Aftonbladet – 8 september 1857, sida 3

rättvisans stjerna, maktens sol, konupgarnes konung och kejsarnes kejsare,. Vid sidan af detta palats uz Tusen och en natt ligger en annan, i äldre stil uppförd kunglig :boning., Vid denna, bygnad har. endast röd sten blifvit använd, och några af dess salar utmärka sig för sirliga skulpturarbeten och behagliga proportioner.. Tyvärr. låter man dessa bygnader allt mer förfalla och vidmakthåller endast den del af dem, som är bestämd för statsfångarne. Dessa fängelser utgöras. af .en rad små mörka celler; som öppna sig i en korridor, uti. hvars midt befiones en afgrund af verkliga oublietter, hvilka sägas hafva tjenat som en sista boning för de sultaninnor, hvilka felat i sin äktenskapliga:trohet. Äfven förtjenar att nämnas den under, bepämningen Moti-Mudschid bekanta, af schack Dschehan 1656 uppförda moskö. Deona bygnad, hvars golf, väggar och tak. helt och; hållet äro öfverklädda med hvit marmor, utmärker :ig icke. för några andra ornamenter, än. basreliefer af utmärkt arbete, föreställande blommor; och den kyska sublima enkelbeten i det hela öfverträffas af få bland den indiska arkitekturens under. ,— Vi konpa icko lemna Agra utan att till slut omtala en handling af vandalism, som här blifvit begången af den dåvarandå generalguvernören, markisen af Hastings, samt lord William Bentinck.. .På befallning af den förstnämde borttogs den skönaste marmorreservoiren i ett af de kongliga badrummen, för att transporteras till England och öfverlemnas som present -åt -prinsenregenten. Lord Bentinck fulländade förstörelsen .genom att låta badets mosaikoch. marmorbeläggning komma under auktionsklubban. Lyckligtvis lemnade denna spekulation icke nog fördelaktigt resultat, för att uppmuntra till en fortsatt försäljniog af dessa underbara minnesmärken efter, Asiens fordne herrskare. — På floden Dschamnas atrand. står en praktfull grafvård, som af schack Dschehan blifvit helgad åt minnet af sultaninnan Nurmahal samt är bekant order namnet Tardsche vid Agra.. Denna sköna sultaninnas död skall, enligt traditionen, varit förbunden med åtskilliga öfvernaturliga omständigheter, hvilka förklara den trohet och dyrkan hennes gemål egnade hennes minne. Då hon en gång låg i födslosmärtorna, omgifven af sin qvinliga uppvaktoing, hörde man plötsligon barnet qvida i hennes sköte. Sultanipnan, som häri trodde sig. se en vink från. himlen, lät g.nast tillkalla sin gemål och sade honom, att ingen barnföderska öfverlefvat ett sådant