andervisningen, hvaråt landets regering egnär både msorg och, jemförelsevis, betydliga uppoffringar. En berättelse från kultusministeriet till konung Otto () redogörande för. ställningen mel allmänna unervisningen under löppet af skolåret 1855 och 1856 slutande med September månad), ur hvilken följanie uppgifter äro hämtade, utvisar detta förhållande. I Genast efter landets frigörelse från beroendet af uilänningen beslö. man, att den allmänna uadervissingen skulle bekostas af staten, äfvensom att folkskolan genast borde organiseras, hvilket skedde med vexlundervishingens tillbjelp. En enskilt patriot; 2leobulos, införde metoden omkring begynnelsen af iret 1821. Den utbredde sig snart genom flera fosterlandsvänner till hela riket, hastigare än detskett i det öfriga Europa, ännu innan kriget var slutadt. Presidenten grefve Capodistrias ankomst befordrade ramgången ännu vidare. Han inrättade stipendier för dem, som ville låra sig metoden, för att sedernera sjelfve blifva lärare. Man finner likval af ett cirkulär, som hab. utgifvit, att han med största belåtenhet sett skolorna redan varmt understödda utaf enskilte, medborgare... .Normalskolan i ZEgina började kringsända välinöfsade lärare, hvilka då användes öfverallt, der största behofvet visade sig. Dö politiska brydsåmheterna under åren 1831 och 1832 gjorde afbrott i den börjadö utvecklisgen: Man bade då icke mera än 60 skolor, de flestå på öarne i Egeiska hafvet. Men vid konuog Ottos tillträde blef skolundervisningen en bland regeringens förnämsta syfterhål. iHan ntfärdade en förordning d. 18 Febr. 1834 om Folkskolan. Främst inrättades nu en normaälfolkskoPa (Didaskalion). Anslaget dertill var 26,722 drachmer (å 22 sk..2 rst. bko), hvarförutan. också 92000 drachmer anslogos till.30-stipendier. För närvarande -finnas för -folkundervisningen 357 vexelundervis: mnivgskolor inrättade af staten, och 29 af enskilta; båda för gossar; äfvensori 62 af stater inrättade, och 22 af enskilta, för flickor. Ståtens skolor hafva under ret varit besökte af 30,520 gossar och 4753 flickor; He enskilta folkskolorna utaf. 4560 gosar och 1743 fickor; så att hela antalet barn i folkskolan senast varit 41,597. Antalet af skolor 450 och lärarne 495. AF -enskilta stiftade och underhållna vanliga skolor afva under samma tid funnits 300, med 10,000 lärjungar,af båda könen. Man undervisar der iinnanjäsning, skrifva ochiräkna. Sammanräknår man ov klla dessa första gradeus skolor, finner man deras ental vuppgå till-750, med 51,597 barn och 795 läfare och lärarinnor. Statens utgifna och utgående årliga. kostnader för; folkskolan stiga till. 102,655 rackiaees kommunernas. till. 287,000; . eller tillsam inans.389,655. drachmer (180,621 rår bko): Andra gradens. skolor (de Helieniska: skolorna) hafva varit 88, deribland :8 enskiltes.-Några: hafva trö klasser, med minst trenne lärare, men andra åter endast två klasser och två lärare, samt slutligen en del, som icke hafva mer är en klass och en lärare: Statends helleniska skolor båfva varit besökta af 4224 lärjangar och haft 137 lärare, Då enskilta Helleniska skolorna hafva. 288 -elever.; Ifrån dessa skolor öfvergå lärjungarne till gymnasierna. Äfven för fliekor finnas fem Helleniska skolor, tre i Athen och två i Syra, med 480 elever och 22 undervisande (till större delen anställde i-gossskolorna). Sammanräkgade antaiet af dessa skolor var 93, och eleverne af båda könen i bäde statens och enskiltes skolor af detta slag ha såledessvarit till ett antal af 4,992. ; Gymnasier. I belx riket finnas blott 11 gymnasier; hvaraf sju statens, tre privata och et. ecklesiastikt. Det sistnämda, stiftadt al Rizzaris, har rang af gymdasium för elever, som: egna sig åt prestembetet. Två af dessa finnas i Athen, i Nauplia, Patras, TriPolis, Lamia och Syra, ett i hvardera. Af de privagymnasierna finnås två i Syra och ett i Atbön; levernas antal i alla gymnasiernä uppgår till 1182, ed 67 professorer. Statens kostnader för sina gymaasier stiga till. 186,692 