å smörpriset och hushållsbestyren, såsom saker, ivilka förmå upptaga alla:en mentiskas tenkar. Begge delarne i sin öfverdrift bevisa inre fattigdom och armod på tankar och rIeflexionsförmåga, som endast kan ha sin grund i den första bildningan? huru oändligt myc: ken tidlemna icke sällskapalifvet och. husr Delsbo åt. den, soin har förmåga af sjelftanke och reflexion, och-huru många lyckliga stunder kan ejen såzuppfostrad qvinna ega; hvarom hennes vänher ieke ha en aning. Såväl Cecile som Carlina häde en helt snnan åsigt af HByad en flicka bör lära, för att bli en sjelftänkande och sfri varelse; någonting annatränudet man anser henne ämnadatt blifva. Deras undervisning giok således derpå ut att lära sina slever icke många ämnen; men fåta dem med förståndet fatta och bibebålla några fåy och på detta sätt gifva. dem några fasta punkter, på hvilka de kunde stödje sitt vetande, hvilket är något helt annat, än aft skicka .ut.dem på-ett-gungfly, sammanflätadt af en mängd så kalläde kunekapsgrensr, som med en osäker, fastän ibland blomsterprydd, mätta sbetäcker ett djup af okunnighet. Flickan bar kort:tid att läsas men Gud kar till ersättninggifvit henne snabb uppfattning och en förmåga att draga slutsalsef, riktigare och mera träffande än de flestamäns, Denna hennes. egna förmåga gör, att flickor vanligen lära sig mångdubbelt mera genom samtal än böcker, och denna Pe Aa Nitar fig rabäst deri, att fint bildadeg hhoörsällan läst sigill, utan vanligen left sigtill sin bildniug och sin fina observationsförmåga, denna af hvarjo berrs med kunskapsdjup nästan -rentaf obekantas skärpa i omdömet del) finkänslighet n öt allt osant och oskönt, som så vofta skimrer fram, då hon uppträder inom litteraturen, i salongeif, i politiken; i religiöneneller inöm skötet af;en familj, som hon Tyckliggör: Geeileioch Carlina-begagnade denna, egen het hos sitt kön, och deras flickskola fick