillämpas. Band: för hels och halfsidenbestämdes sammå tullsatser sömför väfnader af samma slag. Instrumenter: vid denna artikel tillades, på förslag af professor Agardh, en ny fubrikaf följande lyds se: Matematiska, optiska och fysiska instfumenter lör fårmaceutiska eller vetenskapliga behof må, sedan beskaffenbeten och qvantiteten blifvit bos sundhetskollegium, vetenskapsskaädemien eller vederbörahde ubiversitetsfakultet uppgifna och godkända, af apotekare och vetenskapsmän införas tullfritto. Snörmakeriarbeten : på hemställan af professor Agardh och prosten Wåhlander bestämdes tullen att utgå till år 1860 för sådana arbeten af heloch halfsiden med 7 rdr 50 öre, och för aodra slag med 2 rår pr Q. Deaf utskottet i tariffen för införseltull i afseende på öfriga bär -ej nämda artiklar föreslagna tullsatserna godkändes oförändrade. Utskottets förslag tilk utförselstariff äfvensom till tariff för kreditupplaget och transitoafgiften godkändes utan diskussion. De föreslagna Underrättelserna om hvad wd taxans verkställighet iakttagas bör godkändes blott med den förändring, att till de städer, som ega rätt till kreditupplag, lades Jönköping. På förslag af prosten Wåhlander beslöt ståndet stt om lördag till behandling: företaga bevillningsuskottets utlåtande n:r 24, om tull på sprit och bränvin, samt ekonomiutskottets betärkande n:r 110, om jutsfrågan. PIE -Bondeståndet. Ståndet började nu den speciella Pröfningen af bevillningsutskottets förslag till tulltaxa till och med rubriken hudar och skinn samt följde dervid rubrikerna i alfabetisk ordning. Utskottets tullsatser i införseltariffen godkändes utom i följande fall: Alun, som utskottet föreslagit att blifva frist till införsel, åsattes en tull af 3 öre pr T; aska, pott-, rafinerad eller?Kalciherad; åsattes eh tull af 1 rår 50 öre per centner; bastmattor blefvo åsatta tull af I öre pr ; för beck bestämdes tullen per centner till 1 rdr 50 öre och för beckolja till 75 öre; ben, arbetsdt, ekenoch hvalrosständer åsattes tull af 2 rår 50 öre pr I; för blommor, Konstgjorda, bestämdes tullen pr till 26 rår öch för delar af konstgjorda blommor till 8 rår; dly, oarbetadt, i tackor eller rullar, som utskottet föreslagit måtte vara fritt till införsel, åsattes en toll af .40 öre centner; å blyerts, som utskottet äfven förordat.till. tullfrihet, bysvämars tullon till? öre pr E; fisk, saltad eller inlagd, sill, äfvensom ström. ming, hvarå. utskottet föreslagit tull af 25 öre per centner, befriades från tull; likaså gråsidor och sey, hyarå utskottet föreslagit tull af I rdr 25 öre; å Häsk, som utskottet föreslagit att vara tullfritt, bestämdes: tallen till 3 öre pr E; galläpplen åsattes tull af 4 öre pr ; för glas, ljuskron-, bestämdes 15 öre tullpr KE; gummi äfvensom hartz åssttes tull af 2 öre pr I. Hudar och skinn, under afdelningen pelsverks, afdelades i tre afdelningar: oberedda, beredda och fullfärdiga persedlar, dervid ordet äkta framför svarta kalmuck borttogs och tullen å oberedda björn-; jerfeller filfras-, kanin-, lo-, räf-, sjuppoch värgskinn höjdes till 40 öre pr W och till I rår 25 öre å andra slag: I fråga om beredda bibehölls gamla taxans lydelse, utom att 25 procent hedsattes till 15: procent. För fullfärdiga persedlar etc. beslöts lika bestämmelser som i gamla taxan. Dessa bestämmelser rörände tulleh ä pelsferk vidtogos på förordande: om Ne Tafison; utan att någon deremot opponesig. Atmärkdingsvärd diskussion uppstod blott vid artiklärge beck och beckolja, )broderduk af silke, fläsk) samt hudar och skinn, våtsaltade. Anhängarne af. gamla tulltåxan yrkade på bibehållandet al den Kittills vårande tullen för beck och beckolja; men Nils Larsson försvarade utskottets förslag att göra desså artiklar tullfria, dötvid anförande, att de icke atgöra föremål för import till förbrukning här ilandet, utan blott undaötagsvis införas från Finland till svenska hamnar för att åter utskeppas till utländet, en handel, som för svenska köpmän skulle. i vanliga fall omöjliggöras, om tullen bibehölles. Meilingarne syntes vid propositionens framställande vara ganska delade; men då talmannen ansåg nej öfvervägande; så begärdes ingen votering. — I fråga om öroderduk af silke, som utsköttet åsatt 6 rdr tull pr , ad synnerligen Nils Svensson från Jönköpings att tullen må förblifva 7 rår. Hela importen af denna vara steg 1854 till 11 IT; men likväl ville icke Nils Svensson gå in på utskottets förslag, jutan förfäktade. sin mening, så att votering måste: slita tvisten, då likväl utskottets förslag segrade med 40 röster emot 32. — I fråga om fläsk förordade Per Nilsson i Espö, Nils Svensson i Ebbarp, Anders Gudmundsson och Daniel Danielsson 3 öretull och secorade: Jöns Persson tradda hblahaskn oo