Aftonbladet – 11 augusti 1857, sida 3

ac anUTV På UC aNUTA. AA DAVIGA ILVAV ULyGIBUTA erspost, .och låta mig veta när kejsaren går ut om dagen och återkommer om -natten. (Slutet följer:) UTRIKES. Vi hafva i dag möttagit utländska tidnin gar fråh London af den 4, Paris, Brussel och Berlin af den 5, Hamburg af den 6 och Köpenhamn af den 8 dennes. FRANKRIKE. Kejsaren och kejsarinnan afreste den 5. den: neg till Havre, hvarifrån de efter ett kört uppehäll skulle begifva sig till Osborne. Vid Havre låg: en engelsk flottilj om-5 linieskepp och 10 andra fartyg under amiral Chads befäl, för att göra honnör för kejsarparet. I Paris går ett rykte, att kejsaren har för afsigt att på sin namnsdag den 15 dennes utfärda en amnesti; hvarigenom 150 sakfälde skola?benådas. De diplomatiska förbindelserna mellan Neapel och Frankrike anses uti Paris vara på god väg att återknytas. Såsom Frankrikes framtida representant vid neapolitanska hofvet bet tecknas hertigön af Montebello, sim under Ludvig Filips tid beklädt denna j ost. ENGLAND. Genom sitt yrkande att vissa handlingar rörande administrationen i Ostindien måtte framläggas för parlamentet har Disraeli il sjelfva verket endast gjort ninisteren en tjetist De öffetitliggjorda utdragen af generalen id Charles Napiers rapport år 1849 äro nemligen i högsta grad förmånliga för den ostindiski regeringen. Mat bar förebrått regeringen. att hon satt alltför stor lit till.de infödda! trupperna, men i rapporten heter det härom: Vårt indiska områdes försvar är anförtrodt åt fyra sörskilta armekårår, nemligen de kungliga trupperna och armåerhai Bengalen, Ma-j dras och Bombay, hvilka tillsamåmans räkna omkring 300,000 man. Fältartilleriet består af 400 kanoner; härtill komma dessutom kanonerna i positionerna, i fästena och i tyg-1 husen. Detia är en väldig här, nvars -hållning är göd, och hvars disciplin icke lemnar något öfrigt att önska. Den är uppfyld:af! mod, och en utmärkt krigareanda -räder allestädes. Dessutom vill jagarnmörka, att dennä styrka skulle kunva höjas till dubbla antalet utan någon känbar olägenhet för befolkniagen .:. Vidare har nian kländrat regeringen för det att hon valt Delbi; som tilfölji af sin belögenhet och betydelse sårom: stornioguls fordna residens efter all sannolikhet skulle atgöra utgångspunkten för ett uppror, till-en af hufvuddepoterna, så att de upproriske här funnit rik tillgång på vapen. I detta afse: ende yttrar generalen: Jag betraktar Delhi såsom ihvärje åfseendeden bästa platsen för, våra; stora. magatiner. Genom fsitt centrala läge är det i stärid. att utsända trup: per och: förstärkningar... !Af denna !ahledning anser. jag detiäfven vara ändamålsenligt; att artilleriets chögqvarter förlägges till:Delhi eller Mirut7: Avgående möjligheten af en sammansvärjning bland de infödda trupperna, hvilken, enligt oppositionens utsago, var-lätt latt förutse, yttrar generalen: Efter hvad jag hört sägas, var lord Hardinge ogynsamt stämd Imot de indiska truppernas koncentrering, emeIdan Han befarade att de skulle göra myteri; Jag bekänner, att;jag icke kan lägga någon vigt på en dylik åsigt. Jag har aldrig träffa: någon indisk officer, som delat -denna-åsigt, och för min del;instämmer jag alldeles icke Ideruti. Säkerligen finnes det endast få, som bättre än jag haft tillfälle -att bilda sig ett Ibegrepp om armåeerna i de tre presidentska: PR Lord Hardinge såg endast den bengar iska armen, och till och med dennasblott under en kort tid såsom generalguvernör Jag har uppmärksamt granskat dessa armåer under en tidryftd af hära åtta år, och jag inser älldeles ingen orsak till, att man skulle hafva något sf dem att befarso Hvad som blifvit offentliggjordt af rapporten är således helt oth hållet till förmån för re geridgen, och det är då lätt förklarligt, att iord Palmerston skyndade satt lemna: under! huset del: deraf, oaktadt detta hus förkastat Disraelis yrkande om dess framläggaände.-Oppositionen påstår nu, att ettmisstag skett, och i att ett utdrag ur en heltännan rapport än den, som Disraeli åsyftade, blifvit framlagdt. Frågan förekom åter i underhuset.d:31I-Juliydå sir John Pakingtön tillkännegarf, att den handling, fer ville hafva främlagd, daterade sig från börs jan af är 1850. Lord Palmerston förklarade; att han icke kände till någon dylik handling; men han skulle göra sig omsket atteftersöka densamma, och-om-densfunnes, hade hamingenting emot att framlägga den, såframt den lämpade sig för offentlighet. Det förtroernder votum, som afgifvits, förblifver således-orub-: badt, några obebagliga undersökningar -om förra tiders misstag komma ej att anställas, den stora försörjningsanstalt, som Osti.dien ttgör för den engelska aristokratiens-obeniedJade medlevmer, för ialltvisentlgt beballa sin gamla örganisätion, iogen under: sökningskommission-skall-afslöja-alla-detel; hvartill de engelska -officerarne i .densostindiska armenZgjort sig skyldiga, bururmycket än Timee predikar, att det är häri som roten till.det orda sgentligen börssökaby.! och blott regeringen .bedritver.-krigsrustningarnemed fart, skall hon hafva uppfylt alla Ena? förbindslser till parlamentet. I detta afseende. a er kd lord Väla asom under kriget 3 att; sättå if i setet geto med Ryssland; Re H