Aftonbladet – 14 augusti 1857, sida 3

BLANDADE ÄMNER.. Staden Benares 1 Ostindien, Förträffig? passagerarevagnar, som i beqväåmlighet och elegans icke stå efter de bästa sådana på de europeiska jernbanorna, bringa den fesande på några få timmar från Kalkutta till Rannigunge: (omkring 22 svenska mil). Här måste hån åtnöja. sig med ett fortskaffningsmedel, tillhörande en mindre framskriden civi lisation, och hvars införande dessutom, till skam för det af ostindiska kompaniet så länge bibehållna status quo, skedde för endast få år tillbaka. Ända till senaste tider har den resande måst i en palankin, buren af menniskoarmar, genomfärdas hela sträckan af de engelska besittningarne, under tusentals uppehållande hinder, strapatser och obehag. Sedan öpphandet af sGreat Trunk-road hafva enskilta bolag anskaffat offentliga vagnar, hvilka underhålla kommunikationen på hela det cmråde, som skiljer Kalkutts från de stora centralpunkterna Delhi och Agra samt de vigtiga militärpösterna Mirut och Umballdh. Några ord om den :resandes lefdadssätt och beqvämligheter under denna färd torde här vara på sin plats, . Under inio. månader af året tvingar honom den glödande -hettan, som vidtager med solens uppgång, att vid dagens inbrytande göra halt och taga sin tillflykt i något af de bungalows (värdshus), dem engelska reg: ringen underhåller på vissa punkter af Great Trunk-road. Men man må icke göra sig några öfverdrifna föreställhingar om de beqvärnligheter, som dessa etablissemanger erbjuda. Hvitrappade mnrar, ett bord, en. säng, tvenne stolar och en tvättkannoa af koppar utgöra det hufvudsakliga af. dessa offentliga asyler. Hvad köket har att erbjuda är lika snart uppräknadt: ris, ägg och en illa anrättad kyckling. Dock måste man erkänna, att i dessa herbergen råder öfverhufvud stor snygghet, och att den resande har allt skäl att vålsigna det låga halmtaket, under hvilket punkahs: och tatties (mattor af välluktande växter) skydda honom mot solens glöd och de heta vindfläktarne. För öfrigt lifvas den ensliga färden aldrig af några pittoreska landskapspartier eller historiska minnesmärken. Ända till Benares går den makadamiserade vägen genom en lång rad af slätter, hvilkås enformighet endast i nå gon mån afbrytes af höjderna vid Radschemal. Hvåd minnesmärken. eller ruiner beträffar, så är ingen trakt på jorden fattigare derpå än denna, Oupphörligt mötes ögat af otympliga bambuhyddor och n halfnaken, kopparfärgad befolkning. Det tyckes, som hade årtusendena spårlöst rullat fram öfver desåa ensliga nejder, Och land och menniskor oförändrade förflyttats från urtideh in i den närvarande. — Vid framkomsten till Benares antager allting en ny skepnad. Här återfinner den resande hela glansen åf denba mystiska religion med dess fantastiska öfvertro, till hvilken ännu i våra dagar mer än 200 millioner menniskor bekänna sig. Staden Benares, detta bramahreligionens Jerusalem och brännpunkten för den imltisku vetenskapligheten, är, som hvar man vet, bygd på spetsen af Schiwas treudd, i motsats till alla andra orter på vår sublunariska verld; hvilka hvila på ormen Anantästiotusende bufvuden; och det är denna omständighet ensam; som skyddar staden mot jordbäfningar. Men detta företräde är icke det enda, hvaraf invånarne i denna för Gud tärkolig stad bafva att glädja sig. Eu pilgrimsfärd dit tillförsäkrar hvar och en fullständig syndaförlåtelse, och den, som har den lyckan att här för första gången skåda solens ljus, undslipper de fröktansvärda själåvandringar, med hvilka hinduläran är så frikostig, samt upptages efter döden omedelbart i gudomeds outgrundligaste djup. Af dessa trosläror, hvilka för hela indiska kontinentens befolkning ännu gälla som oomkullstötligadogmer, låter sig förklaras den ofantliga mängden xf pilgrimer, söm årligen besöka Bånares, äfvensom den mer ät en Million starka befölkning, som lefver inom dess murar. — Sedd från floden, företer den heliga staden ei på en gång imponerande och bizarr anblick. Medan på högra stranden af Ganges oöfverskådliga, låga