Aftonbladet – 15 augusti 1857, sida 3

ret och satte sig:gent emot sin fru. Begge tego. Intet ljud störde tystnaden, utom att baronen trummade med: fingrarne på bordet, för att låta några kroppsledamöter deltaga i den inre oron. Andtligen inträdde Aurora. Dörren gick igen efter henne och hon stannade :på deanslagades plats, stum betraktande det högtidiga uppträder. Trad närmare, Aurora! Jag och mamma vilja tala med dig, sade baronen. Hm, hma, började han åter efter några trumningar på bordet, vbm, professor Thormann har ifvit ett bref till oss. Ja, jag vet det.n Vet du det? Ja.n Jaså, du har tillåtito, utfor friberrintidn, att den egennyttige uslingen -har vågat nig att friactill dig? Aurora kastade blott en frågande blick på hnodren, men svarade ej ett ord. Tror du att ban vill ha dig?... Nej, Stensö vill ban ha, den usla :menniskan. .. Och du bar vågat uppmuntra honom ? Jag char icke allenast uppmuntrat honomn, sade Aurora lugnt; jag har sjelf friat till honoma Är du rentaf galen? ... Det är inte möjligt I å Å Jo, det bar jag. Jag skref i går till honom och sade -honom, att jag älskade honom och ingen annan, utt jag eldrig ville gifta mig, om jag ej fick honom, och bad honom, om han tänkte som jag, skrifva i dag.n Areförgätna ! ... började friherrinnan. Här lönar ej mödan att käxal afbröt baopen, som i sin oro stigit upp och med täta ch hastiga steg mätte golfvet. (Forts. följer.)