rött yt NAGRA BILDER-ARK ONKEL. ADAM. C) Sådan var min barhdois; sådant allt hvad jag såg och hörde. Mai lör sig lefvä, söm man lär sig: modersmålet; me lär:sig tro det, som föräldrafae trodde. Man. tyckes ibland före tälla sig, att begreppen om rätt och ofäft vore medfödda, ibland tvärtöm — liksom kannibalens barn kunde-bli något annat än kannibaler. Men det-finnes ändå en! sådan känsla, som ibland sticket fram genom själen, liksom aningen, drömmen, spå oms andan, bågonting äsdligt, som har känsla för godt och ohdt, rätt och orätt; Kanske det är def anden, vår ande, som, Hå han.,en. gång blir fri,s är. gjord: till krympling och som i ljusets fike,-der barnen dansa i evigt solsken, :råste skumögd och FTörstörd släpa; sig fra på kryckor, och kanske just detta är fördömelsed : Hon sattiänge tyst och lät arbetet hvilas DAfti sitta instängd måtte ej bekomnig mig välv,acbörjade hön åtår och spegladecsig: Bra, Bettina! Du ärblek. .ögonen blott iiera röda. ..du gråter jä... eller, tillade hon, eftersinnande, kanskö tårarnes källa bör vara utsinad, då du råkar tanten.-. Jag är ve ligen något illa disponerad; jag är van att verka, jatt, lefva och. låta plan gripa in i plan, som .maskorna i en strumpa; men nu bar min kamrer gifvit mig: ett annat arbete. Jag skall ) vexlar, jar det är jag ovan vid; men det går väl; Sedan reser PE a ) So Aftonbladet nir 139, 140, 143-149, 151, 153 153, 158—161, 164, 168, 169, 171—182 184—188, 190 och 191.