roth, notiser samt planscher och träsnitgtöreställande ekohomibygnaden på Mälsåker, Uleys exstirpator, Treprainexstirpatorn,. Ekmans :sädesstack och sädesskyl. — Uppgift.till svenska läkaresällskapets protokoll, tisdagen den.15 Sept. 1857, rörande sjukligheten i hufvudstaden under sistförflutna vsckan: Sjukligheten ökad, betydlig. Allmännast hafva förekommit: diarr6er, koleriner och kolera (130 sjukdomsoch 53 dödsfall under veckan), dernäst: rödsot, gastricismer och gastriska febrar; mindre allmänt: koppo , skarlakansfeber, halsfluss. rheumatismer och frossor ; spridda fall af lunginflammationer, kikhosta, rosfeber, strypsjuka och messling. — På serafimerlasarettet: sjukantalet för dagen 232, hvaraf 135 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomne under veckan: gastriskt-nervösa febrar, reumatismer, lunginflammationer samt diarråer och kolera. — På -garnisonssjukhuset: sjukantalet för dagen 156, hvaraf 47 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomne un der veckan: diarråer, frossor, lunginflammationer och skarlakansfeber. — På provisoriska sjukhuset: sjukantalet vid veckans slut 103, hvaraf 40 invärtes sjuka ; qvarliggande i koppor 21, hvaraf 9 nyinkomna fall. — På barnhuset: diarrber bland barnen och kolera bland ammorna. .— På barnbördshuset och Pro patria: friskt. — På Stockholms stads och läns kurhus: sjukantalet för dagen 113, hvaraf 97 från staden och 16 från länet. — Bland de fattige: diarrer, skarlakans-, gastriskaoch nervösa febrar, kikhosta; frossor, kasarrer, dysenterier, lunginflammationer och koppor samt kolera. — I fängelserna: kolera och frossor. —— — Det vore stor skada, om vi skulle undanhålla våra läsare följande godbit af bevisningskonst, värdig att ha flutit ur f. d. relaktören af Svenska Biet i lifstiden, hr kongl. hofpredikanten Angeldorffs egen penna. I råga om styrelsens uppdragande åt kronprinsen yttrar Kristianstadsbladet för den 12:te: Af sist nedkomna Stockholmstidningar inhämtas, att H, M. konungens svaga helsotillstånd fortfar, att läkarne efter en särskilt konsultation afgifvit det uttåtande, att H. M. icke kan på åtminstone 12 månader återtaga regeringen, och att det nu som bäst är fråga om huru med regeringen under tiden skall förhållas. Det kan väl icke gerna tänkas, att denna fråga blir afgjord på mer än ett sätt, enär en tronföljare finnes af redan bepröfvad kraft och duglighet att ställa i spetsen för ärendena, och enär man redan har 2:ne prejudikater derpå, att, vid konun gens inträffande längre sjuklighet, då varande tronföljare öfvertagit regeringen. Sverge är vandt att slyras af konungar, icke af dussinregenter a), och af någon förmyndareregering hafva vi, Gudi lof, icke behof. Aldraminst vore ett interim af svensk-norska regenter för en så lång tid tillåtlig. Det vore att låta regeringsärendena, med undantag af de kuranta, ligga nere för ett år (ty att dessa !,y:dels eller yg:dels regenter skulle i egentlig mening taga sig före att regera, den djerfheten kan väl åtminstone icke hos dem förutsättas) b), och dertill är det icke tid i en tidpunkt, då tusende saker kunna inträffa, som fordra en regents kraft, själsnärvaro, beslutsamhet och insigt. Vi kunna icke föreställa oss, att de betänkligheter i anledning af grundlagens obestämdhet för ett sådant fall, som det nu ifrågavarande, hvilka af ett fisst parti med mycken ifver framhållas, skulle kunna förmå rikets ständer att uppoffra saken för skuggan, då det just är detta parti, som vid innevarande riksdag sjelft gjort möjligheten att för närvarande få denna ofullständighet afhjelpt till intet. Det kan väl icke vara meningen att uppoffra rikets väl för myggsilandet med grundlagsparagrafer (sic). Det måste väl ändå vara konung och ständer, som eva att i atomordentliga fall afgöra öfver hvad nödvändighet fordrar, om än med våra tunga och -försigtiga former c) man ännu icke hunnit så långt som ti.landra läsningen af den redan hvilande lagen för denna nödvändighet såsom regel. Vi tro, det inga allvarsamma hinder för att H: K. H. kronprinsen öfvertager regeringen skola kunna utan öfverdrifven advokatur i grundlagen framletas, om man vill förstå den förnuftigt. Men skulle det så vara, och kunna dessa hinder icke öfvervinnas. på något annat sätt, så finnes åtminstone ett sätt att lösa knuten och det är, enligt tidningenstanka, att nu-upplösariksdagen och senast sammankalla en urtima, för att få det hviande förslaget om prinsregering antaget, hvarpåuppsatsen slutas med följande kraftord: santingen H. K. H. kronprinsen i spetsen för regeringen genast, eller, om hinder i ;rundlagen möter d), urtima riksdag strax, för att få hindret häfvet. Men intet interim! nga dussin-regenter ! 1) Sant, ehuru endast till en-del:-De af K. B.med en så lyckligt vald benämning: kallade dussinregenternas antal är ej heller ringa i vär historia. )) Men om nu, bästa K. B., våra grundlagsstiftare varit nog djerfva att tillägga dem en sådan makt, ja, om nu till och med dessa !,,:dels regenter redan tvenne gånger varit nog oförsynta att ej blott i egentlig mening regera, utan äfven regera oklanderligt P ;) Märk väl, läsare. Dessa tunga och försigtigar former, så berömda och ovärderliga, när det gäller att hindra de nödvändigaste samhällsreformer, huru obeqväma och förargliga äro de ej nu! 2) Således möjligt ändå, att hicder kunna möta? Motion om ordförandeskapeti utskotten. Till höglofl. konstitutionsutskottet ! Riksdagsordningens 39 4 stadgar, att i alla rikets ständers utskott :kall ordet föras af den bland ridderszapet och adelns härvärande fullmäktige; ;som enligt riddarhusordningen dertill. berättigad ir hvilket stadgande närmare förtydligas i 22 ; riddärhusordningen sålur: a: i utskott föres ordet af den ridderskapet och adelns ledamot, so a bland de närvarr nde har främsta sätet på riddarhuset. omr Betörde .stadganden hafvå-länge befunnits otjenliga. ..De föranleda -ganska ofta stor förlögenhet nom, men ändock större oläg:nheter utom riddarhuset; JE S vet Erfarenheten har lärt, att de på-riddarhuset främst siltander ledamöterna stundom icke. kunnat inför tros ätt såsönmi utskottsordförande fungera. M kännedom härom, hafva de inflytelserikaste:-å ridlarhuset, de nämligen, som uppgöra vallistorna, nödsats tillvägabringa sådana omflyttningar, attstundom le. främsta blifvit de yttersta, och de yttersta de rämsta, Derigenom tillintetgöres på sjelfva riddathuset faktiskt den företrädesrätt, som i grundlagen blifvit de främst sittande, tillerkänd, oc: värdet af denna företrädesrätt lider ytterligare deraf, att riddarhusfullmakterna göras till.en bytes-eller hanlelsvara. -I 3 sd . i Men vida större olägenheter vålla dessa stadganden inom sjelfva utskotten. ; Der inträffar. nämligen yanska oft, att ordförändestolen intages af en ledå