Aftonbladet – 14 september 1857, sida 3

UTRIKES. Den i går anlända utländska posten medförde tidningar från London af den 7, Paris, Brissel och Berlin af den 8 och Hamburg af den 9 dennes. FRANKRIKE. Enligt en korrespondens från Paris till Le Nord, skall. det vara ovisst, huruvida kejsarinnorna af Frankrike och Ryssland komma att bevista den mellan deras gemåler beramade sammankomsten i Stu:tgart. En annan korrespondent från Paris till nyssnämda tidning försäkrar, att den franska medelhafseskadern icke begifvit sig till Tunis, utan endast utgått på en öfningsexpedition. Allt flere och flere bland generalråden uttala sig till förmån för det Lessepska förslaget att genom en kanal öfver Suz-näset sammanbinda Medelhafvet med Röda hafvet. Enligt underrättelser från Port-de-France på Nya Kaledonien hade guvernören för de franska besittningarne i Stilla oceanen, kapten Dubouzet, ankommit dit den 20 Maj, för att undersöka alla delar af ön, hvilka kunde befinnas lämpliga för upprättandet af en straffkoloni, äfvensom några andra till.samma grupp hörande öar. Monitören för den 8 dennes offentliggör, enligt hvad på telegrafväg inhämtas, ett fördrag rörande fastställandet af gränsen mellan det franska och engelska området. (Förmodligen i afseende å öarne i Kanalen.) En korrespondent från Paris till Indåpendance Belge, uppgifver, att tvisten mellan Frankrike och Danmark rörande Sundstullens aflösning skall vara bilagd. s ENGLAND. Uti en telegrafunderrättelse från London till vHamburger Nachrichten, berättas, att nya cfficiella underrättelser från Ostindien den 8 dennes anländt öfver Cagliari, men någon uppgift om deras innehåll meddelas ej. De telegrafrapporter, som den 9 på morgonen ankommo från London till Börsenhalle, förmäla deremot ingenting om dessa nya urnderrättelsers ankomst, utan uppgifva endast,att kejsar Napoleon insändt 1000 för egen räkning och-400 såsom bidrag från hans garde ill understöd för de genom upproret i Ostinlien nödlidande. i Times för den 7 dennes anmärker,att en omkastning i äsigter försiggått rörande opera: ionerna mot Delhi. Man skall nu vara af den meningen, att det vore af större nytta att först qväfva uppregningarne i de upproriske distrikiens öfriga delar, på det ait Delbi må kunna fullkomligt kringrännas, och de ipproriske i staden, hemsökte af osämja, hunger och sjukdomar, tvingas att gifva sig på råd och onåd; hvaremot en, äfven med framsäng företagen stormning af Delhi för upporets qväfvande i öfriga delar af landet allid skulle kosta betydliga offer och kunde afva till påföljd, at: det lyckades en del af le upproriske att undkomma. Timesn är följsktligen af den åsigten, att nästa post, äfven