Aftonbladet – 11 september 1857, sida 3

Article Image
bundet existerat förenämde målskjutningsprotokoll är det vackräste förbundet har att uppvisaj ty utom .I det att 7 prisb löningar utdelades, hvaraf 5. för 30 points och derutöfver, var flertalet af de täflande i pointtal helt nära intill pristagarne. Riksbanken. Veokouppgifter, afgifna den 4 September. Fonden till diskontering och utlåning för hande och näringar sam? till kassakreditiv åt enskilte. a) Vezeldiskontering den 28 Aug. till den 4 Sept. Utestående, enligt sista rapporien, 1,694;770. 33. Inbetalning . oo -o co. -. 77,166: 32. Sgr 1,617,604: 1. Hae 50,908: 46. Uteståerde 1,668,512: 47. b) Uilåning för handel och näringar. Utestående, enligt sists rapporten, 1,588,599: 4. 11. Diskontering ol I oo Inbetalning . 66,700: — — Sgr 1,521,899: 4. 11 Utlåning 24,800: — — Utestående 1,546,699: 4. 11 e) Kassaokreditiv åt enskilte. Utestående, enligt sista rapporten, 826,615: 39. -— Inbetalning . . 192,690: — — Sgr 633,925: 39. — Uttagning . . oo co -cos 217120: — — Utestående 851,045: 39. Fonden för utlåning med omsättningsrätt. Utestående, enligt sista rapporten, 4,295,446: 36. 6. Inbetalning . so oo. 0 cc 26,718: 32. — Sgr 4,268,728: 4. 6. Utlåning . . Ia vo. 8BL190: — — Utestående 4,299,918: 4. 6. Fonden för utlåning mot hypotek at aktier och publika papper. OUtestående, enligt sista rapporten, 191,620: — — Inbetalning . . so soc. Sgr 191,620: — — Utlåning . — — m SS Utestående 191,620: — — Uppoch afskrifningsräkning för enskilte. Utestående . . . . . .. 709,100: — — Insättning . ooo oc co co oc 785500: — — . Sgr 787,600: — — . 278,100: Innestående 509,500: — — Den 5 September. Utelöpande sedlar och attester m. MW. . sc so cs cs oc . 31,790,533: 20. 10. Bebållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar samt enskilte . . . . . . 3,387,977: 35. 8. Metallisk kassa i silfver . . . 5,193,303: 4. 6. Densamma förvandlad i rdr bko 13.848,808: 12. — — — Med anledning af den redogörelse Aftonbladet nyligen gaf för de yttranden och cmdömen om Stockholm och stockholmarne, som hr Bayard Taylor i sina bref till NewYork Tribune uttalat, har Göteborgs Handelstidning för den 7 d:s en uppsats, deri tidningen, efter att hafva upptagit och bemött de flesta af hr Taylors anmärkningar om lefnadssättet i vår hufvudstad, slutligen, i fråga om den höga grad af osedlighet som härstädes, enligt hans omdöme, skall vara rådande, yttrar: Allt detta är dock småsaker, föga värda att anmärka och ännu mindre värda att beriktiga, derest det ej skedde, för att visa huru lätt misstag kunna begås äfven på det område, som ligger för betraktaren mest öppet. Mera graverande är hr Taylors anmärkning, att Sverg.s hufvudstad är den sedeslösaste stad i Europa, ett näste för utsväfningar, der osedligheten är så allmänt utbredd, att bland vissa lj samhällsklasser knapt finnes en på hundrade, som ej är deraf ans.ucken. Detta.omdöme lärer hr Taylor hufvudsakligen grunda på det kända förhållandet mellan äkta och s. k. oäkta födda barn, hvilka senares antal i Stockholm uppgår till nära nog lika många som de förras. Här Lör först och främst erinras, att detta förhållande icke är egendomligt för Sverges hufvudstad. Fastmer finnas städer, vi nämna t. ex. Brissel, hvilka likväl icke omtalas såsom framstående osedlighetsnästen, der de oäkta föddes antal öfverstiger de äkta föddes. Men detta förhållande utgör icke någon sradmätare på sedligheten, i hvilket afseende vi blott vilja påpeka, att från bordellerna utgå icke många barn. Det är en sanning, hvilken förf.icke bort förvise, innan han fälde sin dom. Att i öfrigt sedeslösheten inom Stockholm skulle vara så stor, som förf. uppgifvit, våga vi, med den icke obetydliga erfarenhet vi om hufvudstaden ega, bestrida. Der finnes i Stockholm, likasom lyckligtris öfverallt i vår: land, en äktenskapets helgd, som cke kränkes, utan a.t det väcker den största skanlal, under det att städer i andra länder gifvas — vilket den mångbereste förf.. bör känna — hvarest iktenskapet utaf många ingås, blott på det de derfter må ega frihet att följa sina tycken och passiojer. Också föreskrifver seden i Sverge, att äktenkapen böra vara grundade på inbördes tillgifvenhet, å att, då de ingås af andra motiver, dessa senare nåste så vidt möjligt fördöljas och maskeras. I nånga andra länder äro deremot de flesta äktenskap elt öppet ingångna konvenanspartier. Den osedliget, som hos oss finnes, drabbar således nästan utelutande de ogifte. Men äfven här inträda många nildrande omständigheter, om hvilka det blefve för idlyftigt att nu orda. Frågan rörer en af samhälets omtåligaste sociala sidor. Utan att på något sätt vilja framställa vår hufvudtad såsom ett mönster af dygd och sedlighet, emean der tyvärr blott finnes alltför mycket af motsaten, bestrida vi dock helt och hållet hr Taylors nyss beropade omdöme, beklagande att en förf., som i tt väser röjer en så klar och sund uppfattning af e skilda företeelser, som möta hans öga, skall hafva tit af några enstaka yttringar eller några lättfäriga umgängesbekanta så missleda sitt omdöme. Detta rörande hvad hr Taylor om Sverge berättat. fen det finnes många saker, som han icke omtalat, ch hvilka väl varit värda en vetgirig resandes uppvärksamhet. Långt mera af intresse än de svarta attarne och matlagningen hade det varit att tala ex. om Sverges rika naturliga resurser, om den ramtid vårt land bär uti sitt sköte, om vårt komwunalväsen, om våra politiska och religiösa förhålinden, om vårt folklif, m. m. dylikt, hvilket allt erjuder rika ämnen för högst intressanta iakttagelser. fen, såsom sagdt, den framilande turisten anmärker adast det, som ligger mest på ytan, och missledes ven rörande sådana saker ofta af de okunniga eller tillförlitliga personer, som komma i hans väg. Detta r ett missöde, hvarför just N. Amerikas stora, äroilla republik så ofta varit utsatt; det är något, som fven träffat oss, men hvarför vi, såsom ett litet lk, hvars hufvudsakliga styrka ligger i det moralia anseende vi kunna förvärfva och bevara, måste ra mera ömtåliga än den nation, som kan trotsa varje falskt och orättvist omdöme. Landsortspressen om det tillämrade attentatet mot grundlagen. Vid omförmälandet af läkarekonsultatioir win de hrm pA halsen — nr mc ÅR NA AR Uttagning Mä n6 NAR Va Sn ÄR Sj 4 TRE toner 3 Öh be al on DET ÄR RA AT Lå eo UR LÄR s RM AR OO kH D00 me 0 CA ty MM Ht rr AA AA DB mA 4 RR Hö, 5s rö OO rs

11 september 1857, sida 3

Thumbnail