—— ? ÖÄ— Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 17 Augusti 1557. Det kunde förutses, att de konstantinopolitanska stridigheterna skulle blifva bilagda i Osborne: Så har äfven inträffat... Man anser det i Parisnästan fullkomligt säkert,att Öster: rike och Turkiet skola gifva efter för de-andra makternas önskningar och att de MöldauWallachiska valen komma att annulleras. Det är också just härom frågan är, och så framt inga nya i sammanbang med de? blifvande valen ståsnde händelser inträffa, kan man icke föråå adnat, än att frågan om furstebdörtet nig förening ellerlicke förening dermed är aft gjord. Också havi svårt att fatta hvad nås gra engelska tidningar mena, då de: försäkra oss att;engelska regeringens politikisafsgende å Donaufurstendömena icke blifvit. förändrad. Huru skulle det kunnas finnas; någon: annan politik än den, som består uti att ;ställa sz till efterrättelse invånarnes fritt uttryckta örskany då det är denna frin önskan; som: pariserkongtesten åsyftätock stiptilerat 2! Skulle händelsevis den britiska ministeren eller diplomatien ha någon benägenhet att än engång a 088 sovit akt af denna förutseente, jupsinniga och verkligen uppbyggliga poli K, som tager humör ång: för mtr Jäla but ka sig-ittorgon? Det synes mig dock, somivore det mer än nog att en gång bete sig på detia sätt, .och som -skulle det. vara af vigt för diplomatiens anseende och prestige att dylikt icke inträffar allt för ofta. För min..de! skulle. jag vara benägen ait ansechändelsen i Konstantinopel såsomsett af lord Redeliffe : nvändt sinnrikt medel, att I ta England visa Napoleon III en. artighet. Siker: är att resultatet endast tj-hat att stärks den redan så allmänt stadgadesmeningen on kejsarets stora inflytande i rådslagen om Eu:opas angelägenheter. Kejsaren stör i detta binseende i stor förbindelse hos lord Rede!iffe ePer förd Palmerston? Ändfligen är nu. Louvren fullbordad, till det .yttres åtminstone. .. Det tal, kejsaren af denna anledning hållit, -har, liksömojalla b ae! tal, ådragit sig. mycken uppniärksämhet och beundran. Beranger säges HX yttrat) att hia ansåg Napoleön III såsom! samtidens förste skriftställare inom Frankrikes cDetvill. näI stan synas som hade Beranger rätt. Eouvretalet är ett Litet mästerstycke af innehålla ) rikedom .i; förening med korthet, enkelh-t,l djupsinne; och,-jag .vore:frestad. säga, skalkaktighet; ty, afsedt från kejsarens verkliga afsigt, den jag.anser alltför upphöjd för att sänka sig ill epigrämmety-ärs det ickes desto I mindre sant, att det är på sammå gång upsinnigtoch skalkdktigt att påminna coin 1848års. provisoriska :regetings. patriotiska benägenbet att. fullborda Louvren. Det. är för, öfrigt .ganska.sant,att den, monarkiska huden mer äm en gång hos oas stuckit fram geriom den fepublikanska raggen: Detta på-l minner något. litetr om den inskription, som I var anbragt öfver ingången tll ett etablissement under den första republiken: Här. du ar man hvarandra: Medöörgurer stäng dörren omi ni behagar. , i e pa : En god och. mycket: välberäknads tanke, är I räglandet åf en medalj med Napoleon-I:s bild, ämnad åt alle såväl fratiska so. utländ; ska soldater, som, från 1792 till 1815 stridt ) under de :franska fanotna, Den erhåller denna inskription :i Å! seg -compagnonside gloirevså derniere pensee. ö Maj 1821 Utdelningen af en sådan Medalj röner sympati i mången fransmans bjerta, ochi Uenns ötgärd, som 2! ter! kronan på alla:de fördgådnde, som blifvit vidtagna till förmån för våra gamla krigarespillror, -utgörse:t hytt bevis, att Napoleon Il ganska väl förstår att anslå de strängar hos nationen, som; lättast vibrera; Valet af skådespel att: uppföra spå Marsfältet den; 15: Augusti utgör ett ioke smindre talande bevis på samma sanning: Enligt hväd vi sett af NANngsrne var Kinet i del. nas underkastelse, , För att uppfylla ett löft:, som ett SERGE fikenhet. aflockat! mig, miste ? jag Vara närvarande ;vid skådespelet, i hvilket regnet olyckligtvis spelade, en, oafr bruten rol; men.trots,.denna;.olägenhet, var tilloppet af åskådare ganska stort. och. mängden syntes förtjust öfver Djurjutabergen och den af dem omgifna arabbyn, och man måste mMedgifva att Härmningen var fullkomlig. Skrofliga bergspetsar, sluttningar, hållna i en verkligen afrikansk fårgton, d. V. 8. ett och annat grönt. parti på en grund af. gild, djupa dalar aftecknande sig i ett gränslöst fjerran, små hus och mosköer af det mest kabyliska utseende . .. Kort sagdt, man skulle ha kunhat tro sig med hull och bår förflyttad midt ibland Berii-Räterhå, .om icke den mest; parisiska hinimeöl gjort illusionen om intet. Krutet, som var. bestämdt att uaderhålla denna illusion, gjorde det ock ganska riktigt, åtminstone. hvad .angick, fHertalet: af åskådarne, som voro uom sig af förtjus-. hing: öfver det råska, Och lediga sätt, hvar: på våra soldater expedierade sina tältkamrater eni-Raterna... Dessa senare, täflade för öfrigt m hvilken sont skulle hastigast låta döda dis för att få utbyta rolen. af; aktör mot den middre, tröttande rolen af åskådare. ; : Mer parisaren, njöt, med berusning af .de döda och sårade. 1 ; ; Luftballongenvar densbland. alla de i skådespelet agerande . personligheterna,; hvilken Bade största möda att uppträda på den för Bonom bestämda skådeplatsen. Efter flera fruktlösa försök att sträfva, uppåt i den; gråa och disiga rymden, flög, hat. likväl slutligen a å smörpriset och hushållsbestyren, såsom saker, vilka förmå upptaga alla en menuiskas tenkar. Begge delarne isin öfverdrift bevisa I