Aftonbladet – 16 september 1857, sida 3

ooo oo ma OO RV ÅR TA RT FA fa SAG TA hö afhandliog. hvari han tecknat hufvuddragen af der svenska tullagstiftniogens historia ifrån äldsta tider och intill närvårande stund, i ändamål att ådågslägga, det tvångsåtgärder i handelsoch tullagstiftning, långt ifrån ått uppfylla de dermed afsedda änfåmål, tvärtom verkat skadligt och hämmande i alls afseenden. Efter uppläsandet af denna i flera hänseenden särdeles upplysande afhandling, hvilket medtog närmare 2 timmars tid och derunder blånd husets ledamöter, hade efter hand aflägsnat sig, blef utskottets förslag i afseende å artikeln ben utan vidare diskussion bifallet. Ständet biföll likaledes utan diskussion hvad utskottet föreslagit i afseende å bly, tenn, zink och böcker. Förslaget att uppskjuta frågan om tullen å bränvin och sprit til dess beslut blifvit fattadt om tillverkningen si dessa artiklar godkändes. ÅÄ artikeln chocolade yrkade hr Printzenskjöld ea tull af 50 öre pr skålpund, men på förslag af grefve Ugglas gillade ståodet den af utskottet föreslagna tullsatsen af 30 öre. Tallen å cacao godkändes till föreslaget belopp, 10 ör . Vid artikeln cafe begärde hr Akerhjelm ordei oeh höll ett långt tal, deri han utvecklade sina åvigter om tullagstiftningens förhållande till landets industri och dess finanser, polemiserade med -de mo: dessa hans åsigter stridande meniogar, som på ätskilliga tider och af åtskilliga personer och myndigheter blifvit förfäktade, samt slöt med att yrka bifall till utskottets, af ingen bestridda försläg om er tull:ais af 10 öre pr I kaffe, hvilket förslag äfven af ståndet godkändes. Den föreslagna tullfriheten å fartyg och båtar medgafs utan diskussion. Deremot uppstod en längre debatt om artikeln. fisk. Hr v. Koch, understödd af hrr Nordenfeldt, Hjerta, Hjärne och Fåhreus, yrkade, i öfverensstämmelse med K. M:ts proposition, bibehållandet af nu varande tullfribet å de såsom nödvändighetsvaror uti den arbetånde klassens konsumtion ingående fiskslagen, särdeles sömy enligt hvad finansministern i sitt yttrande till statsrådsprotoköllet gåfve vid hånden, den inkomst, som äf tullen å dessa fiskslag kunde vinnas, för närvarande icke är för statsverket oundgängligen nödvändig. Skulle likväl denna statsinkomst nu ånses behöflig, ansågo hrr Koch och Hjerta, att ersättning borde beredas genom en förhöjning af 1 öre på tullen å råsocker, i enlighet med hvad hr Schwan föreslagit, och artiklarne fisk och socker derföre i ett sammachang behandlas. Sådant bestreds likväl af grefve Ugglas, hr K. Bildt, frih. Paykull, hr Printzenskjöld, br Flack och hr Dalman, hvilka ansågo den genom den föreslagna låga tullen å fisk förorsakade förhöjning i priset föga eller icke kännbar för kotsumenterna, under det statsverket deremot ganska väl behöfde den af tulien på fisk påräknade inkomst. Ansåge likväl Kongl. Maj:t fortfarande, att statsverket kunde undvara denna inkomst, vore ingenting lättare, än medgifvandet af fortförande tullfrihet. Grefve Ugglas ansåg det isynnerhet vigtigt, att någon liten tull å de stora konsumtionsartiklarne bibehölles, på det icke alltför stor svårighet måtte möta, att genom n förhöjning af dessa tullsatser bereda en tillgång för staten i behofvets stund. Hr Printzenskjöld dref för öfrigt sin grundsats, ätt tulafgifter, sådana som de bär föreslagna, verkäde alldeles ingen förhöjning i priset för konsumenten, utån stannade vinsten för deras efterskänkande hos köpmannen, — en sats för hvilken hr P. fick uppbära mycken smälek såväl af dem,-som i denna speciella fråga voro hans anhängare, som af dem, som voro hans motståndare: Vid anstäld votering bifölls utskottets förslag med 36 röster mot 12, hvarefter ståndet åtskildes för ätt i.afcon fortsätta pröfningen af tulltaxan. Presteståndet. Vid föredragning af bevillningsutskottets betänkande n:o 10 angående tullbevillningen beslutade ståndet att genomgå hvarje artikel, som af utskottet blifvit särskilt upptagen och behandlad. Att de tullfria varorna införas i tultaxan, tullvärdeskolumnen uteslutes och böterna beräknas efter