Aftonbladet – 22 augusti 1857, sida 3

Soten och Jorden, Jorden och Mars, efte Greetiwiehs borisont, i Janvari, Februari, Mar och April (d. v. s. åtskilliga anticipationei ur Nöutical Almaänac) för nästa är 1858. I Vid dessa tabeilers typogråfiska produktiot bafva engelsmännen icke glömt anstölla prak. tiska jemförelseförsök, till -utrömande af der tid, som åtgått dertill. Enligt dr Rogets upp: gift börom har man funnit, att maskiner beräkvar och stereotyperar, utan äfventyr för fel, två och en half sffersida på samma tid, som en skicklig sättare behöfver för att blott sätta upp en enda sådan sida. Mr. Gravatt anmärker birvid, att hös en ny maskin. kan produktionsförmågan utan svårighet tiodubblag, så att tjugo sidor kunna trygt (quietly) beräknas och stefteotyperas, medan en sättare blott hinner sätta upp en endan; och han tillägger, att dessa fakta äro nog, för att visa, huru fåfängt det nu mera åkulle vara att på annat sätt än medelst maskineri försöka omtrycka någon äldre täbellskmling, äfven i fall man icke ville fästa afseende på den ovissa felfribeten. Det nya och egna i detta arbetes tillkomst har skyndsamt förskaffat det plats såsom kuriositet i en mängd engelska privatb-blioteker, som för öfrigt icke ega en enda matemätisk skrift eller tabell, och tidningarne hafva icke underlåtit att framhålla -denns märkvärdighet. På åtskilliga håll torde väl framgången få tillskrifvas arbetets spridning genom Englands förnämsta . bokhandelshus; men detta gäller långtifrån öfverallt och i synnerhet icke hos en ibland den engelske recensentverldens mest spridda auktoriteter, Atbengum, som ganska ampelt lofordat både uppfinning. och produkt, oaktadt man af recensionens inledning finner, att recensenten är samme man (Augustus de Morgan, en ibland Englands utmäörktaste analyster), som fordom fälde en sfgörande förkastelsedom öfver sjelfva det af Babbage aldraförst framstälda och af våra landsmän nu utförda förslaget, att medelst maskiceri frambringa tabellverk. I likhet med sina landsmän i allmänhet, se: han sig numera genom händelsernas utv:ckbng föranledd att ändra tankar, och i slutet på bans vidlyftiga uppsats träffar man följande: Uträkningar genom maskineri, med resulta rerna förkunnade af den tinklöse räxnaren sj-1f, är numera en fait accompli (accom plished fact); och den tid stundar, då -denns törsta verkhga framgång kommer ätt omförmälas såsom begynnelsen -till en lång och sällsam serie af tillämpningar Man inhämtar, af det anförda att den nya uppfianingen nu omsider lyckats vinna burskap i det praktiska lifvet. Med detsamma kan man: icke annat än önska både vetenskapen och menskligbetin lycka, att ve nig för framtiden befriade från änsu ett ibland de många maskingöromål!, som hämma och betunga dem, och som icke böra förrättas af lefvande väsen längre, än till dess de kunna öfverlåtas åt verkliga maskiner.