En särskilt liten episod inträffade uti ridderskapets; och :adelns aftonplenum i:lördags. hvilken: torde förtjena någon uppmärksamhet. Den bekante barov v. Blixen-Finecke; herre till -Näsbyholm i Skåne samt Dahlund p Fyen,-hade nemligen, såsom caput för den svenska friherrliga ätten n:r 258 v. BlixenFinecke, begärt pollett såsom representant å riddarhuset. — Riddarhusutskottet, inför hvilket denna begäran, jemlikt 11 riddarhusordningen, blifvit framstäld,: hade dock; hyst betänkligheter att densamma villfara, då det förmodade, att baron v. Blixen-Finecke såsom dansk hofjägmästare aflagt trooch huldhetsed il! främmande öfverhet, möjligtvis utan att förut dertill, såsom riddarhusordningen stadgar i 7 58 mom., hafva erhållit konungens till stånd; och utskottet hade derföre hänskjutit frågan till ridderskapet och adelns bedömande. I plenum upplystes visserligen af en skånsk magnat, ryttmästaren Tormerhjelm, och af er skå.sk landshöfding, hr v. Troil, dels att baron .v. Blixen-Finecke för sina af konungen i Dåumark erhållna titlar af kammarherre och hofjägmästare icke aflagt någon trooch häldhetsed, Samt att han redan åfsagt sig dessa titlar, dels att han alltid varit i Sverge mantalsoch skattskrifven, Men då uppmärksamhet fästades derpå; att baronen varit ledamot af danska riksdagen och sålunda utan. tvifvel vore dansk undersåte, blef frågan bordlagd till nästa plenum. Det skall bli rätt intressant att se, buru. denna sak re-; der sig. Baron v. Blixen-Finecke yttrar visserligen i sin bekanta broschyr Skandinavismen-praktiskn, att han är så väl H M. könuhgens åf Sverge som H. M. konungens af Danmark undersåte. Men en dylik dubbelhet--låtericke lagligen tänka sig. Deremot skulle det visserligen kunna hända, att baron v. Blixen-Finecke, ehuru :godsegare äfven i Danmäårky rättsligen är svensk undersåte, och att han blifvit dansk riksdagsman utan att man dervid närmare tagit i betraktande hans verkliga nationalitet och undersåtliga förhållanden. Välkandidaterna i Danmark behöfva icke legitimera sig såsom berättigade; utar till: hör det valbestyrelserna att emot deras behörighet göra de anmärkningar, som de kunna anse befogade. Det tillhör sedermera riksdågen sjelt att ur sitt sköte afligsna de ledamöter; hvils kas val af en eller annan laglig anledning kunna: klandras. Att något sådant klander icke blifvit framstäldt emot Baron v. BlixenFineckes val till folkethingsman, skulle kunna ha sin grund deri, att man tagit för afgjordt, att han vore dansk undersåte, eller att måhända den dåvarande -lioerala majoriteten inom thinget icke ville ttstöta honom; emedan man ingåg attohan icke skulle blifva någon farlig motståndare, kanske äfven gerna ville att han, såsom hufvudman för det junkerliga godsegarpaärtiet , skulle såsom riksdagsman kompromettera sig och partiet, Såsom dansk : riksdagsman beHöfde baron Blixen icke äflägga någon annan ed än den, att uti denna sin egenskap vara konstitutionen trogen, Det kan sålunda, som sagdt, mycket väl vara fallet, att baron Blixen Når stR SST DRA SDP STERN FN RA PER ANN YEN AA HER EVR IR RE TENDENS