varornas värdering, godkändes. . När derefter införseltariffen begyntes, yttrade doktor Sandberg, att den gamla tulltaxan hade allt för kort tid blivit tillämpad för att nu å nyo helt och hållet förändras. ; Både industriens billiga anspråk på stadga, statsverkets behof af inkomster för ätt bestrida lösen af Öresundstullen och ersättning af -tiliäggsafgifterna m. m. samt de handelskonjunkturer, söm förtgätt under de senare tvönne åren, synas påkälla något sådant. Derefter företogos de särskilta artiklarne, hvarunder förekom följande: Chokolad: prosten Wåhlander och doktor Sandberg anmärkte, att föreslagna nedsättnibgen från 58 till 30 öre pr vore alltför stor, och föreslogo i stället 50 öre, pr E. Den af utskottet föröslagna tullsatsen 30 öre, förordades af professor Agardh och bifölls. Caffe: professor Agardh upplyste, att tullen på kaffe i Norge. blifvit böjd med en skilling på skålpundet, och ansåg att den äfven här kunde utan olägenhet i någon mån höjas. Den af utskottet föreslagna tullen; 10 öre pr ,förordades af doktor Säve och pro: sten Wåhlander samt bifölls, Fisk: doktor Sandberg yrkade att införseln af sill skulle vara tullfri; emedån denna vara hufvudsakligen förbrukades åf de fattigare fölkklåsserna. De af utskottet föröslagöa tullsatserna förordades af professor Agardh, doktor Säve sämt proåtarne Wåhlander och Ljunggren, och biföllos. af ståndet... Garn: professor Agardh yrkade, att tallea för ofärgadt bomullsgarn skulle bestämmas till 10 öre per 8. Den föreslögna tullen, 12 öre per B, förordades af prosten Wåhlander och bifölls. Glas: prosten Wåhlander och doktor Sandberg ansågo den föreslagna nedsättningen i tullen för fönsterglas från 7, 8 öre till, 4 öre vara för stor och föreslogo i stället 6 öre. Den tullsats, utskottet föreslagit, förordades af professor Agardh och domprosten Knös samt bifölls genom votering med 17 röster emot 12. För ris eller paddy, som utskottet föreslagit till tullfri införsel, bestämdes på förslag af prof. Agardh ef tull af 50 öre pr centner. Tullen på risgryn höjdes på yrkande af prosten Wåhlander från 2 till 4 öre pr tb. Hudar och skinn: På yrkande af prof. Agardh och prosten Wåhlander höjdes tullen i öfverensstämmelse med K. M:ts proposition till 2 rdr pr centner för oberedda torra, saltade eller bestrukoa och till 1 rdr 25 öre pr centner för våtsaltade och andra slag. Ljus: prosten Wåhlander, doktor Sandberg öch höfpfedikanten Nordlund yrkade att tullen för palmetinljus skulle höjas till 6 öre och för stearinoch margarihljus till 10-öre pr E. De af utskottet föreslsgna tullsatserna, 5 öre för deförra och 10 öre för de senare, förordades af prof Agardh och biföllos genom 2:ne voteringar, hvaraf den förra, om tullen för palmetinljusen, utföll med 17 röster möt 14, och den senare, om stearinljus, afgjördes genom den förseglade sedeln råed 16 röster riot 15. Socker: på yrkande af prof. Agardh och prosten Wåhländer beslöt ständet genom votering med 15 röster mot 14 att höja tullen för raffineradt socker från 13 öre pr , som utskottet föreslagit till 14 öre. Till försvar för utskottets förslag talade prof. Selander och doktor Säve. Tullen för strumpor andra slag bestämdes skola utgå till år 1860 med 1 fdr 50 öre pr och först derefter nied 1 får. Tulleh för fobaksblad och stjelk höjdes till 22 öre pr . För cigarrer stadsades att nuvarande tullsats skulle bibehållas. till 1860 och att tullen skulle utgå med 1 rdr 50 öre pr T. Öfriga föreslagna tullsatser till och med artikeln trävaror, godkändes. Pletium fortsättes i afton. Borgareständet. Bevillningsuisköttets betånkande angående töllbevillningen och dermed såmmavhang. egände äbnbed företogs nu åter till s utligt afgörande. Då föregånde frågor blitvit förut äfgjorda, så börjades med införselstariffen, och uppstod dels diskussion om, dels) ändring i följande ärtiklar: Böcker, tryckta i Fialand ) på Svenska Språket och författade af finskå uddersåter; hafva föreslagits fria till införsel; i hvilket för-Å slag åtskilliga redak ionsförändringar föreslogos af brr Hesselgren, Ekman. Gam Munin och Stolne. hväl