Aftonbladet – 8 september 1857, sida 2

Medan gräset växer dör kon, För någon tid sedan besökte j af mina. umgängesvänner, pk Re So TUIOdeR en men då jag icke träffade honom he vil tjensteman; besök hos familjen. Uti hvarda mma; gjörde jag fran i höset sysselsatt med fönitad o ra fann jag halfvuxna döttrar, dock vid ett sä, kil hösets begge perade med enahanda göromål Ef t börd, öckusesidiga helsningar och kort ana ter aflagda ömnen; vände jag mig till de senar i likgiltiga ämkor små, ären. J inte i pen: re, yttrande: Nå, flic-. Flickorna, under det de pLästigt alt oo här dags? sorglig blick öch lika hasti uppblickade med en 2 spp rak ene. jig Mktiog, ätt moamma ; j , blicken, döck uta kogem uj Äg pedslog tee bI0d Jag od inori fariljen ttiot satan särdeles men iT0 dog afsked och aflsgsnade mig. Utkomman arkertugan, fånn jag. nyckem sittande i dörren i å errens rum, hvilket gaf mig. anledning att dit NN . Jag fann väl icke herren der, men husets ende en älskvärd sjuttonårig yngling sittande vid ett b rd med en bok framför sig. Vid mitt inträde steg om upp och helsade, men kunde ej dölja den tår, er från ögat nedtillräde på den friska tungdömsinden. Hvad; käre Jonas! jag tror du gråter? sade jag. Sedan ban litet äterbämtat sig efter min fråga: hvarföre? svarade han: Pappa vär visst så god och i höstas lofvade mig att till våren få komma till Upsala, men nu har pappa sagt att jag får bli hemma så länge.s — Hvarföre det? frågade jag: — sJo, pappa har ej råd att låta mig resa dit svår rand ynglingen. ; 3 nn en påföljande dagen sökte ja : tjenstemannen, och träffade honom nr Ce