Aftonbladet – 11 augusti 1857, sida 2

Vi bafva så ofta och så öppet uttalat vårs åsigter i denstora jernvägsfrågan, och vi hafva så tydligt utvecklat våta skäl derför, att vi kosppast behöfva säga, att vi endast med en känsla a? bedröfvelse bevittsat den utgång denna för fosterlandet vigtiga fråga vid innevarande riksdag numera tagit. Vi veta, att denna känsla skall delas i de vidsträcktaste kretser inom fäderneslande:, och det icke sllenast inom de falrika landskap, hvilkas invånare af de statsjernvägsr, bvarill rikets ständer .nu gå att genom voteringsmaskinen i det förstärkta statsutskottet -bevilja millioners anrtlag, icke någonsin kömma att erfara nägfa Atea omedelbara frukter än öka-, de statter både för sig sjelfva och sina efterkommande, utan äfven ihom sjelfva det, landskap, som eljest måste anses genöm de nu fatt de eller i utsigt städa besluten blifva mert gynnadt på de öfrigas bekostnad. Vi; hafva if:ån mer än ett håll inom sjeifva Södermanland eriottagit meddelanden, som berättiga oss till detta yttrande ock bvilka för: döma de ifrån några få förnäma godsegare inom provinsen utgångna jernvägsintrigerna med en. skärpa i.uttryck, som vida ö!vergår icke allenast allt hvåd Vi yttrat i detta ärhne, utan äfven Kvad vi skulle kunna ånse ned tryckfrihetsförordningen förenligt att återgifva. Vi skola i sinom tid och södan den slutliga omröstningen försiggått kasta en återblick på jornyägsfrågåna b andling ifrån och med den för ärendets beredande nedsatta :komiten och Jet sätt, hvarpå dess ut!åtan e dels öndanhölls allmänbetens kännedom, till dess Mar på samma gångiplötsligen fickerfara, att de! redan var så godt som lagdt under bordet, dels af departemgötschefen oc regeringen kastades å sido för ätt Man i stället skulle få se såsom kunglig proposition med hela statsrådets enhälliga tillstyrkande upptåget ett annat förslag, som. en enskilt person, utan något derom erhållet offentligt uppdrag, behagat på ett par veckor skaka ur armen, ända till och med den nu förestående omröstningen i det förstärkta statsutskottet, Det är ett eget ljus, som en sådan återblick kastar både på regeringens och vissa -ståndsmajoriteters sätt att behandla rikets i närvarande stund vigtigaste ekonomiska angelägenhet. Hvadisom.emellertid.för dagen ännu alltid i denna fråga ådrager sig den största uppmärksamheten, är ridderskapet och adelns val till ledamöter i förstärkt statsutskott. Utgången af detta, valvär i:flera hänseenden! betydelsefull, icke :blott eller icke så mycket derföre: stt .enJannan mening i jernvägsfrågan lyckats vinna pluralitet, än som ståndet förut omfattat — ty dstta hade inom ett så organiseradt stånd som ridderskapet och adeln kunnat inträffa blott genom en tilljällighet af ett större antal närvarande eller frånvarande ledamöter. — .utan.i synnerhet, såsom vi Tedan i går antydde, genom: den så högst betydliga majoritet som nu omfattade en mening rakt motsatt den som ståndet förut hade antagit. När ridderskapet och adeln förra gången efter en-debatt, som varat Hela dagen den 9 Juni intill kl. half 2 påföljande morgon, röstade om anslaget till banan Stockholm—Katrineholm; utfölio rösterna med 171 Hej mot 1225a, När öfver enahanda a voterades den 8 Augugi, hade antalet Simöter ökats från 294 till 333, af hvilka endast 130 stodo fast vid ståndets förut: med så stor pluralitet uttaläde mening I ar 4 Penta förunderliga omkastning kan-endast till sen del förklaras genom en del ledamöters börtovaro och andras tillkomst i deras ställe. Det är alldeles oftvifvelaktigt, att ett icke ringa antalaf dem;som deltagit i båda omröstningarne, under mellantiden låtit, såsom man säger, tumma sig och i Augusti röstat tvärtemot hvad de gjorde i Juni. Det mest frarbstående beviset derpåär, att man på det nu segrande partiets lista finner hamn sådana som t. ex. hr C. Printzenskjölds, hvilken. allt hitintills förklarat sigvarå en ifrig motståndare till sstatsjernvägar i allmänhet och som,