får taga ombord, till ett bundrade trettio; Ofverskri des detta antal, är befälhafvären bemfsHler till femtic rdr bkos böter; se 7 af kongl. förordningen af der 16 November 1849. Dei synes emellertid vara lätt för en anonym pas ssgerare att klandra på sätt som skett; men omde skett opartiskt, Sanningsenligt och rätivisi, deroi må andra än han döma. Stockholm den 19 Angusti 1857. A. M. Brinck. Passagerare. å Wermdö d. 12-dennez. 2 Åter ett lystringsord. . (Insändt.) Vårdslöshet och öfverdåd ibland våra hrr ångbåtisEaptener tyckes allt mer och mer taga fart. Hva; söka orsaken härtill, om ej uti ett allt för mildt ansvar å dem ifrån lagens sida. Något borde dock gö ras för att sätta en.gräns för detta råa olycksbringande öfvermod. Ioasändaren äaf dess: rader företog jemte en mäng: indra passagerare förliden gårdag (Josefinadåger) omkring kl. 10 på aftonen Hemfärden frän Djurgården å en af de kullbåiar, som gå emellan Nybror och Djurgårdsbron. Mörkret bade redan inträdt. Då vi kommit nära Nybrobattnen, utskjuter derifrån, med full fart utan föregången signalering och utan någon lanteroa för atv varsko, ett af ångfartyger Peru eller Kalifornien rakt på vår lilla farkost, i hvilken uppstod en förfärlig villervalla vid öfveriy gelsen om att j kunna komma undan. Flera frunimmer -afsvimmade, hvaribland ett sanslöst måst. föras i land. Endast Guds försyn hafva vi ock at: illskrifva det ej svårare fö jder inträffade; ty först när ångfartyget stod alldeles öfver Öss försiggick packning. Ett enda ögönbiicks försumligh.t af maskinisten och vi hade. troligtvis allesamman gått til botten; sorg och förtviflan skulle stört flera familjer ycks; och deua llt blott för-en af öfverdåd eller iknöjdhet uraktfåten skyldighetaf en ängbåtsförsre. Lagliga ansvaret för dylikt öfverdåd måste alltså kärpas -— ty det moraliska hos dessa hrr tyckes ej komma i fråga — för att stäfja deras öfversitteri.