Aftonbladet – 11 augusti 1857, sida 2

— Den danska ministeren tillkännagifver för sjöfarande, att vid Taars på Lolland i September månad detta år kommer att tändas tvenne lan.ernfyrar, med spegelapparat af sjette ordningen, till vägledning för seglatsen in till den dervarande färjestaden. Den ena sf dessa lanterner kommer att blifva anbragi på en hvitmålad träbik vid stranlen, under 549-5227-N--br:; 119-24 7-Ö:kfrån Greenwich, och lågan 32 fot öfver hafsytan, med en ysvidd af omkring 2!,, mil. Den andra lanternan kommer att anbringas på en hvitmåladpåle på brohufvudet vid färgestaden 970 alnar frakt mot söder, 81? V. från båken, med -lågan 18-fot öfver hafsytan, samt en lysvidd af omkring 1!, mil. Genom att styra kurs efter dessa båda fyrar, föres man genom inloppet till färjestaden, Den högsta fyren kommer att lysa rundtkring horisonten, den lägsta blott uti inloppets riktning. — Patent under tio års tid bår af Kommerskollegium blifvit tillagdt civilingeniören H. Bessemer å af honomi uppfunna förbättringar i tillverkningen af stångjern och stål. — Enligt till K. Givildepirtenentet från andshöfdingeembetet i Karlskrona inkommen rapport, bar Koleräsjukdom yppats i Karlshamn, hvärelt Av fem insjuknåde, två personer aflidit. 4 — Handelsoch ekonomikollegium utgaf I sär utslåg på mekänikas F. W. EdHolms aösökan om rättigbet att här i ståden få anlägga och drifva fabrik, för åstadkommande till afsalu af alla till mekanisk fabriksrörelse hänförliga arbeten, deribland matematiska instrumenter och apparater. RR MN Med -änledning af vårt referat i f:r 176 af gr Beckfries anförinde på riddärhuset i fråga om hemmaånsklyfningen, har hr grefven till redaktionen skriftligen. insändt detta anförande i sin--helhet; för att ådagalägga, ast referenten icke rätt uppfattat detsamma. Vid en jemförelse mellan det till oss insända anförandet och Aftonbladets referent, finna vi att den egentliga olikhet, om eger rumdem emellan, angår grefvens yttrande i afseende på den erfarenhet han sjelf haft om följderna af 1827 åts författning derigenom att han löst till sig en stör ägd obesttna lägenheter. Aftonbladets referat hade uppfisttat hr grefvens yttrande så, som hade hr. grefven relaterat hvad svm verkligen -blifvit följden af de af Honom verkställda inlösningarne, att nemligen de obesutna lägenheternas intiehafvare, som ej velat gå in på Iö8esummans insättning i sparbank för deras räkning, lefvat upp sitt kapital på kort tid och sedan fallit fattigförsörjningen till lagt. Referenten fortfar visserligen att vara af den tanke, att hr grefvens ord på r ddärhiset, som föllo något olika mot hvad det justerade änförandet ger vid handen, verkligen kunde och borde tydas så som de i Aftoobladsreferatet blifvit uppfattade; och att Han icke var ensam om denna tydning skönjes deraf, att talare (vi nämna exempelvis frik. A.O. Raab), söm änder döbätten replikerade hr grefver, visade sig ha uppfatiat hans yttrande alldeles så som Aftonbladets referent, men då det alltid är möjligt, att uppfattningen likväl kunnat vara öriktig, anse vi oss börs gifva offentlighet åt den del af det insända anförandet, hvilken ångår detta ämne, öfverlemnande åt åtöratne på riddarhuset att afgöra hvilkendera uppfattbingen som är den rätta. Hr grefve Beckfries! säger mg nemligen ha ytträt: En talare har Sagt, att det vore hårdt för den, som nedlagt sin lilla förmögenhet på en jordtörfv., att nödgas frånträda densamma. Så är dock icke alltid förbållandet. Jag känner t. ex. specielt personer, som kommit till den trakt der jag bor, och för några 100 rdr köpt lägeoheter, men icke för ätt derpå få lefva och dö, utan för attsnart komma i ätvjutande af fattigvården i socknen, hvilken anses Väl ordnad. Men deremot har jag sjelf efter 1827 ås författning löst till mig en stor mängd sådana, dock har jag icke kunnat begagna mig af denna rätt hos alla, emedan, då jag t. ex. varit älagd att gifva somliga 50, andre 100 rår, och velat förmå dem att insätta penningarne i sparbanken och gifva dem ränta derför, hafva en del icke gått in derpå och jag således icke kunnat begagaa mig af min rätt, ty de hade då ofelbari upplefvat sitt kapital på kort tid och sedan fallit fattigförsörjningen till last.