gift för vågattestertilllåns erhållande från 16 till 25 öre. 5) Med 64 ja mot 52 nej bestämdes afgiften för geometriska kartor, utgifna af landimätare, till 20 öre för hvarje helt hemman, till 15 öre för derunder till och med trefjerdedels. hemman och till 10 öre för hemmansdel derunder. 6) Med 74 ja mot 42 nej beslöts att testamenten skolX vid första uppvisandet inför domstol förses med 20 öres karta. TI) dessa två fall hade borgareståndet beslutat kartefrihet.) .7) Med 65 nej mot 52 ja (en sedel kasserad) kartebefriades, enligt borgareståndets beslut, afsked; då dermed: icke-följer: någon löner: eller annan pensionsförmån än hvartill personen, enligt författoingarne; är berättigad eller för hvars örHållande hän sjelf gjort tillskott. 8) Med 71 nej mot 46 ja antogs borgareståndets beslut om kartering å K. Mits dom m. fl. handlingar sålunda, att åfgiften för resolution i allmänhet 12 rdr 75 öre äfven gäller för domar å 3000 rdr (de öfriga stånden hade beslutat: under 3000) samt att ordet öfver bör ställas framför de öfriga klasserna 3000, 9000, 15,000 och 30.000, äfvensom slutligen att för hvarje tusendetal deröfver skall erläggas sk .rdr 50 öre (de öfriga stånden hade beslutat 2 rår 75 öre för hvarje fulla 1500 rdr derutöfver och uteslutit ordet öfver fråmför klasserna. 9) Med 69 röster mot 48 ;gillades borgareståndets beslut. att i 6 4 öpptaga..ordön: chefer för statsdepartementen. 10) Med 79 röster mot 37 beslöts, ätt rubrikerna: Vikarier och substituter, masmästarebref; mästarebrefivid shamniarsimedsembetet, mästaresvens, sbyttedrängs och :uppsästaresvantagningsbref, förordnanden-och antagningsbevis för städernas betjente m. fl. Musikanter och dansmästare, skola i författningen qvarstå. (Borgareståndet hade påyrkat deras uteslutande). 11) Med 84 röster mot 32 beslöts upphörandet af denallmogen bittills medgifna kartefrihet.för besvärsskrifter. ms mi; sot till K.: M:t ingifvas, samt för deråutfärdade resolutioner. 12) Med 62 ja mot 54 nej beslöts, att orden: och obemedlade, skoia i S-7 införas vid rubriken: fattiga. 13) Med. 84 ja mot 33 nej. belades certzpartier å 100 rdr med 15 öres. kärta och .med 30 öre för hvarje fulla. 100:rdr.derutöfver. .:k4) Med ,68 ja mot 49 nej beslötsj-att-köpekontrakt, hvarå följer köpebref; skall beläggas med 40 öres karta.för hvarje exemplar. (Borgareståndet hade beslutat rubrikens uteslutande). 15) Med -60-ja met 66 nej bestämdes kartan för köpe-, bytesoch gåfvobref till 60 öre för till öch med 100 rdr och 60 öre för hvarje fulla 100 rdr derutöfver: 16) Med 62:-ja mot 54-nej bestämdes karteringen för skuldebref till 15 öre för till och med 100 rär och till 30 öre för hvarje 100 rår derutöfver.. (Borgareståndet hade, . bland, annat, beslutat kartefrihet för skuldsedlar å till och med 100 rdr). ..17) Med,75 ja mot. 39 nej bestämdes kartan å lysningssedlar till ,25-öre. (Presteståndet-håde beslutat 40 öre). — Kalmarposten för den 29 Augusti innehåller ett bref från en svensk. i. Kalifornien, dateradt-S.. Fransisco den.29 Juni, -hvarur vi meddela följande : Jag nämde uti mitt sista bref att jag ämnade resa till Mexiko i Joni. Den resan torkade in. .Förhbållandet var: Redan. för en längre tid sedån har Mexiko underhandlat med Förenta Staterna om attde senare skulle köpa en del af nedra Kalifornien, kallad. Sonora (Sonojta) territoriums: Flera ansedda amerikanare togo för gifvet att köpet snart: skulle blifvasatpjordt och beslöto att i hemlighet bilda kocopanior och beg.fvå sig till Sonora sämt i godo eller ; våld bosätta sig der, följaktligen för sig sjelfva utsöka de bästa jordtrakterna och på så sätt göras hastig förmögenhet. Detta är amerikanaroes vanliga sätt att gå till väga, och de flesta rika i Kalifornien bafva fåt sin förmögenhet -på det viset. Ibland hufvulmännen, för, företaget var en-general Crabb. Jag var personligen bekant med med honom, och han hade icke -svårt attoöfvertala mig att gå med; helst jag tyckte