Aftonbladet – 14 september 1857, sida 3

RBIKSDAGEN DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Vid ekonomiutskottets, betänkande pir. 110, i anledning af väckta motioner rörande skjutsningsbesväret, uppträdde grefve-Ugglas-med anmärkningar mot det i första delen af utskottets betänksnde afgifsa förslag, det han ansåg. :oredigt och. ledande til en ojemn fördelning, af den med skjutsningsikyldigheten förenade tunga; hvarföreshan yrkade bifatt till frib. Åkerhjelms rese: vatioo. Hr Arnell yrkade åter, av det tills vidare och intill dess en komitå hunnit utreda frågan, bott borde öfverlemnas åt K.: M:: at. der han så för godt fonne,: höja legan. Hr v. Kock yrkade deremot bifall till utskottets förslag, enär har ansåg att en lika fördelning öfverallt skulle ipnebärs dea största orättvisa. Hr v. Koch försvargde i öfrigt den åsigten, att skjutsen ej borde betraktas säösom något jorden åliggarde onus, utan att densamma borde af den reszude fullt ersättss. Hr Nordenfeldt, frih. Sprengtporten samt hrr Montgomerie-Ceder hjelm och ef Edholm mstämde deremot i grefve Ugglas yrkande. om bifall till frih. Äterbjelms reservation, hvilket äfven blef ståndets beslut. I afseende å utskottets, i andra punkten af dess betänkande framstälda förslag om en komits nedsättande, yrkade grefve Ugglas ea sådan modifikation af förslaget, att den blifvande komitn ej skulle vars förhindrad afgifva ett förslag om skjutsningshesvärets ordnande på bästa sätt, äfven om den ej skulle kunna tillstyrka dess skiljande helt och hållet från jordbruket. Detta förslag bifölls af ståndet, som så lunda i denna punkt beslöt, det rikets ständer må hos Kongl. Maj:t underdånigst anhåll:, att en komit må förordnas att, efter det upplysaingar från de olika iänens i frågan intresserade medlemmar blifvit inordrade, utreda och föreslå, huruvida och på hvad sätt skjutsningsbesväret må kuona från jordbruket skiljas, eller om så ej ske kan, huru denna vigtiga angelägenbet på lämpligaste sätt må ordnas. ; Ofriga punkter af betänkandet, afstyrkande hågra väckta motioner i detaljfrågor, biföllos utan. någob diskussion. i; På förslag af grefve Ugglas beslöts slutligen en inbjudning still. öfriga stånden ati om dessa beslut sig jörena. Grefven erinrade nemligen om avgelågenbesen af denna frågas skyndsamvna afgörande, på der. den dermed i sammanhang stående, om postskjutsen, må kunna af bevillniogsutskottet till pröfning företa388. Presteståndet. Efter en kort justering remitterades den.kongl. skrifvelsen om regeringens förande till konstitutionsutskottet utan diskussion; Vid fö-edragning af Isgutskottets betänkande n:o 41 om upphörande af frälsemans särskilta forum yttrade biskop. Annerstedt, att, sedan adeln afslagit detta betänkande, kunde det läggas till han lingarne. Flere hördes deruti instämma. Riksarkivarien Nordström trodde, att man härutinnan borie utitsla sin mening, och ansåg att jemlikheten inför lagen samt reda och ordning uti rättsförhållanden påkalla uppbäfvandet af adelbs forum privilegiatum, Kyrkoherden Schönbeck, doktor Sandberg, prostarne Wåhlander och Collin instämde. Kyrkoherden Oiterström yttrade sig ungefär i samma syftning, prosten Emanuelsson likaledes, hvaruti lektor Sonden instämde. Betänkandet bifölls. Borgareståndet. Den på bordet legda kong! skrifvelsen om riksstyrelsens förande under H. M:t konungens sjukdom föredrogs, dervid hr Björck begärde ordet och i ett längre anförande ådagalade, att för det fall, som-nu inträdt, endast 40 regeringsformen vore, tillämplig, med den förändring i tillämpningen, som blir er följd af 7 i riksakten, och; hvilken endast sträcker sig dertill, att interimsregeringena inträder i statsrådets:sstad och ställe, Hr Björck erinrade. bland annat äfven. derom, att såväl. vid föregående riksdag, som tillförene under den innevarande en sådan enhällighet, beträffande en med denna åsigtöfverensstämmande: tolkning af 40 4 regeringsformen, varit rådande, att den sträckt sig från konungens främste rådgifvare till nästan samtliga representanterne. A.t denna enbällighetv; tillade hr Björck, efter några månaders förlopp blifvit förbytt till den mest skriande motsats måste i sanning beklagas, belst det är svårt att fatta förtroende till insigter och öfvertygelser, som i sitt framträdande visa sig. vexla med. dagen.r ; Hrr Wahlström och Falhem inståm.e med hr Björck. Hr Henschen, som derefter uppträdde, trodde det finnas någon möjlighet, att riksakten skulle i åtssilliga af sina bestämmelser kunna tolkas så som man vid framställandet af det kongl. förslaget velat göra det. I an bestred visserligen icke att detta förutsatte en menings-, icke en bokstafstolkning, men han ansåg stadgandet i 83 R. F., att grundlagarne böra efter ordalydelsen tolkas, icke vara tillämpligt i afseende å riksakten, som i Sverge ej har grundlagsnatur, men Jikväl måste, såsom varande ett internationelt kontrakt, godkändt af konung och ständer, gälla framför grundlagen. Han boppades emellertid att konstitutionsutskottet skulle nöjaktigt utreda såväl denna, som flera hithörande frågor,