Aftonbladet – 29 augusti 1857, sida 3

aDeutz-Rägener-Bergbau-Vereins , som ege betydande jerngrufvör omkring Siegen i West falen. Aktiekapitalet uppgår: till 2 miliione: thsler. — Mer konstnärligt än industrielt in trease förster stiftandet af ett bolag i Atbs Iför att tillgodogöra -marmorbrotten på ör Paros; hvilket berättigar till den förhoppnin gen att det material, som en gäng Praxitele: loch Skopas begagnade, åter skall bli allmän nare inom bildbuggarkonsten. — Ått ett så ansedt och kapit:lstarkt bolsg, som det belgi ska ,Vieille: Montagne, företagit sig att bear Ibeta Ammebergb grufvor i Nerike, måste beträktas såsom en stor fördel i anseende til! den lifliga trafik och de många tillfällen till förtjenst, gom derigenom :framksaliar i orten, för hvilken nämde grufvor eljest utan tvifvel i lång tid ännu skulle blifvit utan ell nyts. Inom industrien uti inskränktare mening är det hufvudsakligen bomullsspinnerierna och väf verierna, i afseende på bvilka lusten ör före tagsamhet visar tig verksammast. I de fleste af Europas länder ha. undsr de senaste åren större etablissemtnter af denna art blifvit grundade; helt nyligen har äfven i Ryssland vset sig: intresse härför. För ieke längesedan b:de man underrättelse om grändläggandet af en stor, 3000 arbetare sysse!sättande bomullsma:nufaktur :på ön Kronbolm i Narow.; nu berättas om ett ännu mera: omfattande dyl kt företag iMoskwa. I Tyskland bygges en stor bomullsfabrik i Bamb:rg, och aktieteckning har blifvit öppnad för en dylik: avläggnive Oberursel i Nassau. För ögonblicket äro eurellertid de öngelska bomullsfabtikanterna (som under sistförflutna 8r producerade varor jör 38 millioner ) mindre oroade af fruktan för konkurrens på kontinenten än för det beroende, hvari de stå ef brod:r Jonathan, såsom nästan. uteslutande producent af råvaran. Af de under förl:det år förarbetade 900-miltioner skålpund rå bomull -togos) mer: än 700 millioner från Nordsmerika. Hänvieandetpå de af en möjligen inträffande Konflikt mellan de båda bröarsfolksnuppstående Kön wercieila och politiska faror har nyligen föranledt stiftandet sfen förening, som bar till syftemål att utbreda odlingen af. bomull öfver hela den del af joråen, som dertill egnår sig. Den höll sitt andra meeting i London den 19 Juni; der en petition: iämmet till 6nde: buset beslöts. ka Utom grundandet st ett bolag för stentoleE handel i Hamburg, -med ett grundäapital sf 2 millioner: mark banko; har man sg icke ba kant några stora företag på handelns områle. Såsom smådyningar efter det förlidet, år; på gåenåe bankKraserie!, uppitå hågra smärre proJekter, såsom upprättande af ett kreditsällskap i Elbing, .en -bank.i Seraing vid: Lättich och flera dylika; 5 f14 INRATIBEE ? En intressantare bild viser sig vid berski tande af kommunikationsväsendet. Om också penningklämmans inflytende -äfves här är märkbart, så roåste man dock känns tilifredsatällelse deröfveriett förut påbegynta: arbeten kunnat fortsättas, öfver den lättbet, med hvilken man äfven på afstånd kan följa deras framåtskridande, och öfver de utsigter, som den lät tade-beröringen mellan olika länder ech nas tioner öppnar för civilisstionsutvecklingen och mensklighetens framåtskridande i det hela. Gefiom öppnandet den 15 Juni ef jernbanan Herzogenbuohsee-Wylerfeld (det sistnämda mälet är en provisorisk station i Berns omedelbara .granskap); har det blifvit möjligt att på en dag (frånikl. Spå morgonen till kl.9; Y på aftonen) färdas mellan Frånkfurt am Mainoch Bern: Efter fullbordandet af Aarbron vid Beffi öck det fullständiga genombrytandet af den olycksdigra Hauenstein-tunneln kommer resan att förkortas med ytterligare några timmar. — Den 20 Juni skedde första profresan på Laibach-Triest-bsnang banan. öppnades den :27 Juli, en icke blott för Triest och den öxzterrikiska rmonarkien, utan ätven för verldsbandeln , med Örienien betydelsefull bändelse. — I Juni månad beslöts anläggning af följande liner: F Tysklatd: från Gera till Weissenfels; — i Schwejiz:-en bana gerom: S:t Imier-dalen (käntonei Bern) och äfvenledes: er från. Zirieh till Richterschweil på Ziärichsjöts vesute atränd; — i Nederländergia: linien Mastricht-Nyswegen, råsom fortsättning af den redas anlagda bsnan från Aachen: till: Mastrichty — i Fränkrike: 7 n! bana från Lille till Strassburg och det jpyrsneiska jernvägsnätet ; — i Spatien: sträckningarne från Villarobledo till Cordova, Malaga och Grarada. der snart nog äfven i Ubambras tysta: ruiner! den moderna, gälls okomotivpipan skall genljuda; slutligen i Sar. dinien:? genombrytandet af Mont C.nie, A:betena vid Suez k malen tega rask fart; de inspekterades under de genust förflutna veckorna å embetets vägnar af generalinspektören för de österrikiska jernvigarne, br vov Negrilli.. Medan-hr von Lesteps, den egent!ige upphofsmannen till detta betydelsefull företog, i Engl nd söker genom möten och andra agitationsmedel skaffa anhängareå: sin I id, förklarade lord Palvierstök den 7 Juni officielt, att britiska; regeringen vore !ogynsamt stämd mot företaget, semedan det skulle skilja Egypten från:Turkiet samt blitva, farligt för det britiska Indienn. (Forts.) Öppnandet af jernvägen maken I PR