Aftonbladet – 13 augusti 1857, sida 2

Din fröken, Blixa? Hvadgjordehon? Åbjo, hon sörjde ibjäl sig, stackars fröken, för det att hon ej fick den hon ville ha.o Hvem, Blixa ? Det vet jag icke, men det var en ung herre i Stockholm, tror jag. När han kom per om sommsren till Stensö var hon ej sig lik; hon aftynade, stackars fröken. Ingenting sade hon; men gamle baronen sade en gån — jag var händelsevis i rummet intill, oc dörren var öppen — Om vi skola resa verlden omkring, så skola vi finna honom. Hvad bjelper det nu till, sade min fröken Aurora, när jag redan står med: ena foten i grafven? Men gamle baronen säde: Hade jag trott att du så innerligen älskade honom, så skulle jag ej afvisat honom; men jag trodde, att det ens dast var en flyktig kärlek å din sida, och, efter han var fattig; att det var Stensö han friade till. Åter-detta olyckliga Stensöl suckade Aurora, afbrytande.den: gamla. Och-hon dog. jag sjagevet. Nej, först reste då utrikesi fleravår. De bökte visst, men funno ingen. Ack, det var en olyckal....Den historien rör er väl, fröken-Åuroray. och-ej blott er,. utan hvar.och en; som får, vetaiden! Gamlav konsertmästaren ovar så intresserad deraf; vatt jag måste upprepa denotäliga gånger, och dåsattgubben der och betraktade porträttet och sade alltid till: slut :-Men fröken. Aurora är i himJen, gamla mamsell. Blix; dersråka vi henne, och går ni före, såsäg henney att jag också nåller af henne ..; Jag undrar just om kon: sertmästaren. kommer hit i sommar. Närmare hösten, lilla Blixa. . Han är hitbjuden af pappa:s: Tyst, det rullar. . det är: generalen medisin sond Jaså, en friärö kanske ?p Till Stensö, jä Mig känher han icköj