Aftonbladet – 18 augusti 1857, sida 2

Nola Janet BANSKA TINRA, COCK på artincCliel ang nä got bättre än på naturlig.., UTRIKES. Dagens utländska. poster hafva medfört tidningar från London at den 11, Paris och Briissel af den 12, Hamburg af den 13 ssmt Köpenhamn af den 15 dennes. Finska tidningarne äro daterade Helsingfors den 13 deznes. FINLAND. Från norra delen af landet förmäles, att utsigterna för skörden äfven detta år äro särde.s les bedröfliga. Matts Pohtö, en bekänt finsk -bibliofil och antiqvitetssamlare, mördades förliden vecka i Nuora by, 9 verst från staden Wiborg. P. var stadd få resa tili S:t Petersburg, med rekommendationsbiljett af generalguvernören , för att der förskaffa sis några finska skrifter, som ej stodo att få i Finland, Han dog sår lunda, säger Helsingfors tidningar,, i, sitt värf, som ver att sama ett så fullständigt finskt bibliotek som möjligt; och hans frånfille är utan, tvifvel att anses för. en. ganska stor förlust; också lär hans ssmling af finska böcker vara den största som fins. Omkring 30 års tid har P. användt härpi; också skydde han inga mödor för att få sig omhänder antingen ett M:nuckript eller en rar bok; för en sådan kunde han g3 flera tiotal mil, hvarpå också .denna resa till S:t Petersburg är ett bevis... Pohto var annars torpare från Ylistaro kapell af Storkyro socken, och en del af hans bibliotek lär finnss hemma, men största delen i någon sock.n i Tavastiand. Möts Om trafiken på Saima kanel eskrifves itidvingen Wibörj : Då isen i våras låg läcge på Saimens vatten, kuode trafiken på Sainfa kanal forst seat komma i gång; men sed:n den en går börjat, har den varit särdeles liflig. Sedan Johanne: ha per medium 20 fartyg dagligen passerat kanalen, mer flera dagar ända till 50, Totalsummän af i sommar genom kanalen uppåt till Saimen forslade fartyg och båtar är omkring 830 och neråt till Wiborg 520. Bönder från Kuopio och S:t Michels län iofinaa sig mad sina Jandtmannaprodukter vid kanalen, och W:borgsbönderna, som förr plägade resa kring i de norra länen för uppköp af smör, som de sedan landvägen släpade till S:t Petersburg, få nu köpa det vid egen strand, och kunna sjöledes få det till cen ryska hufvudstaden. Ibland andra kom en kuopiobonde med sin smörlast i en vanlig kyrkbåt till kanalen, och glad öfver att ha lyckligen och väl tillryggalagt en så lång resa, fick ban Just att se, hafvet och S:t Petersburg. Då han varnades för faran att med en så liten båt utsätta sig för hsfvets stormar, svarade han: jag känner ju Saimens vindar, och begaf sig å väg. Efter ena vecka kom han förnöjd tilibaka, seglande med mjölmattor i sin båt och hämtande hälsningar från Ryssland. i HOLLAND. Enligt underrättelser från Haag har guvernören uti det holländska Indien protesterat mot .besättandet af de vid gränsen af de holJändska besittningarne i indiska oceanen bes Mägna Oua-Höreö-rne utaf engölsmännen och beledsagat. sin protest med en vidlyftig promemoria, hvari han ådagalägger,. att, denna ögrupp tillhört HoHand alltsedan år 1680. Mazzini ska!l icke hafva lemnat Italien; såsom. förut. varit berättadt, utan tros uppebålla sig fördold i Genua. Historien om hans ankomst till London skall blifvit med afsigt ätspridd för stt vilseleda polisen. TURKIET. Enligt telegrafrapport från London af den ll dennes, till Indep. Belge, hade lord Palmerston, , uti sin förklaring rörande valen i Moldau, yttrat, att desamma redan varit verkstälda innan kaimaksnen emottog. Portens.befallning med -hänseehde till utförandet af valfirmanen. -Derefter tillade lorden, att de nya valen skulle komma att inom fjorton dagar förrättas i öfverensstämmelse med en af sultanen utfärdad ny firman. Osk adt dem: förlikning, som blifvit afslutad i Osborne, skulle dock franska sändebudet i Konstantinopel, br de Thouvenel, inom -kort afreså. Men detta bans sflägsnande skulle dock icke störa det återstälda goda förbållandet mellan Frenkrike och Porten, utan måhända endast hafva till följd. lord Stratfordde Redeliffes liktidiga återkallelse, hvilken försoningsåtgärd England skall visa sig böjdt att bevilja. Det berättas äfvsn att Frankrike har yrkat österrikiska sän.debudets, baron Prokeschs återkallande, men wienerkabtinettet tros ej vara böjdt att gifva efter i denna punkt. AE z Den ursprungliga tillkomsten. af tvisten rörande valen uti Donaufurstendömena skildras af en fransk tidning som följer: Ryssland och Frankrike hafva is8ynherhet blifvit förnärmade deraf, att Österrikes och Englands sändebud icke blott öfvervarit det ministerråd, hvaruti Beslut fattades, attzvalen i Moldau icke skulle uppskjutas, saint påtagit sig bela ansvaret för denca, åtgörd, utan tillika förmått Porten, att afstå från den ursprungliga planen, att låta lord Stratford. de Redoliffe och hr.de Thouvenel få tid att begära nya förhållningsörder från deras regeringar, innan säken afgjordes, Nämde ministerråd egde ruin den, 18 Juli, Utom Englands och Österrikes sändebud, voro endast storvisiren och Redschid paschå dervid närvarande. Den sistnämde, som då var utrikes minister, öppnade förhandlingarne med en förklaring, att Porten fortfarande icke hyste någon högre önskan, än att följa sina allierades råd; men sådant vore nu omöjligt, emedan depescher af skiliattiot Snake IA