jag kunde Jika så väl tillbringa sommaren so Rea 0 t Kalifornien. Jag wetostinnado Mig tåledes i sällskapet; om uppgick till 115 man. Andra bildade dylika kompanier, och antages att omkring 1000 man voro i hemligheten. Viöf;erenskommo att vara i ordning i Jöni 1857. Si stodo sakerna då jag. skref heim., Emellertid, hade;ryktet spridt sig.i laudet om invandringen,. och de -haifbildade inbyggarne blefvo uppskrämda. De. begärde -bjelp af guvernementet, och Kommonfort sände 1000 män tillSonora att försvara landet för sEimebusterna. -Crabb: hade: flera relationer i landet och litade på revolutionisterna, hvaribland den beryktade Candara; han ändrade således plan och marscherade redan i April med 98 man. Jag var då här i Fransisco och. fick icke veta om att han.gått förrän långt. efter. Deras resa gick bra för 2.2 3;veckor, då, de. anlände till en liten stad kallad Cavorca..Här blefso. de plötsligen omringade af från 12 till-1500-mexikanare. Genom något missförstånd;-förorsskadt åCrabbs sida, uppstod handgemäng: Kalforniarne slögos uti 4 dagar och förlorade omkring 20 man. Mexikanärne fingo då hjelp af Apachiindianerpe, och som många hundar äro hareus död, sä hade. Crabb och Bans olyckskamrater icke annat att göra än gifva sig. Mexikanarne bundo dem;vid, träd och .sköto. ned :dem.-.De försökte först på: hyggligt vis, nemligen.att.skjuta dem i bröstet, mena de äro. dåliga-skyttar; så de-vände dem om. och sköto:dem genom-ryggen, tills de dogo. Crabbs -hufvud-visa .de-nu:som trofö. Ibland Crabbs olyckskamrater voro två svenskar:Wilbelm Andersson, östgöte, och Charles Willson (ett här antaget namn, hade adelsnamn hemma). samt en norrman, Edmundson. Walker är nu utdrifven från Central-Amerika, sedan han på :2:ne år spilt. onödigtvis 5000 menniskolif, dels genom-bataljer och:dels genom sjukdomar. 20 å 25ssvenskar.och.norrmän: äro ibland: offren. Jag har kalkylerat, att det högsta antal svenskar;som omkommit i-och omkring Kalifornien sedan guldfebern begynte,är 200. En:gad del derafiär ölänningar och från Göteborgstrakten. Det är sällan möjligtatt få reda på hvem eller hvad de voro Hemma. De antaga vaniigen engelska namn, då de komma hit; t. ex. Smith, Browa, Thomson. Detta dock icke altid, ty vi hafva här en Däöben, en Hartmansdorff, en Nehrman, representerade af3:ne ölandsgossar. Den 1 Juni ibjelsloga en svensk under arbete i. minorna; en jordbank föll och begräfde honom lefvande (händer mycket ofta). Hans namn var Anders Pettersson, och hån efterlefhnar hustru och 2:ne bartvi Srverge. Midsoriimarafton :drunknade Otto Larsson från Westervik. Mvå-sveäskar dogo häri. Fransisco isförra vec. tan på -sjukbuset.s Asylum eller dårhuset i Stockton har många hundra patienter; En. idoktor -derifrån sade rhig att der voro 4:svenskar-som patienter, men hvarifrån i Sverge, det visste han inte... Amerikanarne-veta öbetydligtom5Sverge. För. en tid sedan frågade mig: en-amerikansklägkarl hvarifrån jagvar. FrånSverge, svarade sjag. Ja jag Vet; sade han. Det ligger ju i Ryssland? Inte ännu, mente jag. En svensk baron: hitkom. i-vintras:; han lät-tryckavisitkort med en krönaröfversfamnet;men kunde ejfå Kaliforniarne attobegripa hvad: kronan .skulle bgöra der. Handeln är för ögonblicket-hedtryckt: här, genom för stor tillförselsfrån Europavoch östra staterna, hvilket har förorsakat en hel ge betydliga-:koakurser. Men det-gör ingenting ;-den;som var grosshandlare i-gåf, ärvofta hyrkusk isdag och lika god för det: iKnuten är attisgöra: pengär, — sättet är cke så nogä. Folket kommerv och går tusentals hvarje-vecka:.;De senda som;snedsätta sig hbår.för lifstiden äro sådana, som icke hafva hågot Hem eller som gjort skälmstycken, så att. de icke kunna. återvända till-sina hemorter. Bränvinstillverkningen I riket år 1856. (Slut från gårdagsbladet.) 2:0 Tillverkningen i mindre bränneri, För lemnandet af en sllmän och lättfattlig-öfverigt öfver denna tillverkning har bifogade. taböllari