khande! kan subskriberas på: HEINROTH,; J.C. A., Lärobok i An.-;threpologien (h. 2:-24). Anthropologieh bar sin rot i Christendomen och torde korbiina att utgöra den bufvudsakliga förm, under hvilken denna i framtiden skall genomtränga äfven de svetenskapliga åsigterna. — Den ifrågavarande boken är skriiven i religiös ton, och denna ton är icke affekterad, utan uppriktig och allvarlig (SV. LITT. FÖREN. TiDN. 4838, s 44.) Bland tidens goda tecken intager, såsom uppgifvande de verkliga orsakerna till-dess sjukdom och botemedel deremot, — HEINROTHS ÅNTHROPOLOGI elt utmärkt rum; hvarföre man önskar och Hoppas, att icke allenast akademiernas, utan ock kyrkans allvarliga stySresmän skola sätta :denna bok. i: banden på alla de ; ynglingar, som bildas till embetsmän, så i kyrkan som staten.n I HEINROTH, J.OC. A., Orihobiotik, feller Läran Om det Sanna Lifvet, med afseende så väl på Menniskans Physiska som på hennes illoraliska och Åsthetiska Natur (bh. 2: 28). Om denna såsom i allmänhet om Heinrotbs skrifter gäller, att de äro religiösa till andan och populärt philosophiska till formen, — De egna sig derföre sytnerligen väl för ynglingen, som måste börja att tänka och j handla på egen band, då hn -lemnar fädernehemmet noch gär att bereda sig en plats i verlden NEANDER, A.:, Jesn Christi Lefverne, . 1 odess. historiska. sammanhang ; och utveckling (tills med Ani märkniögarne, som blifvit särskilt utgifna, h. 4 Räs 32 sk). vAlt af detta arbete, hvars företa upplaga utkom 1837 och tredj: redan 18539, ännu 1845, 6 år Bfter deh mot Strauss utkämpade striden, en fjer4e upplaga utkommit, bevisar bäst det klässiska anseende, detta arbete tillvunnit sig i Tyskland —Au detta anseende i-ke är mindre äfven hos oss, känner en hvar, som lästProfessorn Hr Doktor Melins skrift i sämma ämne SCHLEGEL, FR., von, Historiens PhiIosophi. (Compl i 2 Del., h. 3: 16.) Hyad Fredrik Schlegels Popnlärphilosophi beträffar, står bon visserligen högt öfver mängden af dylika försök, och ingen var väl, — så vidt det beror på vidt omfattande studier, sann Själsbildning, mångsidig inre och yttre erfarenbet samt stora frimställningsgåfvor, — .mer än han berättigad att på sin lefnads afion åt en större allmänhet meddela vinsten af rastlöst fortsätta forskningar och betraktelser. (Sv LITTERATUR-FÖREN TIDN. 1833, s. 39) . i SCHLEGEL, FR. Den äldrs och nyare Litteraturens Historia. :(Compl. i 2Delar, h. 3: 16). Ett ännu oupphunnet mästerverk af förvånande .sakkännedom, af snillrik uppfattning och sammanställning (Sv. LITT -FöÖREN TIDN, 1835, s 389.) : SCHLEIERMACHER, PR, Prediknin-gar. (Compl. i 4 Saml, h6: 36) Schleiermachers verksambet äfven som Predikant och Religionslärare har i hög grad varit utmärkt. — Det stofa antalihörare, som Söndagligen sam ades omkring bono: såsom det heliga Orde:s tolk, ieddes uf honom till en äjup uppfaltnink 21 Skriften och befästadesi tron genom kraften af hans lefvanae föredrag. (SV. LITT.-F. T:; A834;5, 396.) SCHLEIERMACHER, FR., Den Christliga Tron, efter Evangeliska Kyr. käns Grundsatser framställd i sitt sammanhang. (Compl.i6 H. 5: 40). Af den Christna Trosläran en vetenskaplig fram ställning, i hvilken den spekulativa tanken genomträn: ges af den religiösa känslan — ett sinnrikt, djupsinnigt verk, !utmärkt-af iden skarpa kritik, hvarmed Shyvarje ämne ; derati . behan:lias., (SV. LITT-FÖREN. TiIDN, 1834 s. 396.) . Grunden till Schleiermachers epochgömnde infytelse ppå behandlingen af dea dogmatiska vetenskapen är aprincipiekt au söka i det genom honom återupprättade för ållandet imellan dogmatiken och trosmedve.andet (CLAUSEN, Christelig Troeslere, 1853, sid. 61.) ir öppen t:1! slutet af Aug. n mänsd anda artikbvr (enl almter) betydlig sabaott, ända än 0 tl 20 proc:t på myate WeRon nice, åtet laga dessa