slättmärker utbredå sig för ögat, reser sig på den venstra. den terrassförmiga staden, presenterande en lång rad monumentala bygnader af besydoerlig arkitektur, men. af hvilka totalintrycket icke saknär majestät. Dessa bygnader — palatser, tempel ellr fästen, ty det är svårt att genast släta sig till deras karakter —, med torn, höga portaler, långa och smal fönster samt en massa af minareter och kinesiska paviljonger, dominera i stolt majestät fld den; med hvilken de stå i förbindelse medelst -mooumentala trappor (ghauts), som till storleken af sina proportioner nästån alla kunpa mäta sig med deb praktfulla trappan i Versailles, Hundratals bindutempel, öfverstrukna med lysande färger samt försedda med kupoler i form af biskopsmössor, bizarrt ornamenter och. rik förgyllning, mildra den någo stela taflan; åt hvilken eröfraren Aurengzebs moskå hvilken som ett segermoment reser sig på en höj? bakom -staden, förlänar en majestätisk affundning, Men det är isynnerket vid soluppgången, som detta panorama framställer för främlingens ögon en tafls full af rörlighet och fantastiskt lif; Jättetrapporne äro betäckta med svärmar af badandey hvilkå stiga upp och ned. Midt ibland dem framskrida, med långsamma steg, falla af värdighet; då-s: k. heliga oxarne. Uppsyningsmän af bistert utseende, iröd turban och med sabel vid sidan, sitta på sina säteb nedanför trapporna, hvarifrån de med ängslig min öfvervaka de badande och till och med af den fattigaste fordra den vanliga tribaten af några kauries. En otalig mängdmän, qvinnor och barn springa omkeing i vattnet, medan på de nedersta trappstegen stråla i solskenet tusentals kopparkärlysom blifvit ditsatt af de badande. Ehuru endast ganska få våga sig ut på djopet, inträffa ofta nog olyckshändelser, som icke alltid kunna tillskrifvas öfverdådet eller tillfälligheten. Bofvar; som äro skicklige dykare, fatta stundom tag i de badande. qvinnorna och..barnen, samt, draga dem ned under vattnet för att bemäktiga sig deras örringar och armband; och en af dessa missdådare skall under flere år, iklädd ett krokodilskinn, med framgång hafva fullföljt sin gräsliga industri. Äfven-bänder ofta, att religionsfanatiker frivilligt söka döden i den heliga floden. De hänga dervid ett stort lerkärl kring halsen och öfväörletsna sig. sedan åt strömdraget. Hela den tafla vi nu beskrifvit sträcker sig. ända till murarne af Aurengzebs moske. Men från detta tempels minareter visar sig den heliga-staden-i en. helt annah skepnad. Alla dess bus, betäckta med platta tak, ligga som en ofantlig slätt under åskådarens fötter. Men gårdarne och gatorna äro så trånga och djupa, att denna oerhörda stenrmassa, som bsbos af mer än en: million menniskor, Visar: sig för ögat endast som en stor, liflös öken. — De trångaste, smutsigaste, mörkaste gator i Europas hufyudstäder kunna icke gifva någon föreställnipg om gatorna i Benares. Man märker snart af den Syckande luften; att man befinner sig på ett ställe, der. pestens och kolerans demoner uppslagit permanenta bopålar. På gatorna framströmmar en afiärds blyfärgad. menniskomassa, batäckt med lumpor; som trotsa all beskrifning. Vid hvarje steg Måste Man väja för någon af de Heliga oxtrHe. ) Dessa djur, hvilka iden ostindiska staden förekomma nästan lika talrikt som bundarne i. Konstantinopels bazarer, äro ettverkligt ondt, mot hvilket de epgelsa myndigheterna endast i hemlighet kunna vidtaga några åtgärder, ty invånarne egna dessa fyrfotingar en: fullkomligt egyptisk dyrkan samt föda och vårda dem. Det är nemligen en allmän tro bländ hinduerna, att oni man: vid någon anförvändts I eller väns död sätter ett af dessa djur i frihet, så l upptager det på spetsen af sina born alla den aflid-) nes synder, hvarigenom denne undgår att återvända till! jorden och helx årtusendet framkräla sitt lif i den otrefliga skepoaden af en daggmask eller enl. groda: Det är derföre endast i yttersta nöden, då Kröatursbefolkningen alltför mycket tillväxt, som auktoriteterna besluta sig för att befria städen från