Ridderskapet och adeln diskuterade iförra plenum, såsom det öst synes tämligen ättsinnigt, en till sin princip särdeles vigti fråga. Det gälde nemligen att utfinna medel för att bekosta den. dyrå, :till icke mindre än omkring 00,000 -rdr-bko beräknade; ,stöttvingen, af riddarhusbygnaden, som erfordras för ett icke allt det yttre som benämnes ridlarhuset skall ramla, hvilket troligen af måns zen riddersman torde anses såsom ett elakt förebud för ett längre förtvarande bestånd af hela den skröpliga bygnåd inom vår repre-. sentation, aa tal äfven benämnes riddärHuset: Åtskilliga eljest tämligen obekanta medlemmar af riddårbusutskottet hade aemligen lyckats, på sätt som inhämtas. utskottets. tryckta och utdelade -betänkande n:r 17, att, med -tillhjelp af den förseglade sedeln, inom utsköttet få majoritet för ett förslag att såsom bidrag till omförmälda stora reparation hvarje. ledamot, som vid riksdazarne erhåller inträdespolett å riddarhuset, skulle såsom, lösen derför betala 25 rdr rmt, hvilket stadgande skulle i riddarhusordningen införas och följaktligen. blifva ett vilkorför representationsrättens utöfning. Besynnerligt nog mötte detta förslag icke en så allvarsam opposition, som man bort vänta från dem, som så ifrigt förfäkta sjelfskrifvenheten samt ridderskapet och adelns privilegier, emot hvilka senare ett så beskaffadt vilkor är lika uppenbart stridande som mot grundlagarne. Erkännas måste likväl, att hr advokatfiskal Print-. aensköld tyckte det -kunna blifva allt för dyrt, hvilket lärer bevisa, både att han är god hushållare och att om han: än icke som Esau vill sälja sin förstfödslorätt för en grynvälling, han likväl i sjelfva verket icke anser denvara särdeles mycket värd. Härom ämna vi ej heller tvista med hr advokatfiskal n, men bestrida deremot helt och hållöt; att, såsom riddarhusutskottet föreslagit och som bland andra grefve Björnstjerna förordade, ridderskapet och adeln eger rätt att uti riddarhusordningen stadga hvilka vilkor de behaga för Tepresentationsrättehs utöfning. Hvarje inskränkning deri utöfver lÄvad grundlagen innehåller innefattar ett beslut, som vrforärar samtige iiKkvrgndone hifall,; emedan en förändrad organisation af ridderskapet och adeln såsom Tiksständ ovilkorligen inverkar på representationen i det hela. Kan man såsom vilkor. för inträde 8 riddarhuset fastställa en afgift af 25 rdr, så kunde man Med samma rätt stadga en sådan å 1600 rdr eller ännu mera, hvarigenom? till och med möjligen sjelfvå grefve Björnstierna skvlle anse det knapt -löna mödan att utöfva sin representationsrätt som adelsman. Det säkra är, att oberäkneliga missbruk skulle följa af ett sådant stadgande, likasom ätt det strider mot den nuvarande grunden för adelns representation och följaktligen icke kan vidtagas utan samtlige riksståndens bifall. Derom torde väl ej heller på allvar blifva fråga, emedan riddarhusutskottets betänkande återremitterades för att utskottet måtte taga i öfvervägande ett ennat förslag, att nemligen ridderskapet och adelns ledamöter skulle betala en särskilt afgift tillden så kallade reparationsfonden i förhållande till -bevillningen efter andra artikeln, och att föreskriften härom skulleinföras i bevillningsförordningen. Men äfven detta förslag synes vara hvarken Jagligt eller lämpligt. Grundlagen medgifver icke något stånd rätt att särskilt beskatta sina medlemmar. Ännu mindre lära tre riksstånd ega beskatta det fjerde, hvilket på sitt sätt här skulle kunna blifva händelsen; om t..ex, frågan blefve af ett stånd afslagen och således komme till förstärkt bevillningsutskott. Icke heller vore det lämpligt, att tre stånd blindt sanktionerade ett beslut af det fjerde att beskatta sina medlemmar för att bygga eller underhålla ståndets enskilta hus eller i öfrigt bestrida dess enskilta utgifter. Sådant både bör och måste bero af frivilliga öfverenskommelser eller ett faktiskt godkännande af härom fattade beslut, hvilka icke kunna binda andra, än dem som deri deltagit. Af sådan egenskap är äfven den nuvarande riddarhuskapitationsafgiften. Den uppbäres och redovises väl genom a Bar ER RR on RER EE ARE