drachmer. Evelpidernas skola (kadettskolan) har 15 professorer, 10. underlärare-och 75 elever. — Polytekniska-skolan, 14 professorer och underlärare samt 486: elever, deribland 155 egenligen och stadigt skolan tillhörande. — Landtöruksskolan i Tirintbus, med 5 professorer och anderlärare samt 30 lärjungar. — Skola:för förlossrängskonsten, en professor, 11 barnmorskelärlingar. — Otto universitetet, stiftadt den 2 Juli 1839; har 590 studerande, hvsribland 315 tillhörande, grekiska staten och 235 tillhörande grekiska familjer ifrån Kodstantinopel och andra orter utom konungariket. Professorernas antal är 42 jemte en lärare i österländska språken. Af de studerande hafva 46 blifvit grauerade under senaste akademiåret. En farmaceusisk skola, förenad med universitetet, är att anse såsom en dess fakultet. ; Hela sammanräknade antalet af högre och lägre andervisningsanstalter och dervarande lärjungar af våda könen upptaga 1111 lärare och 58,674 elever. Stipendiater, ;. Kultusministeriet underhåller stipenlater, deribland vid universitetet 10, i gymnasierna 30, i helleniska. skolorna 8, i rormalfolkskolan 30, sid främmande europeiska läroverk 4, i Rizzaris seklesiastikgymnasium 6, i fruntimmersskolorna 30, illsammans 120-af.statsmedel.. Af.-medel från enskilta donationer 99: Dessutom från krigsministeriet 14 stipendiater vid främmande europeiska undervisaingsverk, 27-i Evelpidernas skola, jemte 29 halfsstipendiater derstädes. Inrikesministeriet. håller 9 stipendiater i europeiska fria konsternas skolor, 19 i polytekniska skolan , 10 i, landtbroksskolan. Sjömi oisteriet I stipendiat i ntlandet och 3 i Evelpidernas skola.—-Statens pensionärer bland studerande äro såedes 331. Samiliga utgifterna å statens sida för undervisningsverket stiga till 735,181 drachmer. Sammanräknadt med förr uppgifna, utaf kommunerna utgåen19 afgifter till folkskölsn, uppgår således hela beloppet för undervisningsverket.i konungariket Grekland till. 1,022,181. drachmer (omkring 500,000 rår svenskt. banko). oå 083 I afeeende.på foikskolorna. inträffade..en obehaglighet af tämligen stort inflytande så länge kommunernas afgifter ingingo dit omedelbart; men sedan regeringen öfvertagit förskjätandet, så att kommunernas: afgifter numera ingå : till staten, har undervisnidger fortgått utan hinder och med ökadt förtroende... Babil Det klassiska grekiska språkets grammatika IAses i skolorna med afseende på att-det moderna skrifråket alldagligen mer och mera närmar sig till det klassiska, med hvilket det.sträfvar. attjideotfiera sign. Årligaspris.utfästas.för läroböcker, . En Jag stadgar. att hvarje barn oskall till-tolfsårs ålder hållas. till skolgång, så framt-ejkan visäs att barnet reda eger ett kunskäpsmått öfver hvad folkskolan åstad kommer. Reälskolor saknas beklagligtvis ännu; oddast en början är dertill gjord. Man hoppas spart komma till den punkt, ; att hvarje kommun erhåller en prest, skicklig ej blott till gudstjenstens förrättande, utan också bildad att ban kan genom predikningar och andlig unde isning höja sina försänmlingsbarns religiöa och möraliska ståndpunkt. Handelsskölan i Syra blomstrar. Ett lycenm för sjöväsendet är under anläggning, på grund.af enkilt -donationaf-Varreki.— Samtidigt skola i-feraorter praktiska sjömansskolor inrättas. fä I belleniska, skolorna.;och gymnasierna börjas, dasens med: -böp, hvarjetite noga. tillsyn hålles öfver. pleverhas: närvaro vidden offentliga gudstjensten; leremot bar man afskaffat firandet af en möngd estdagar, hvaraf undervisbingen vid läroverket varit sindrad. Ett nationalbibliotek är inrättadt, likaså ett myntsabinett samt ett observatorium; äfvenledes en sal ör fysiska eyperimenter. Men de båda senare föres nu. först med nödiga iostrumenter. Archeologiskt museum... Kgentligen utgör hela grefiska riket ett arkeologiskt museum, då landet är LL ) Rapport adresså au Roi ar Vingtruction publique Vendant Pnendoe st lukgre Menell kl AL Ahuista SS I CA 0 Peg. Pe CL Pr fat fö Vt bn VR kt rr ÅR RR RR RR